Side-alternativer

Hvilende grensehindre

Sjukersättning; Beräkning av sjukersättning efter arbete i annat EU/EES-land
För personer som under åren före försäkringsfallet har varit omfattade av ett annat medlemslands lagstiftning pga arbete där, ska inkomsterna i sistnämnda land beaktas på så sätt att de ska anses uppgå till genomsnittet av den eller de svenska bruttoinkomsterna under ramtiden (ramtidens längd är beroende av personens ålder vid försäkringsfallet). Detta medför att de personer som har ett eller flera år med låga inkomster i Sverige under ramtiden pga arbete i ett att EU-land, får en låg genomsnittsinkomst och därmed en låg sjukersättning.
Rutiner vid skatteinbetalning för "äkta gränsgångare"
Personer som bor i en gränskommun och arbetar i en av det andra landets gränskommuner och omfattas av gränsgångaravtalet ska skatta till sin boendekommun. Dessa personer ska själva sköta sina skatteinbetalningar på tidigare lämnade uppgifter till Skatteverket. För den person som har en ojämn inkomst blir det synnerligen komplicerat att veta hur mycket man ska betala in i förväg. En arbetsgivare kan även den bli drabbad av extra administrativt arbete. Om personen ovan även arbetar i en icke gränskommun erläggs skatten för denna inkomst till Norge. Arbetsgivaren måste då upprätta två lönespecifikationer. En person som är en gränsgångare enligt skatteavtalet dras Trygdeavgift i Norge på 7,8%. Denna räknas inte som en skatt utan som en avgift vilket genererar ett avdrag på den svenska deklarationen. Frågan är om inte detta är en dubbelbeskattning som borde ge en skatteavräkning i stället.
Ansökan om skattekort i Norge
Svårigheter för arbetstagare att införskaffa norskt D-nummer vid arbete ut mot tex oljeanläggningar. Dessa personer flygs i regel direkt ut till arbetsplatsen där det saknas skattekontor. Grundregeln är att man personligen ska besöka arbetsortens närmaste skattekontor för ansökan. Detta upplevs även som ett stort problem för arbetsgivare.
Passagerartrafik med båt øver grænsen mellan Sverige och Norge
Tillstånd krævs før att få køra passagerare med båt mellan Sverige och Norge. Tillstånd før taxirørelse med båt ær komplicerade, dyra och mycket svåra att få vilket medfør att små føretag ej har møjlighet att bedriva rørelse øver grænsen. Behov finns før verksamheten både før innvånare och turister. Behovet kommer att bli ænnu større då nationalparkerna Kosterhavet och Ytre Hvaler invigs
Rösträtt, danska medborgare bosatta i annat land fråntas rösträtt
En dansk medborgare som bosätter sig mer än två år i ett annat land, mister sin rätt att rösta i val till danska Folketinget under den tid då han/hon är bosatt untanför Danmark. Vissa undantag finns för vissa grupper. Dessa danska medborgare saknar samtidigt rösträtt på central nivå i det land de bor. Problemet är generellt, men upplevs ofta som extra provocerande för de danska medborgare som bosatt sig i södra Sverige men som har behållit sina tidigare arbetsförhållanden på dansk sida. Denna grupp av danskar betalar som regel full skatt i Danmark men saknar inflytande över hur deras skattemedel används i Danmark. Detta är ett demokratiskt dilemma. Den gamla devisen "No taxation without representation" skulle med rätta kunna framföras av denna grupp av danskar bosatta i Skåne.
Rösträtt, ingen rösträtt på central nivå för norsk medborgare som ej bott i Norge
En norsk medborgare som aldrig har bott i Norge har inte rösträtt till Norska Stortinget. Inte heller har han/hon rösträtt på central nivå i det land han/hon bor.
Porto: Avis- og tidsskriftabonnementer fordyres af høj udlandsporto
Portoen på breve til udlandet er op til det dobbelte af portoen på indenlandsforsendelser. Dette medvirker blandt andet at det er meget dyrt at abonnere på udenlandske aviser og tidsskrifter.
Rösträtt för utlandsboende danskar
Danskar som bosätter sig i Sverige har inte rösträtt till danska Folketingsval. Detta även om de arbetar i Danmark, och därigenom både betalar skatt och är socialförsäkrade i Danmark. Problemet beror på att det står i den danska grundlagen att man måste vara fast bosatt i Danmark för att få rösta. En ändring av den danska grundlagen kräver folkomröstning.
Identitetshandlingar, samordningsnummer som identifieringssätt
I Sverige finns utöver systemet med personnummer ett system med s.k. samordningsnummer. Ett samordningsnummer kan tilldelas av sju olika myndigheter, Skatteverket, Rikspolisstyrelsen, polisen, åklagare, allmänna domstolar, Försäkringskassan, Passmyndigheten, Sjöfartsverket, Vägverket, länsstyrelsen och Pliktverket. Problemet har sin grund i att personer som inte är folkbokförda i Sverige inte har ett Svenskt personnummer. Personnummer tilldelas endast personer som folkbokförs i Sverige. Personer som inte är folkbokförda kan på begäran från vissa myndigheter i stället tilldelas ett så kallat samordningsnummer, som på ett liknande sätt som personnummer ska utgöra ett sätt att styrka sin identitet i Sverige.
Skuldsanering, beslut i bosättningslandet utan effekt i arbetslandet
Ett beslut om skuldsanering i bosättningslandet har inte effekt i arbetslandet och individen riskerar att komma i kläm med allvarliga ekonomiska konsekvenser som följd. Det finns inget avtal om ömsesidigt erkännande av skuldssaneringar mellan de nordiska länderna. Intentionerna har dock funnits, se "Betænkning om gældssanering" (Betænkning nr. 1449, kapitel 3) där det framgår att Nordiska Ministerrådet år 1999 anmodade Kronofogdemyndigheten i Malmö om att genomföra ett seminarie som skulle undersöka om det fanns behov för gemensamma nordiska regler för ömsesidigt erkännande i dessa fall. Resultatet blev att behovet finns och är stort. Sedan dess har det dock inte hänt något.
