Tillit en grundsten för den nordiska modellen

Korkman, som på tisdagen talade vid Nordiska ministerrådets Hållbar Nordisk Välfärd-konferens, komprimerar den nordiska socioekonomiska modellen i tre karakteristika.

- Till att börja med har vi likartade arbetsmarknadsinstitutioner, en stark organisationsgrad på arbetsmarknaden som har ett avgörande inflytande på hur arbetsmarknadslösningarna utformas. Här avviker vi från de övriga OECD-länderna.

- För det andra investerar vi i humankapital – dagvård, skola, högskola och universitet och ett livslångt lärande. En tredje faktor är välfärdsstaten. I sig är den inte unik men till skillnad från andra länder är den inkluderande och heltäckande. Institutionerna som följer med välfärdsstaten skapar i sin tur ett högt skattetryck. säger Korkman.

Flexibilitet och socialt kapital

Den nordiska modellens varumärke stärks enligt Korkman av att länderna eftersträvar system med riskutjämning, i kombination med öppenhet för en global ekonomi och acceptans för förändringar. Samspelet mellan statsmakten, den offentliga sektorn och välfungerande marknadskrafter ger utrymme för framåtdrift och kostnadseffektivitet.

En förutsättning för den ständiga reformberedskapen är tillit, något som enligt aktuell forskning kännetecknar Norden i unikt hög grad. Här inräknas tilliten mellan medborgarna och till rättsordningen, men också till det politiska systemet.

- Vi har ett socialt kapital, utan tvekan. Häri ligger också en stor framtidsutmaning. Vi måste ställa mycket högre krav på våra politiker för att de ska kunna fatta de rätta besluten för framtiden. I sista hand kräver det en välfungerande demokrati, att medborgarna är välinformerade när de gör sina politiska beslut, säger Sixten Korkman.

Social mobilitet det ultimata välfärdsindexet

Korkman lyfter fram den sociala mobiliteten som det kanske allra viktigaste kännetecknet på en fungerande välfärdsmodell.

- I Norden spelar det ingen roll i vilken familj du är född, vilket i mitt tycke är ett av de viktigaste kriterierna för en välfärdsstat. Vi har mycket större mobilitet mellan samhällsklasserna än i t.ex. Storbritannien och USA, säger Korkman.

Allt detta, i kombination med hög kvinnligt deltagande i arbetslivet och låga inkomstskillnader, gör enligt Korkman att tidningar som the Economist lyfter fram ”den nordiska supermodellen”.

- Samtidigt står Norden inför stora utmaningar – till exempel globaliseringen och en intensifierad konkurrens, den teknologisk utveckling som medför en polarisering av yrkesstrukturen och en åldrande befolkning. Till detta kommer att de nordiska medborgarna kräver mer och mer av välfärdssystemet.  

Längre karriärer och konkret nordiskt samarbete

Med en hänvisning till rapporten The Nordic model – challenged but capable of reform konstaterar Korkman att Norden ändå har utomordentliga möjligheter att stärka välfärden.

- Klart är vi ska jobba längre. De unga ska tidigare ut i arbetslivet, vi ska förkorta arbetslöshetsperioderna och förlänga karriärerna i slutändan för att bredda skatteunderlaget.

Korkman ser också många guldkorn i de nordiska ländernas olikheter, och ser att länderna kan lära mycket av kunskapsutbytet.

- Samtidigt finns en klar potential för ökat konkret nordiskt samarbete. Innovationspolitiken, social – och hälsovården, samt forskning och utveckling är bara några exempel där det skulle ge mervärde, säger Sixten Korkman.  

Halvvägskonferensen för Nordiska ministerrådets projekt Hållbar Nordisk Välfärd pågår i Köpenhamn den 16-17 september. Följ även debatten på Twitter under hashtagen #nordicwelfare.

The Nordic model – challenged but capable of reform