Kan vi kräva klimatsmart kultur?

Hur integreras miljöperspektivet i konsten? Kreatörer och miljöprofiler debatterade frågan på Stockholms Kulturhus, timmarna före Nordiska rådets prisutdelning inom kategorier som film, litteratur och miljö.

Baker Karim, filmare och filmkonsulent, Olavi Hemmilä, litteraturforskare, Nancy Holm, marknadschef Svanen och Samuel Jarrick, operasångare och miljöaktivist skapade en ovanligt engagerad panelkvartett som debatterade klimathotets närvaro inom kulturen.

Skydd bakom svenska deckare
Genus och etnicitet är självklarheter i diskussion och kritik av film, litteratur och musik. Är det dags att kräva klimatsmart kultur, och få James Bond till att källsortera på film?

-  Det är dumt att kräva något av kulturen. I takt med att medvetenheten ökar kommer konsten att ändra karaktär, men idag gömmer vi oss i svenska deckare, säger Hemmilä.

Litteraturforskaren känner inte igen sig i tidningarnas kultursidor och frågar sig vad vi håller på med. Han konstaterar att människors attityder bara kan ändras med utbildningsinsatser. Miljöfrågorna måste in på skolschemat och integreras i läroplanen, och Holm från Svanen instämmer:

-  Vi måste komma bortom trista diskussioner om betygssystem. Barn behöver lära sig att tänka fritt och kreativt. Kulturen uppfyller inte heller sin samhällsroll. Vi måste ha en integrerad scen och diskutera vårt vardagsliv.

Kulturen kan knyta oss samman
Under debatten väcktes frågan hur vi påverkas av kultur när det gäller vår konsumtion och påverkan på klimatet och miljön.

-  Det handlar inte om att återvinna ett mjölkpaket. Vi måste ändra hela vårt sätt att tänka. Kulturen måste skapa den visionen. Där har vi ett ansvar inför våra barn.

Holm upplyser även publiken om att Europa upphandlar varor och tjänster för 500 miljarder kronor, men fortfarande får inga miljökrav ställas, och Jarrick konstaterar att vi befinner oss långt efter tolvslaget. Arter utrotas i en drastisk takt och klimatet hotas redan idag. Ändå vill kulturen få oss att tro att allt puttrar på, menar han.

-  Vi kan spela roll, men vi äger inte klimatfrågan en och en. Människor är beredda att ändra mycket om andra också gör det. Vi är rädda att göra bort oss. Åker grannen till Thailand gör vi detsamma. Vi måste knyta oss till varandra, och där spelar kulturen roll.

-  Sanningen är den att vi måste backa bandet. Alla kan inte konsumera som vi gör. Vi måste sluta konsumera, kliva ner från statusen och sakta på takten, säger Karim.

Skapa arena för ekokritik
Holm tror inte att vi kommer bort från konsumtionssamhället. Däremot måste vi välja rätt.

-  Det handlar om att konsumera mindre, och att välja miljömärkta alternativ, fortsätter Holm. Film och litteratur har inte skildrat detta ännu. Allt ansvar har lagts på individen, men vi måste göra detta tillsammans.

Karim menar att konsten måste inse att allt handlar om att ifrågasätta normer. Han talar om att normkreativitet är det som måste föra fram utvecklingen inom konstens egna premisser. Att konstnärer har i uppgift att skildra alternativ.

-  Vi måste inte sätta miljönormer på konsten. Vi måste ifrågasätta det vi har, säger Karim. 

-  Kultur speglar vår inställning till naturen, beskriver Hemmilä. Att diskutera kultur med eko-glasögon är inget konstigt i exempelvis USA, där man kommit längre med begreppet ecocriticism. Vi måste skapa en liknande arena i Sverige för våra unga med klimatångest.

Text: Caroline Jonsson 

Samtalet modererades av statsvetaren Emma Mustala och ägde rum på Kulturhuset i Stockholm där kulturprogrammet Best of Norden arrangerades 28-29 oktober med anledning av Nordiska rådets prisgala.