<?xml version="1.0" encoding="utf-8" ?>
<rdf:RDF xmlns:rdf="http://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:syn="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/" xmlns="http://purl.org/rss/1.0/">




    



<channel rdf:about="http://www.norden.org/no/nordisk-ministerraad/samarbeidsministrene-mr-sam/nyheter/RSS">
  <title>Nyheter</title>
  <link>http://www.norden.org</link>

  <description>
    
      Nyheter om samarbeidsministrenes arbeidsområder.
    
  </description>

  

  
            <syn:updatePeriod>daily</syn:updatePeriod>
            <syn:updateFrequency>1</syn:updateFrequency>
            <syn:updateBase>2009-07-27T20:59:04Z</syn:updateBase>
        

  <image rdf:resource="http://www.norden.org/logo.png"/>

  <items>
    <rdf:Seq>
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/melodi-grand-prix-har-ny-nordisk-mad-paa-menuen"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/nordisk-raad-arktisk-avtale-ikke-nok"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/rundbordssamtale-i-syktyvkar"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/ministrar-vill-se-anpassade-foerlopp-mellan-skola-och-jobb"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/ungdomsarbeidsloesheten-krever-samarbeid-over-landegrensene"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/nye-observatoerer-i-arktisk-raad"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/nordiske-statsministre-droefter-nye-felles-satsinger"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/skolans-styrdokument-saekrar-jaemstaelldhet-baettre-aen-lagar"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/fraan-vision-till-handling-i-den-nordiska-byggbranschen"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/arbeids-og-statsministre-debatterer-ungdomssysselsetting-i-stockholm"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/nordic-potential-for-greening-the-global-textile-market-sourcing-from-tirupur-india"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/forslag-til-nordisk-raads-natur-og-miljoepris-2013"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/agreement-on-comprehensive-barents-transport-plan"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/haallbar-fiskodling-fortfarande-en-utmaning-foer-norden"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/kultur-en-grundpelare-foer-haallbar-utveckling"/>
      
    </rdf:Seq>
  </items>

</channel>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/melodi-grand-prix-har-ny-nordisk-mad-paa-menuen">
    <title>Melodi Grand Prix har  Ny Nordisk Mad på menuen</title>
    <link>http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/melodi-grand-prix-har-ny-nordisk-mad-paa-menuen</link>
    <description>Når Det Europæiske Melodi Grand Prix løber af stablen, vil maden spille en vigtig rolle som visitkort for Norden og de fantastiske råvarer, som de nordiske lande producerer. </description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>Når finalen i Det Europæiske Melodi Grand Prix løber af stablen i Malmø lørdag den 18. maj, bliver showet mere bæredygtigt end tidligere år – uden at der af den grund er skruet ned for lys og farver, smag og glimmer.</p>
<p>Ny Nordisk Mad-programmet under Nordisk Ministerråd har udviklet en særlig menu til Melodi Grand Prix i Malmø, hvor nordiske specialiteter som rabarber, lakrids og hyldeblomst sætter gang i smagsløgene.</p>
<p>Al maden er så vidt muligt økologisk eller på anden måde bæredygtigt produceret. Der serveres også kun vand direkte fra hanen, hvilket kræver 500 gange mindre energi at producere end vand på flaske.</p>
<h2 class="contentSubheader">Ny nordisk mad for folket</h2>
<p>- Mad er et fremragende visitkort. Interessant mad fortæller langt mere og huskes langt bedre end en flot tale eller en folder på glittet papir. Derfor kan jeg kun glæde mig over, at folkene bag Det Europæiske Melodi Grand Prix i samarbejde med Nordisk Ministerråd har valgt at servere Ny Nordisk Mad, udtaler Danmarks fødevareminister Mette Gjerskov i forbindelse med eventet.<br /> <br />- Maden er et udstillingsvindue til de tusindvis af Melodi Grand Prix-fans, der i disse dage kommer til Malmø for at opleve arrangementet. For mig er det vigtigt, at Ny Nordisk Mad ikke kun er et elitefænomen, man kan opleve på Michelin-restauranter. Det handler i virkeligheden om en helt ny måde at tænke madglæde, sundhed og bæredygtighed sammen, fortsætter ministeren.</p>
<h2 class="contentSubheader">Bæredygtig musikfestival</h2>
<p>I forbindelse med Melodi Grand prix har arrangørerne produceret en hel guide til, hvordan man laver sådan et event uden at belaste miljøet mere end højst nødvendigt.</p>