Kreditvärdighet, för t.ex. gränspendlare i Norden
Problematiken finns rimligtvis i hela EU och rör det faktum att kredituppgifter (t.ex. inkomster och betalningsanmärkningar) för en gränspendlare som bor i ett land och arbetar i ett annat inte registreras i bosättningslandet, vilket gör det problematiskt för pendlaren att styrka sin kreditvärdighet i förbindelse med att t.ex. få ett kreditkort, banklån och telefonabonnemang (se exempel nedan). Enligt uppgift ska problemet också vara ett faktum för svenskar som bott utomlands i 18 månader och sedan kommer tillbaka och därmed inte kan styrka sin kreditvärdighet för att deras uppgifter försvunnit ur registret. Problemet är också att det är ett års fördröjning för att dina taxerade inkomster ska registreras i systemet.
Befäl vid räddningsaktioner måste komma från egna landet
Det går idag inte att använda sig av grannlandets räddningstjänst vid behov. Idag måste en räddningsinsats i t.ex. Sverige ledas av ett svenskt befäl. För flera kommuner i gränsområdet är det mer rationellt och tryggare för medborgarna att skapa avtal där den räddningstjänst som befinner sig närmast en ort också har det huvudsakliga ansvaret för en insats, oavsett på vilken sida av gränsen som orten ligger. Detta kräver dock att båda länderna ändrar sitt regelverk så att en räddningsinsats kan få ledas av ett befäl från respektive land oavsett på vilken sida av gränsen som insatsen behövs.
Fire måneders forsikringstid, Finske krav for social sikring
Dele af finsk lovgivning kræver at en arbejdstager skal have en fast ansættelse på minimum fire måneder i Finland for at være berettiget til ydelse, se fx kap.1, § 2 i Lov om Sygeforsikring af 21. december 2004. Den finske repræsentant i Grænsehindringsforum har nævnt problemet. Fænomenet beskrives bl.a. s. 20 i TRESS-rapporten 2005, s.24 i TRESS-rapporten 2006 og s. 29 og 72 i TRESS-rapporten 2007, og der ses også at være en ny vidtgående definition af arbejdstager ind i finsk lovgivning (18 timer ugentligt med en minimumsløn, der mindst svarer til 40 dages arbejdsløshedsdagpenge eller overenskomstmæssig løn). Endvidere indgår det i en henvendelse fra RAVI (Grænsemyndighederne Tornio-Haparanda) fra april 2008 vedrørende sygesikringsdelen, heraf fremgår det ligeledes at arbejdstagere ikke kan få hjælp i Sverige.
Patienter och institutionaliserade personer, överföring mellan nordiska länder
Enligt den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster artikel 9 ska ansvariga myndigheter söka medverka till flytt. De ansvariga myndigheterna kan som ett led i en överenskommelse om flyttning fatta beslut om fördelningen av kostnaderna. Förfarandet när det gäller överföring gäller både kommunal och landstingsvård. Vid sjukhusen i Sverige har man som praxis att man hjälper till vid flyttar även då personen inte hunnit folkbokföra sig i Sverige för att det ska gå så smidigt som möjligt. Det typiska fallet är en gammal människa i behov av vård, ofta då äldreomsorg, som vill flytta till ett annat nordiskt land t.ex. pga. att maken/makan gått bort och personen önskar bo med sina anhöriga. I samband med detta finns idag en del oklarheter som grundar sig i att den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster artikel 9 endast stadgar att kommunerna ska ”söka medverka till flytt”. Kostnadsansvar och andra frågor som kan tänkas uppstå regleras alltså inte tydligare och riskerar att vara betungande för den enskilde. Klart är att det i de flesta nordiska länder är mottagarkommunnen som står för alla kostnader.
Personlig assistent för funktionshindrade, vid flytt
En svårt handikappad person kan få tilldelat en personlig assistent av kommunen. Om den handikappade genomför en gränsöverskridande flytt så ska tillflyttningskommunen på nytt ta ställning till huruvuda personen har rätt till personlig assistent. Under behandlingstiden hos tillflyttningskommunen så står den handikappade utan personlig assistent.
Ledarhund, blindas hundar behandlas som andra sällskapsdjur vid resor
Handicappede, som rejser over grænser, kan indføre sin førerhund på samme vis som andre selskabsdyr. Administrationen heraf er betyngende for den handicappede. Regelverket bygger på gemensamma EU-regler, men en praktisk tillämpning inom Norden skulle ev. kunna vara möjlig.
Manglende rett til studiestøtte etter arbeid i Norge
 
ID-handlingar inte accepterade i varandras länder
Konsumenter har ofta problem i vardagen p.g.a. svårigheter att få sina ID-handlingar accepterade i grannländerna. Problemen gäller särskilt personer som inte är bosatta i landet där de önskar vara konsumenter. Det gäller på post, bank, alkoholbutik m.m..
Förtidspension
Den som rör sig mellan nordiska länder och drabbas av sjukdom eller arbetsskada kan få svårigheter med sin försörjning. Omfattningen av sådana problem är delvis okänd, då nationell statistik saknas.
Olika medicinsk bedömning av arbetsförmåga mellan länderna
Bedömmningen när det gäller medicinskt underlag sskiljer sig mycket mellan länderna. Man kan till exempel bli bedömd arbetsförmögen i ett land och bedömd att ha restarbetsförmåga i ett annat.
Til de 11 neste 1 | 2