Side-alternativer
Dette innholdet er ikke tilgjengelig på språket du har valgt. Vi viser det på Svensk.

Näthatade kvinnor har sämre rättsligt skydd

Män har i praktiken ett bättre rättsligt skydd än kvinnor mot kränkningar på nätet. Den slutsatsen drar lektorn i straffrätt, Moa Bladini, som kartlagt de nordiska ländernas lagstiftning mot näthat. Att kön inkluderas i hatbrottslagstiftningen är centralt för att förbättra skyddet för kvinnor, anser hon.

21.06.2017

Moa Bladini, lektor i straffrätt och rapportförfattare

Fotograf
Atle Morseth Edvinsson

-  Norden vill vara en jämställd region, och då är det problematiskt att vi erbjuder ett sämre rättsligt skydd för kvinnor som utsätts för hat och hot på nätet, säger Moa Bladini, lektor i straffrätt på Göteborgs universitet.

Inte i något nordiskt land finns ”kön” med bland de uppräknade grunderna för hatbrott.

Med undantag för i Norge är det rättsliga skyddet dessutom svagt för personer som utsätts för hot om sexuellt våld och spridning av integritetskränkande bilder – som nästan uteslutande drabbar kvinnor.

Näthat politiskt högprioriterat

Moa Bladini har kartlagt den rättsliga regleringen av hat och hot på nätet ur ett jämställdhetsperspektiv, på uppdrag av Nordiska Ministerrådet för jämställdhet.

För ministerrådet är arbetet mot näthat högt prioriterat, eftersom det rymmer flera jämställdhetsaspekter:

Män utsätts på nätet för mer traditionella former av brott, till exempel hot och påhopp som gäller deras yrke och kompetens. Kvinnor utsätts för större inslag av sexuella och sexistiska kränkningar. Hoten är snarare kopplade till person än profession. Det finns studier som tyder på att kvinnor i offentligheten utsätts i upp till dubbelt så stor utsträckning som män, samtidigt som män står bakom det mesta av näthatet.

Förenklad bild av yttrandefrihet

I alla de nordiska länderna förs politiska diskussioner om hur sexism och hatyttringar riskerar att tysta röster i det offentliga rummet. För grupper av människor är problemet akut, samtidigt som nordiska politiker brottas med svåra avvägningar mellan yttrandefrihet och skydd för den enskilde.

- Det finns i Norden ett väldigt starkt skydd för den formella yttrande friheten. Men i förlängningen leder det till att vissa röster faktiskt tystnar –  och blir en reell inskränkning av deras yttrandefrihet. Vi utgår ofta från en alltför förenklad bild av yttrandefriheten, säger Moa Bladini.

En av slutsatserna i kartläggningen är att den som blir utsatt för näthat på grund av sitt kön inte har samma rättsliga skydd som den som utsätt på grund av hudfärg, etnicitet, ras, religion och sexuell läggning . Det är dessa grunder som räknas upp som motiv i hatbrottslagstiftningarna.

Förslag på åtgärder

Här är Moa Bladinis förslag till åtgärder för att de nordiska länderna ska kunna bekämpa näthatet på ett jämställt och effektivt sätt:

  • Lägg till kön som en grund i hatbrottslagstiftningen.
  • Se till att lagstiftnigen omfattar även non-consensual pornography och andra allvarliga integritetskränkningar.
  • Utvidga det straffrättsliga ansvaret för dem som tillhandahåller plattformarna på Internet.
  • Ge journalister, förtroendevalda (som redan har ett särskilt skydd

i Danmark), forskare och kulturskapare ett bättre rättsligt skydd, särskilt när de utsätts för organiserade hatkampanjer.

  • Ge poliser och åklagare bättre kunskap om näthat och hatbrott så att de vågar driva mål som berör även sexistiskt hat.
  • Ta fram en etisk kodex för dem som tillhåller mötesplatser på Internet ,  gärna på nordisk nivå och även i internationell dialog.

Kartläggnigen utges av NIKK och finns här: Hat och hot på nätet

Kontakter

För mer information och intervjuförfrågningar, kontakta:
Sanna Schiller
Kommunikatör NIKK
sanna.schiller@genus.gu.se
0766 – 22 54 30