<p>- Ligesom ny nordisk mad handler om at tænke hele kæden med fra fremstilling af maden til den når vores bord, så synes vi, at man skal tænke sig godt om, når man laver sådan et event. Der er mange små måder, hvorpå man kan skåne både miljø og mennesker, som kan tænkes ind i hele planlægningen og konceptet, og det har vi så gjort i vores guide, udtaler projektleder fra Ny Nordisk Mad programmet Charlotta Ranert, som står for maden ved det store event i Malmø</p>
<p>Lørdag aften kan man hjemme i sofaen komme endnu tættere på stemningen fra showet i Malmø ved at følge opskrifterne på nye nordiske cocktails og kage - se mere på sitet <a class="external-link" href="http://foodism.se">http://foodism.se</a>/</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Michael Funch</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2013-05-17T12:45:00Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhetsartikkel</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/nordisk-raad-arktisk-avtale-ikke-nok">
    <title>Nordisk råd: Arktisk avtale ikke nok</title>
    <link>http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/nordisk-raad-arktisk-avtale-ikke-nok</link>
    <description>Kirunaavtalen om opprensing etter oljespill i Arktisk er et skritt i den riktige retning, men ikke nok, mener Nordisk råd.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>De 8 arktiske land har på møte i Arktisk råd i Kiruna inngått en avtale om samarbeid om å forberede og gjennomføre opprensning etter oljespill i de arktiske havområder. Avtalen forplikter de 8 land å utbygge beredskap, informere og hjelpe hverandre ved ulykker og holde felles beredskapsøvelser.</p>
<p>Nordisk råds Miljø- og Naturressursutvalg hilser avtalen velkommen som et skritt i den riktige retning, men mener at det er behov for en mer forpliktende avtale mellom de arktiske stater.</p>
<p>Offshore oljeutvinning under arktiske forhold er en stor utfordring. Storm og kulde, isdekke og drivis, lange perioder uten dagslys, og lange avstander til tettbefolkede områder kjennetegner området. <br />Det er ikke kun utvinningen som er en utfordring. Transporten av olje og gass i de vanskelige arktiske farvann vil også være det.</p>
<p>- Opprensing etter oljeutslipp i de arktiske havområder er en stor teknisk og menneskelig utfordring og under ekstreme værforhold kan det være en helt umulig oppgave. Jeg ser derfor på avtalen i Kiruna som et skritt i den riktige retning, men alene er det helt utilstrekkelig. Det påkreves en juridisk bindende avtale om tiltak for å forhindre ulykker, uttaler Ann-Kristine Johansson leder av Nordisk råds Miljø- og naturressursutvalg.</p>
<h2 class="contentSubheader">En juridisk bindende avtale</h2>
<p>Nordisk råd rekommanderte i 2012 at det utvikles en avtale mellom de arktiske stater, som gjør det juridisk bindende å implementere den til enhver tid beste praksis i den nasjonale lovgivning om olje- og gassutvinning i de arktiske områdene.</p>
<p>Nordisk råd mener at forsiktighet bør være et prinsipielt utgangspunkt for en slik avtal, og avtalen skal ha en målsetning om langsiktig bærekraftig utvikling i de arktiske områder. Rådet rekommanderer de nordiske land å samarbeide innenfor Arktisk råd for å skape en bred politisk enighet om en avtale. De nordiske land er fem av i alt åtte medlemmer av Arktisk råd og kan derfor felles ha en betydelig innflytelse.</p>
<p>- Jeg noterer med tilfredshet at Arktisk råd på sitt møte i Kiruna har besluttet at en task force skal arbeide videre med å utvikle tiltak for å unngå oljeutslipp i de arktiske farvann. Men jeg synes de nordiske ministre bør ta utgangspunkt i Nordisk råds rekommandasjon og gå direkte mot å utvikle en juridisk bindende avtale om offshore virksomheten. Det fremkommer stadig flere planer om offshore olje- og gassutvinning i området, så med den hurtige utviklingen i Arktis må det handles nå, sier Ann-Kristine Johansson.</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Michael Funch</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2013-05-17T12:05:00Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhetsartikkel</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/rundbordssamtale-i-syktyvkar">
    <title>Rundbordssamtale i Syktyvkar</title>
    <link>http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/rundbordssamtale-i-syktyvkar</link>
