Viktiga framsteg vid CSW – men Norden siktade högre
Efter två veckor av intensiva diskussioner i New York i mars, avslutade länderna FN:s kvinnotoppmöte med att göra en rad åtaganden för att främja kvinnors ekonomiska egenmakt.
- Jag är glad för att vi har ett dokument som ger länderna råd om hur de ska styrka kvinnor i arbetslivet, när det gäller löneskillnader, obetalt hushållsarbete, våld och diskriminering. Men Norge har högre ambitioner för kvinnors rättigheter än slutdokumentet reflekterar, skriver Solveig Horne, jämställdhetsminister i Norge, i en kommentar till slutsatserna.
Lika lön för likvärdigt arbete
Flera viktiga framsteg gjordes, bland annat åtar sig länderna att föra en likalönepolitik genom exempelvis kollektivavtal, arbetsutvärderingar och lönegranskningar.
- Vi är väldigt nöjda med att den privata sektorn har fått en större roll för att åstadkomma jämställdhet i arbetslivet, särskilt när det handlar om lika lön för likvärdigt arbete, säger Þorsteinn Víglundsson Islands jämställdhetsminister.
Länderna ska säkerställa kvinnors fulla och lika deltagande i ekonomin, deras rätt till arbete och deras rättigheter på arbetet. Alltihop uttrycks i slutdokumentet som viktiga steg för att uppnå en hållbar utveckling.
Ville ha starkare formulering
De nordiska länderna och en stor grupp ”likasinnade” länder jobbade målinriktat för att få på pränt ett erkännande av att kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter är avgörande om man vill främja kvinnors ekonomiska egenmakt. De lyckades få en skrivning om detta i slutsatserna, men många av de liksasinnade länderna hade velat ha en betydligt starkare formulering.
I ett pressmeddelande ger Danmarks jämställdhetsminister Karen Ellemann uttryck för sin besvikelse över att inte slutdokument tillräckligt starkt tydliggör sambandet mellan kvinnors ekonomiska självständighet och deras sexuella och reproduktiva rättigheter.
”Slutdokumentet från FN:s kvinnotoppmöte visar att kampen för kvinnors rättigheter inte bara mist sitt finansiella stöd, utan även det politiska”, skriver Karen Elleman, jämställdhethets- och nordisk samarbetsminister i Danmark.
Trump drog in stödet
Hon syftar på att kvinnotoppmötet, CSW61, ägde rum i New York efter att USA:s president Donald Trump dragit in det amerikanska stödet till organisationer som arbetar med kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter.
Sveriges jämställdhetsminister Åsa Regnér skriver i en kommentar att ”delar av slutsatserna varken återspeglar EU:s eller Sveriges syn på jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter.
Hon tillägger att ”Sverige kommer att vara en fortsatt stark röst för dessa frågor.”
Flickor ska kunna slutföra utbildningen
Pirkko Mattila, social- och hälsominister i Finland, anser att CSW-slutsatserna kommer att medverka till fler kvinnor på arbetsmarknaden, och därmed är ett steg i rätt riktning.
Men inte heller hon tycker att CSW klarade att hantera kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter korrekt.
- Dessa rättigheter är också viktiga för att kvinnor och flickor ska kunna slutföra sin utbildning och därefter delta i arbetslivet, kommenterar minister Pirkko Mattila, som ledde den finska delegationen på CSW.
Fakta/CSW: Detta var CSW61: Årens tema var ”Kvinnors ekonomiska egenmakt och ett arbetsliv i förändring” (”Women’s economic empowerment in the changing world of work”) CSW betyder Commission on the Status of Women och är det främsta mellanstatliga organet i världen för att stärka kvinnors situation och jämställdheten globalt. Vid årets kvinnotoppmöte närvarade 162 medlemsstater varav 89 var representanter på ministernivå . Dessutom deltog 3900 representanter civilsamhällsorganisationer.
