Nordens arbetsmarknad en välmående 60-åring

En grundläggande tillit och en stark förhandlingsvilja i trepartssammanhang är några av de egenskaper som kännetecknen den gemensamma nordiska arbetsmarknaden. Detta konstaterade Eygló Harðardóttir och de övriga deltagarna i en politisk panel vid Nordiska ministerrådets jubileumskonferens i Reykjavik den 21-22 maj.

- Vi har åtnjutit den gemensamma arbetsmarknaden både i dåliga tider och i högkonjunkturer. Styrkorna ligger i förhållande till varandra – vi har en god sysselstättningsnivå och graden av kvinnor på arbetsmarknaden är hög. Vi står också långt framme när det gäller till exempel arbetsmiljö, konstaterar Eygló Harðardóttir.

- Välfärdsstaten är en viktig del av den nordiska identiteten, men den nordiska modellen handlar inte bara om det – vi har också ett arbetsliv med en hög organisationsgrad och seriösa fackföreningar. Det bidrar till Nordens förmåga till omställning och är värt att ta med in i framtiden, sade statssekreterare Thor Kleppen Sættem från Norge.  

Kompetenserna välfärdens trumfkort

Forskningsrönen i den nyutkomna rapporten The Nordic model – challenged but capable of reform låg som faktabas för de framåtblickande diskussionerna på konferensen. Bland forskarnas hälsningar till beslutsfattarna finns rådet att satsa ännu mer på kompetensutveckling och lägga fokus på livets tidiga år, där insatserna är mest kostnadseffektiva.

Jenni Karjalainen från Finlands arbets- och näringsministerium underströk att strävan efter kvalitet bör styra riktningen för all utbildning.

- Utbildningen ska stöda människornas förmåga att anpassa sig. Det handlar om att lära sig hur man bäst tar in nya kunskaper – och nya språk, sade Karjalainen.

Kompetens har också en dragningskraft internationellt. Dan Hjalmarsson från Tillväxtanalys i Sverige underströk vid konferensen att Norden måste locka och rekrytera bättre kompetenser för att skapa bättre forskning.

- Investeringarna kommer där kompetensen finns, där arbetsmarknaden är som bäst. Vad gäller den tekniska utvecklingen måste vi ha fantasi nog att förstå att jobben inte tar slut – det finns nya jobb bland annat inom hållbar tillväxt.

Global anpassning

Globaliseringen präglar de kommande decenniernas nordiska arbetsmarknad, inklusive debatten om gränshinder. Även om 50 000 nordbor i dag flyttar från ett nordiskt land till ett annat per år räcker det inte till för att täcka behovet av arbetskraft som ska kompensera för den åldrande befolkningen.

- Vi är 26 miljoner människor i Norden och allt fler kommer att leva de blir 100 år. Ganska snart behövs 200 000 personer bara i åldringsvården i Sverige. De finns inte i Norden så vi måste stärka integrationen och få folk att komma hit – och då får det inte vara så att en estnisk psykolog som vill komma hit måste utbilda sig helt från noll, sade Elisabeth Björnsdotter Rahm (M), svensk medlem av Nordiska rådets välfärdsutskott.

Eygló Harðardóttir.tar med sig inspel från globaliseringsdiskussionerna och understryker att den nordiska arbetsmarknaden inte hotas av ett stort inflöde av arbetskraft från länder utanför Norden.

- Vi har lyckats hantera många olika flyttmönster hittills, och kommer att göra det också i fortsättningen, säger Eygló Harðardóttir.