    <description>Syktyvkar ligger halvanden times flyrejse øst fra Skt. Petersborg, og byen er mindre vant til gæster fra udlandet end hovedbyen i Nordvestrusland. 15-16 mai 2013 var hovedstaden i Komi republikken mødested for en rundbordssamtale mellem russiske, nordiske og baltiske politikere om emner som ungdomspolitik, oprindelige folk, fødevaresikkerhed og kultursamarbejde.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>Formanden for den svenske delegation til Nordisk Råd Karin Åström fra Sverige ledte den nordiske delegation til rundbordssamtalen Komi republikken på den vestlige side af Ural bjergkæden. I sin åbningstale kom hun ind på mange eksempler på godt samarbejde mellem Rusland og Norden, men hun nævnte også den sidste tids mindre glædelige hændelser. Det nordiske kontor i Kaliningrad fik i april kontrolbesøg af den offentlige anklager.</p>
<p>– Det er urovækkende at Nordisk Ministerråds kontor i Kaliningrad har været udsat for kontrolbesøg.  Jeg har dog tiltro til at de seneste års tillidsfulde relationer vil kunne blive udbygget, sagde Karin Åström.</p>
<h3 class="contentSubheader">Gode naboer og fordybet samarbejde</h3>
<p>Man kan sætte gode naboer og fordybet samarbejde som hovedrubrikker for forholdet mellem Norden og Rusland de senere år. Nordisk Råd vil på næste session i Oslo i slutningen af oktober blandt andet diskutere retningslinjer for Nordisk Ministerråds naboskabspolitik.</p>
<p>På parlamentarisk niveau har der i dette forår været vellykkede fælles arrangementer som et ungdomsforum i Petrozavodsk, en parlamentarisk Barents konference i Harstad i Norge med stor russisk deltagelse samt et studieprogram for russiske parlamentarikere til Norge.</p>
<h3 class="contentSubheader">Ungdomspolitik, oprindelige folk, fødevaresikkerhed</h3>
<p>Østersøparlamentarikerne i BSPC var repræsenteret af formanden for Baltisk Forsamling, Raimonds Vejonis fra Letland. Fra Rusland var der både repræsenter fra Statsduma og Føderationsråd i Moskva samt fra regionale parlamenter i Nordvestrusland.</p>
<p>Les mer her:  <b><a href="http://www.bspc.net/news/show/654">Vejonis at the Nordic-Baltic-Russian Round Table in Syktyvkar 15 May</a></b></p>
<p>Satu Harpaanen fra Finland talte om oprindelige folk og Torfinn Opheim fra Norge om ungdomsabejdsløshed. Hans Frode Asmyhr fra Norge talte om kultursamarbejde og Sjurdur Skaale, valgt på Færøerne til det danske Folketing, talte om fødevaresikkerhed.</p>
<p>I slutningen af maj skal en tilsvarende gruppe fra Nordisk Råd på et studieprogram til Novgorod, hvor der lige siden vikingetiden har været nordisk-russiske forbindelser. Næste rundbordssamtale bliver i Stockholm næste forår.</p>
<h3 class="contentSubheader"><b>Tidligere </b>rundbordssamtaler</h3>
<p class="contentSubheader">I maj 2012 mødtes en gruppe russiske parlamentarikere med en delegation fra Nordisk Råd til rundbordssamtale i Riksdagen i Finland, mens Murmansk var vært for arrangementet i 2011. De to første samtaler blev afholdt i Khanty-Mansiysk i Sibirien i juni 2009 og i Bergen i maj 2010. Dengang var energi og miljø hovedtemaer.</p>
<p class="discreet"><b>Nordisk Ministerråd i Russland</b><br /> Nordisk Ministerråd har informationskontorer i Skt. Petersborg og Kaliningrad samt mindre informationspunkter i Murmansk, Arkhangelsk og Petrozavodsk i Karelen.</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Frøydis Johannessen</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2013-05-17T08:45:00Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhetsartikkel</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/ministrar-vill-se-anpassade-foerlopp-mellan-skola-och-jobb">
    <title>Ministrar vill se anpassade förlopp mellan skola och jobb</title>
    <link>http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/ministrar-vill-se-anpassade-foerlopp-mellan-skola-och-jobb</link>
    <description>Övergången från skola till arbete var ett återkommande tema på det nordiska arbetsmarknadsmötet i Stockholm på torsdagen, som samlade såväl de nordiska statsministrarna som arbetsmarknadsministrarna. Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt, som tampas med Nordens högsta ungdomsarbetslöshet, menar att Sverige har mycket att lära av grannländerna när det gäller att låta unga få praktisera på arbetsplatser.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>I Finland finns så kallade läroavtal och i Norge och Danmark utbyggda lärlingssystem. Den svenska regeringen hoppas nu mycket på trepartsamtal med fack och arbetsgivare för att kunna få fram kollektivavtal som gör att unga kan få göra yrkespraktik, istället för att vara kvar på skolverkstäder på skolan. <br /> <br /> Sverige, som under sitt ordförandeskap i Nordiska ministerrådet högprioriterar arbetet med ett inkluderande arbetsliv för unga, riktade in dagens program på unga som hotar drabbas av utanförskap.</p>
