Dette innholdet er ikke tilgjengelig på språket du har valgt. Vi viser det på Swedish.

Finlands nya samarbetsminister eftelyser mindre byråkrati och mer konkret nordiskt samarbete

18.07.15 | Nyhet
Finlands nya nordiska samarbetsminister är ett okänt namn på både det finländska och det nordiska politiska fältet. I det finländska näringslivet är Anne Berner däremot ett bekant namn, hon kom in i riksdagen och regeringen direkt från sin post som VD på familjeföretaget Vallila Interior. Också samhälleligt har hon tidigare varit synlig även om hon inte har varit politiskt aktiv. Bland annat har hon initierat en medborgarinsamling för ett nytt barnsjukhus i Helsingfors.

Anne Berner ansvarar för trafik och kommunikationsfrågor i den finska regeringen - utöver att hon alltså ansvarar för det nordiska samarbetet. Och man kan faktiskt säga att hon brinner av iver.

- Det kan vara lite besvärligt rent administrativt att samarbetsministern inte sitter på utrikesministeriet, men istället är det en fördel att man kan experimentera lite på sitt eget ministeriums område, och se hur samarbetet kan intensifieras där, säger Berner, i en paus mellan debatterna på Suomi Areena, Finlandsarenan, d.v.s. den politiska sommarveckan i Finland.

-När jag har gått genom projekten inom mitt eget ministerium har jag märkt att det inte hittills har funnits något särskilt stort intresse inom transport och kommunikationssektorn att samarbeta med Norden; man har fokuserat mer på EU, konstaterar Berner. Hon har också lokaliserat en orsak till det bristande intresset.

- Det som lyfts fram är bristen på konkreti. Man vet helt enkelt inte vad samarbetet kunde handla om.

Själv ser Anne Berner stora möjligheter till nordiskt samarbete inom sitt eget ansvarsområde. Hon lyfter fram infrastruktur, transport- och logistiklösningar, gemensamma digitala nätverk, och ett eventuellt gemensamt arbete för utvecklandet av 5G.

- Jag skall försöka få mina kolleger i de nordiska länderna att bli intresserade av ett intensivare samarbete också på sektornivå.

Men trots att Berner är entusiastisk är hon också bekymrad. Samarbetet är på tok för komplicerat och byråkratiskt, påpekar hon.
- För att göra det nordiska samarbetet mera öppet, utåtvänt och intressant både politiskt och för näringslivet, tredje sektorn och olika institutioner, måste vi absolut ”avbyråkratisera” själva arbetet. Byråkratin skapar en slutenhet som gör att det nordiska samarbetet inte är så inkluderande som det borde vara, och det är problematiskt.

Byråkratin skapar en slutenhet som gör att det nordiska samarbetet inte är så inkluderande som det borde vara, och det är problematiskt.

- Det nordiska samarbetet är mycket viktigt för Finland, slår den färska samarbetsministern fast. Vi utvecklar ständigt också samarbetet med de baltiska länderna, och där finns en stor potential. Men det som gör samarbetet inom Norden speciellt är den språkliga kontakten, menar Berner.

- Jag tror faktiskt att det svenska språket varit mycket avgörande för att Finland idag hör till Norden och har ett så fungerande samarbete med sina grannar, säger Anne Berner. Därför är det också viktigt att vi inte skär i den svenska undervisningen i skolorna eller i den högre utbildningen, och också att det finns en tillräcklig tillgång till kulturutbud på svenska. Men framtiden för det svenska språket i Finland är inte enbart på samhällets och statsmaktens ansvar, påpekar Berner. Det är en attitydfråga, och var och en kan själv påverka både sina egna och andras attityder.

Mera konkret samarbete under ordförandeskapsåret

Nästa år är Finland ordförande för Nordiska ministerrådet.

- Jag vill att vi funderar på hur vi kan konkretisera samarbetet, hur vi kan göra processerna och arbetet ännu bättre inför och under vårt ordförandeskap, säger Anne Berner. Det skulle vara bra att förnya samarbetet så att det kunde bli mera känt, och mer en del av vardagen för var och en. Det här har jag också redan nu diskuterat med statsministern, konstaterar hon.

- Jag vill att alla i Finland är stolta över att vi är en del av Norden. Och det borde gälla hela tiden, inte bara då när säkerhetsläget gör att vi vill intensifiera vårt försvarssamarbete

- Jag vill att alla i Finland är stolta över att Finland är en del av Norden. Och det borde gälla hela tiden, inte bara då när säkerhetsläget gör att vi vill intensifiera vårt försvarssamarbete, betonar Berner. Vi borde i högre grad än nu betrakta Nordiska Ministerrådet som en bas för ett aktivare politiskt samarbete inom flera sektorer. Jag hoppas att vårt nuvarande fokus på säkerhetssamarbetet ökar energin också i det övriga politiska samarbetet inom Norden, säger hon. Näringslivet och olika kulturella institutioner har också mycket att vinna på en intensifiering.

I Finland utgår vi så lätt från att det nordiska samarbetet är en självklarhet som man inte desto mera behöver investera i. Men för de flesta små och medelstora företag är det logiskt att börja ett utländskt samarbete i Sverige – och när man gör det behöver man lika mycket hjälp och stöd som om man väljer att börja i USA eller något annat avlägsnare land, säger minister Berner.

- Vi borde se på de möjligheter Norden erbjuder i högre grad, gå genom dörrar där trösklarna är låga, och skörda de så kallade ”lågt hängande frukterna”. På det sättet får vi snabbare igång ett konkret samarbete som ger resultat.

"Tillsammans är vi starkare", slog de nordiska samarbetsministrarna fast i en gemensam vision hösten 2014, och Berner är helt enig med sina kolleger.

Det här kunde man tillämpa t.ex. i relationen till EU, menar hon.

Om man tänker på var det de facto finns verkliga möjligheter att skapa en intern öppen marknad, så är det i Norden.

-Som bäst förbereder man inom EU ett stort paket för den digitala interna marknaden. Om vi inom Norden skulle komma överens om en gemensam modell, så skulle det vara mycket lättare för oss att sedan tillsammans argumentera för vad som är bra, ge goda råd, och komma med förändringsförslag på europeisk nivå, säger Anne Berner.