<p>– Länken mellan utbildning och arbetsmarknad måste skapas redan i skolbänken, sade Hillevi Engström, som också poängterade att skolan måste se varje enskild elev.</p>
<h2 class="contentSubheader">"Unga förtjänar en gränslös nordisk arbetsmarknad"</h2>
<p>De nordiska statsministrarna underströk vikten av att göra det lätt för unga att jobba i andra länder.<br /> <br /> – Unga är inte bara duktiga på att söka jobb, de är dessutom mobila. Vi är skyldiga att göra hela den nordiska arbetsmarknaden tillgänglig för de unga och ta bort gränshinder, sade Danmarks statsminister Helle Thorning-Schmidt.</p>
<p>Finlands statsminister Jyrki Katainen höll med och betonade att det i ländernas nordliga regioner finns liknande problem oavsett landsgränser, där man kan jobba tillsammans både med att hitta personal, exempelvis inom gruvnäringen, och att hitta sysselsättning till de som är arbetslösa.</p>
<p>Vid presskonferensen efteråt sade Katainen att en idé skulle kunna vara att upprätta ett kontor i Nordnorge där man kunde samarbeta med grannländernas kommuner för att matcha arbetssökande och arbeten.</p>
<h2 class="contentSubheader">Trepartssamtal på nordisk nivå?</h2>
<p>Norges arbetsmarknadsminister Annika Huitfeldt pekade på behovet av nordiskt samarbete där även fack och arbetsgivare deltar.</p>
<p>– Vi behöver trepartssamtal på nordisk nivå, sade Huitfeldt.</p>
<p>Hillevi Engström konstatearde att det var en intressant tanke, men svårt med tanke på att det bara finns en nordisk motpart på den fackliga sidan men inte på arbetsgivarsidan.</p>
<p>Det nordiska arbetsmarknadsmötet kan i sin helhet ses på <a class="external-link" href="http://www.regeringen.se">Regeringskansliets webbplats</a>.</p>
<p>Läs även webbmagasinet <a class="external-link" href="http://www.arbeidslivinorden.org"><em>Arbetsliv i Norden</em>s rapportering</a> från arbetsmarknadsmötet!</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Heidi Orava </dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2013-05-16T14:40:00Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhetsartikkel</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/ungdomsarbeidsloesheten-krever-samarbeid-over-landegrensene">
    <title>Ungdomsarbeidsløsheten krever samarbeid over landegrensene</title>
    <link>http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/ungdomsarbeidsloesheten-krever-samarbeid-over-landegrensene</link>
    <description>Ungdomsarbeidsløsheten er kanskje vår tids største utfordring, som krever samarbeid over både partigruppe- og landegrensene. Til sesjonen i oktober ønsker Nordisk råd derfor en redegjørelse for nye tiltak som er satt i gang for å motvirke ungdomsarbeidsløsheten, sier Nordisk råds president Marit Nybakk.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>Marit Nybakk møtte torsdag de nordiske statsministrene i Stockholm i forbindelse med det nordiske arbeidsmarkedsmøtet om unge, for å diskutere hvordan man med felles nordiske krefter kan fremme ungdomssysselsettingen.</p>
<p>Nordisk råd krever blant annet at Nordisk ministerråd skal iverksette en nordisk krisepakke for å redusere den økende ungdomsarbeidsløsheten.</p>
<p>– Det er veldig viktig at det svenske formannskapet i Nordisk ministerråd har satt denne diskusjonen i fokus. Jeg håper at vi på nordisk nivå kan komme fram til tiltak som kan redusere ungdomsarbeidsløsheten i Norden, og som kanskje kan inspirere andre land, sier Nybakk.</p>
<p>Nordisk råd har flere gjeldende rekommandasjoner til Nordisk ministerråd og de nordiske regjeringene som gjelder ungdomsarbeidsløheten. Blant annet vil rådet se en kartlegging og en bedre utveksling av nordiske erafringer rundt utdannings- og arbeidsmarkedspolitiske tiltak for å redusere ungdomsarbeidsløsheten.</p>
<p>– Vi må også kartlegge og utveksle modeller for partnerskap som knytter kommuner, utdanningsinstitusjoner og bedrifter sammen for å kunne samarbeide om skreddersydde utdannings- og innlæringsforløp, sier Nybakk.</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Heidi Orava </dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2013-05-16T11:35:00Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhetsartikkel</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/nye-observatoerer-i-arktisk-raad">
    <title>Nye observatører i Arktisk råd </title>
    <link>http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/nye-observatoerer-i-arktisk-raad</link>
    <description>India, Italia, Japan, Kina, Singapore og Sør-Korea pluss EU er tatt opp som observatører i Arktisk råd på Ministermøtet i Kiruna 15. mai. Dette bekrefter Arktisk råds sentrale stilling som internasjonal møteplass for Arktiske spørsmål.

</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p><b></b>Nordisk ministerråd har vært observatør i Arktisk råd siden opprettelsen i 1996. Det er tatt en prinsippbeslutning om at også EU skal bli observatør, men dette vil først skje når visse utestående spørsmål mellom EU og Canada er avklart.</p>
<p>- Jeg tror spørsmålet om EUs observatørplass vil løse seg snarlig, ettersom EU-kommisjonens president Barroso allerede har skrevet til Canadas statsminister med et utkast til løsning, sa Norges utenriksminister Espen Barth Eide.</p>
<p><b>Canadisk formannskap 2014</b><br />Ministermøtet var det siste under svensk formannskap. Canada har nå overtatt formannskapet i Arktisk råd. Møtet markerer også avslutningen på seks års roterende nordisk formannskap i Arktisk råd.</p>
<p>- Vi har styrket Arktisk råds stilling som global aktør og fått aksept for dette. Arktis har fått større oppmerksomhet de seneste årene, og nå har vi en bedre global plattform for å håndtere felles utfordringer, sa Sveriges utenriksminister Carl Bildt, som var vert for Ministermøtet.</p>
<p>På møtet ble Kiruna-erklæringen vedtatt, og denne setter ut kursen for det canadiske formannskapet i Arktisk råd 2013-2015. En observatørmanual er vedtatt som definerer observatørenes rolle i Arktisk råd.</p>
<p><b>Innsats mot kortlivede klimadrivere</b></p>
<p>Ministermøtet vedtok anbefalingene fra tre nye rapporter som gir banebrytende kunnskap om klima og miljø i Arktis. Rapporten om kortlivede klimadrivere viser at utslipp som sot og metan står for hele 30-40% av de menneskeskapte klimaendringene i verden. I Arktis kan tilleggseffekten av sot på is og snø være tre til fire ganger så stor som effekten av oppvarming i atmosfæren. Effekten av utslippsreduksjoner i nord kan derfor være betydelig.</p>
<p>– Vi må alle gjøre noe, hver og en av oss. Og det haster. Forurensing, isen smelter, havnivået stiger og dyrearter blir utryddet. Klimaforandringene tar med seg nye utfordringer hele tiden, sa USAs utenriksminister John Kerry på møtet.</p>
<p><b>Samarbeid om oljevernberedskap </b></p>
<p>Møtet i Arktisk råd vedtok å inngå en juridisk bindende avtale for samarbeid om oljevernberedskap i Arktis. Avtalen sikrer at alle medlemsland koordinerer sine ressurser og innsats dersom en ulykke skulle inntreffe. Avtalen legger grunnlag for videre utvikling på området.</p>
<p class="discreet"><b>Arktisk råds medlemmer</b><br />Arktisk råd består av åtte medlemsland; Canada, Danmark, USA, Island, Norge, Sverige, Finland og Russland. Arktisk råd er nå etablert med et permanent sekretariat i Tromsø.</p>
<p><b>Les møtedokumenter her:</b></p>
<p><a href="http://www.arctic-council.org/index.php/en/">http://www.arctic-council.org/index.php/en/</a></p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Frøydis Johannessen</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2013-05-16T09:40:00Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhetsartikkel</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/nordiske-statsministre-droefter-nye-felles-satsinger">
    <title>Nordiske statsministre drøfter nye felles satsinger</title>
    <link>http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/nordiske-statsministre-droefter-nye-felles-satsinger</link>
    <description>Nye nordiske satsinger på grønn vekst og framtidssikret velferd er i støpeskjeen. Nordisk ministerråds generalsekretær Dagfinn Høybråten er i dialog om framtidens samarbeid i Norden med de nordiske statsministrene på deres sommermøte 16. mai.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>De nordiske statsministrene holder sitt årlige sommermøte i Stockholm 15.–16. mai, der de blant annet skal diskutere grønn vekst og en framtidssikret nordisk velferdsmodell basert på en rapportering fra Nordisk ministerråds generalsekretær Dagfinn Høybråten.</p>
<p>– De neste årene vil Nordisk ministerråd fokusere mest på de største utfordringene de nordiske landene står overfor akkurat nå. Hvordan sikrer vi et velferdssystem under press, og hvordan utvikler vi vår økonomi på en bærekraftig måte? uttaler Dagfinn Høybråten før møtet med statsministrene.</p>
<p>–Statsministrenes engasjement i det nordiske fellesskapet de senere årene har vært avgjørende for de store framskrittene vi nå ser i samarbeidet i Norden. Vi utvikler et skarpere og mer fokusert samarbeid med satsinger på tvers av sektorene og de enkelte ministerrådene, tilføyer Høybråten.</p>
<h2 class="contentSubheader">Nye satsinger</h2>
<p>Blant de markante tiltakene de senere årene er en lang rekke initiativer for å styrke de nordiske landene i forhold til globaliseringen, deriblant et nordisk <a class="external-link" href="http://www.toppforskningsinitiativet.org/no">toppforskningsinitiativ</a> og et stort engasjement i FN-regi.</p>
<p>Nå er en rekke forsknings- og nettverksprosjekter satt i gang under overskriftene "Norden – ledende i grønn vekst" og "Bærekraftig nordisk velferd".</p>
<p>Det handler for eksempel om å skape et større nordisk hjemmemarked for bygg og anlegg ved å standardisere en rekke tekniske normer – et marked som skal fungere som utgangspunkt for nordiske produkter på verdensmarkedet. Og det handler om i fellesskap å utvikle nye velferdsløsninger for mennesker i Norden, for eksempel innenfor spesielt behandlingskrevende sykdommer.</p>
<p>– Mantraet er som tidligere å utvikle felles løsninger på utfordringene vi alle står overfor. Men vi satser nå på en styrket nordisk synergi via en enda mer fokusert innsats på utvalgte områder, avslutter Dagfinn Høybråten før møtet med statsministrene.</p>
<p>Statsministermøtet finner sted i Stockholm. 16. mai deltar statsministrene også på et stort anlagt nordisk arbeidsmarkedsmøte med ungdomsarbeidsløsheten i fokus. De nordiske sysselsettingsministrene deltar også på dette møtet, som sendes direkte på <a class="external-link" href="http://www.regeringen.se">regeringen.se</a>.</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Michael Funch</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2013-05-16T03:00:00Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhetsartikkel</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/skolans-styrdokument-saekrar-jaemstaelldhet-baettre-aen-lagar">
    <title>Skolans styrdokument säkrar jämställdhet bättre än lagar</title>
    <link>http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/skolans-styrdokument-saekrar-jaemstaelldhet-baettre-aen-lagar</link>
    <description>När jämställdhet skrivs in i styrdokument som reglerar skolvärlden blir genomslaget större än om jämställdheten enbart omnämns i lag. Det visar rapporten "Hållbart jämställdhetsarbete i förskolan och skolan i Norden" som lades fram vid en nordisk jämställdhetskonferens på samma tema i Stockholm den 7 maj.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>Rapporten, som har tagits fram av forskaren Mia Heikkilä, visar på goda och praktiska exempel på hur arbetet med jämställdhet bedrivs i nordiska förskolor och skolor. Till grund för rapporten ligger intervjuer med bland annat lärare, rektorer och tjänstemän i de nordiska länderna och självstyrande områdena.</p>
<p>Sveriges jämställdhetsminister Maria Arnholm inledde konferensen med konstaterandet att Norden förknippas med jämställdhet, och höll med den före detta finländska presidenten Tarja Halonen som har sagt att jämställdheten i Norden i hög grad finns tack vare den nordiska mannen.</p>
<p>Hanna Björg, gymnasielärare på Island, berättade om den kurs i jämställdhet som hon startat i sin skola och som i dag får fler ansökningar än man kan ta emot. Mycket av innehållet i kursen grundas på dagens populärkultur.</p>
<p>– Pornografins budskap kommer via musiken in i vår populärkultur. Flickorna ska vara vackra och söta objekt. Och pojkarna lär sig att de ska behandla flickor enligt detta, sade Hanna Björg, som i sin undervisning undviker att framställa flickorna som offer och pojkarna som förövare.</p>
<p>På Island finns nu ett nationellt styrdokument om jämställdhet i skolan, enligt vilket jämställdhet ska genomsyra hela skolans verksamhet hösten 2015.</p>
<p>Danska Cecilie Nørgaard, författare till boken <em>Skolens bog om køn og ligestilling</em> anser att Danmark halkat efter med jämställdheten. Hon hoppas därför på ett stark nordiskt samarbete i frågan och att man inför ett nordiskt kvalitetsmärke för jämställdhet.</p>
<p>Øivind Hornslien, rektor på en förskola i Norge, delade med sig av sina erfarenheter av att rekrytera män som förskollärare. Två tips var att skapa en maskulin miljö för männen och en yrkesstolthet. På nationell nivå hade man haft stor hjälp av webbplatsen "Menn i barnehagen" som fokuserar på att anställa män i förskolan.</p>
<p>Svenska genuspedagogen Lisa Andersson Tengnér pratade om normkritik inom bland annat läromedel. Enligt Andersson Tengnér är det dags att vi normaliserar mångfalden och gör olikheter till något positivt.</p>
<p>Konferensen om jämställdhet i förskola och skola ordnades inom ramen för det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Deltagarna kom från de nordiska länderna, Grönland, Färöarna, Åland och Baltikum.</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Heidi Orava </dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2013-05-13T15:15:00Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhetsartikkel</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/fraan-vision-till-handling-i-den-nordiska-byggbranschen">
    <title>Från vision till handling i den nordiska byggbranschen</title>
    <link>http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/fraan-vision-till-handling-i-den-nordiska-byggbranschen</link>
    <description>Den 2-3 maj samlades aktörer från hela den nordiska byggbranschen på Nordic Built Arena II i Stockholm, för att skapa gemensamma, nordiska koncept för hållbart och energieffektivt byggande – med Nordic Built Charter som utgångspunkt.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>Målet med Nordic Built Arena II var att stimulera innovativa lösningar för hållbart och energieffektivt byggande  och i förlängelsen skapa nya affärsmöjligheter för den nordiska byggbranschen. Efter två dagars intensivt arbete fick deltagarna presentera sina koncept för bland annat Martin Lidegaard, Danmarks minister för klimat, energi och byggande, som uttryckte stor begeistring.</p>
<p>-    Jag kommer att ta med mig era idéer hem och presentera dem för mina ministerkollegor i Danmark, och förhoppningsvis även i de övriga nordiska länderna.</p>
<p>Minister Lidegaard höll också en presentation på Arenan, i vilken han betonade att vi för att övervinna de stora utmaningarna som klimatändringar och ett ständigt ökande behov av energi måste samla det bästa från den privata och offentliga sektorn och från det civila samhället – och med gemensamma krafter ta hållbart byggande till nästa nivå utan att vänta på resten av världen ska ta det första steget.</p>
<p>-    Alla offentliga byggnader borde byggas med Nordic Built Charter som en plattform, underströk han.</p>
<h2 class="contentSubheader">”Det vi sår i dag får vi skörda i morgon”</h2>
<p>Dagfinn Høybråten, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet, underströk att vi genom ett ökat samarbete i Norden kan ta hållbart byggande till en högre nivå.</p>
<p>-    Den nordiska modellen handlar om att vi förenas kring allt det som vi har gemensamt. De nordiska länderna är alla små ekonomier, men tillsammans kan vi stå starkare.</p>
<p>Høybråten betonade att deltagarna i Nordic Built Arena II bör se det som sin uppgift att bevisa att hållbarhet är mer än bara ett trendigt ord, och att det faktiskt kan leda till konkreta resultat.</p>
<p>-    Det handlar om att inse att det vi sår i dag, får vi skörda i morgon.</p>
<h2 class="contentSubheader">Innovation är a och o</h2>
<p>En av de inspirerande talarna på Nordic Built Arena II var Adrian Wooldridge, journalist på The Economist och författaren bakom den omdiskuterade artikeln Northern Lights. Han förklarade att han inte blev speciellt entusiastisk när han fick i uppdrag att skriva ett reportage om Norden.</p>
<p>-    Min första reaktion var att jag mycket hellre hade velat åka till Indonesien eller någon annan spännande växtmarknad.</p>
<p>Han medgav ändå genast att det inte dröjde länge innan han tänkte om. Han är djupt imponerad av den nordiska modellen, som han kallar en politisk och social revolution.</p>
<p>-    I de nordiska länderna fokuserar man på effektivitet snarare än ideologi, och ni toppar många önskvärda statistiker. Men för att det ska fortsätta så måste ni vara öppna för förnyelse, och innovation är a och o, betonade han.</p>
<h2 class="contentSubheader">Från Charter till handling</h2>
<p>Nordic Built Charter blev till för ett år sedan när representanter från den nordiska byggbranschen deltog i den första Nordic Built Arena i Köpenhamn, och tillsammans utvecklade ett dokument med gemensamma nordiska värderingar, intentioner och ambitioner för hållbart byggande. Cirka 130 företag, organisationer och kommuner har hittills undertecknat Nordic Built Charter, och därmed åtagit sig till att följa dess 10 principer.</p>
<p>På denna andra Nordic Built Arena handlade det alltså om att ta steget vidare från vision till handling. Trine Pertou Mach, senior innovationsrådgivare på Nordic Innovation och projektledare för Nordic Built, underströk att undertecknarna av Nordic Built Charter utgör kärnan i Nordic Built:</p>
<p>-    Det stora intresset för att vara med visar att vi är på rätt väg, sade Mach.</p>
<p>General Electrics underskrev Nordic Built Charter i februari 2013, med det huvudsakliga målet att utvidga sitt nätverk av likasinnade partners.</p>
<p>-    Jag applåderar initiativet att samla alla dessa aktörer från olika länder och olika delar av branschen och få dem att samarbete, och jag hoppas att det får en fortsättning, sade Fredrik Åkesson, strategic account manager på GE</p>
<h2 class="contentSubheader">Finansiering av nordiska projekt</h2>
<p>Nordic Built och nationella partners har lanserat ett nordiskt finansieringsprogram med upp till 130 miljoner norska kronor tillgängliga för innovation, forskning samt utvecklings- och demonstrationsprojekt för hållbar renovering av befintliga byggnader. Nordic Built hoppas på att se projekten från Nordic Built Arena II konkretiseras, men välkomnar även många fler ansökningar från hela den nordiska byggbranschen.</p>
<p>-    Vi vill gärna se flera visioner bli till handling, sade Trine Pertou Mach.<br /><br />Se och hämta bilder från Nordic Built Arena II:<br /><a class="external-link" href="http://www.flickr.com/photos/nordicinnovation/sets/72157633439155530/">http://www.flickr.com/photos/nordicinnovation/sets/72157633439155530/ </a></p>
<h2 class="contentSubheader">Om Nordic Built</h2>
<p>Nordic Built är ett av de så kallade fyrtornsprojekt som lanserades i samband med det nya nordiska samarbetsprogrammet för innovation och näringspolitik som de nordiska näringsministrarna enades om i oktober 2011. Projektet finansieras av Nordiska ministerrådet och Nordisk Innovation, och sistnämnda bidrar även till genomförandet av programmet tillsammans med de fem nordiska länderna.</p>
<p>Nordic Built-programmet genomförs i 3 huvudmoduler i perioden 2012-2014. För ytterligare information: <a class="external-link" href="http://www.nordicbuilt.org">http://www.nordicbuilt.org</a></p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Michael Funch</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2013-05-13T11:15:00Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhetsartikkel</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/arbeids-og-statsministre-debatterer-ungdomssysselsetting-i-stockholm">
    <title>Arbeids- og statsministre debatterer ungdomssysselsetting i Stockholm</title>
    <link>http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/arbeids-og-statsministre-debatterer-ungdomssysselsetting-i-stockholm</link>
    <description>Høydepunktet under Sveriges formannskap i Nordisk ministerråd, det nordiske arbeidsmarkedsmøtet Flere unge i arbeid, går av stabelen i Stockholm 16. mai. I løpet av dagen deltar både arbeidsmarkedsministrene og statsministrene fra de nordiske landene i paneldebatter om unges muligheter for å komme inn på arbeidsmarkedet.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>– Jeg er kjempeglad for at vi kan arrangere dette møtet. Ungdomsarbeidsløsheten er et av de aller høyest prioriterte spørsmålene for den svenske regjeringen under formannskapet i Nordisk ministerråd. Jeg både tror og håper at arbeidsmarkedsmøtet vil føre til viktige utvekslinger landene imellom og mange nye gode eksempler å lære av, sier Sveriges arbeidsmarkedsminister Hillevi Engström, leder for Nordisk ministerråd for arbeidsliv 2013.</p>
<p>Dagen innledes med nysammenstilt statistikk over sysselsettingssituasjonen for unge i Norden, presentert av doktor i økonomi Åsa Olli Segendorf fra det svenske finansdepartementet. Nye økonomisk-politiske forskningsresultater knyttet til temaet legges fram når Torsten Andersen fra Aarhus Universitet i Danmark presenterer de viktigste resultatene i det ennå ikke publiserte nummeret av Nordic Economic Policy Review.</p>
<p>I dagens paneldebatter kommer diskusjonene spesielt til å fokusere på de ungdommene som har vanskeligst for å komme inn på arbeidsmarkedet, og hvilke tiltak som er nødvendige for å motvirke at unge havner i langvarig utenforskap. Hela møtedagen direktesendes på <a class="external-link" href="http://www.regeringen.se">regeringen.se</a>.</p>
<p>I tilknytning til arbeidsmarkedsmøtet arrangeres <em>Jobbtorg Unga</em>. På jobbtorget vises det fram gode nordiske eksempler som viser hvordan bedrifter, politikk og prosjekter har lettet unges etablering på arbeidsmarkedet.</p>
<p><a class="external-link" href="http://www.regeringen.se/sb/d/17338">Les mer om det nordiske arbeidsmarkedsmøtet her</a></p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Heidi Orava </dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2013-05-08T09:40:00Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhetsartikkel</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/nordic-potential-for-greening-the-global-textile-market-sourcing-from-tirupur-india">
    <title>Nordic Potential for Greening the Global Textile Market sourcing from Tirupur, India</title>
    <link>http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/nordic-potential-for-greening-the-global-textile-market-sourcing-from-tirupur-india</link>
    <description>A new report founded by Nordic Council of Ministers` working group on Sustainable Consumption and Production concludes that the timing is perfect for Nordic buyers to actively engage in supporting the green development in Tirupur, the largest textile cluster in India.  The situation in Tirupur is clearly an opportunity for Nordic SMEs (small and medium sized enterprises) to play an active role in influencing their suppliers to invest in Ecolabels and EMS for export to the Nordic market.  </description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>The analysis presents Tirupur as a unique case of a textile cluster where local environmental disaster has turned into a trigger for improving the environmental standards considerably by defining some joint standards related to the zero-liquid discharged norms as well as an enhanced interest in Ecolabel standards, alternative energy sources and other green initiatives.<b> </b></p>
<h3 class="contentSubheader"><b>Export of textiles from Tirupur make a difference</b></h3>
<p>Tirupur is India’s most important area for the knitted garment industry providing employment to more than 300.000 people and contributing to more than 60% of the cotton knitted readymade garment exports from India.<i> </i></p>
<p>An estimated 35% of the garments produced, are exported to USA and 46% to the EU and the remaining 10% to The Middle East, South America and Australia. Less than 3% of the total European export quota go to the Nordic countries Denmark, Norway, Sweden and Finland. There seems to be great potential for increasing exports from Tirupur to the Nordic countries.</p>
<h3 class="contentSubheader"><b>Small and medium sized enterprises are in focus</b></h3>
<p>The report<i> The Potential for Green Textile sourcing from Tirupur - on the path to more sustainable global textile chains</i> is funded by the Nordic Council of Ministers` working group on Sustainable Consumption and Production. The project was designed by the Danish Federation of Small and Medium Sized Enterprises and Danish Fashion and Textile, with the Danish Federation of Small and Medium Sized Enterprises as project manager. </p>
<p>The objective was to map and analyse status, obstacles and the potential for applying Ecolabel criteria and environmental management systems (EMS) in Tirupur (India), among suppliers to a selected group of Nordic textile and apparel companies. <b></b></p>
<p><b>The report may be downloaded for free here:</b></p>
<p> <i><a href="http://www.norden.org/no/publikationer/publikasjoner/2013-540">The Potential for Green Textile sourcing from Tirupur - on the path to more sustainable global textile chains</a></i></p>
<p><b><br /></b></p>
<p></p>
<p> </p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Frøydis Johannessen</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2013-05-07T10:17:17Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhetsartikkel</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/forslag-til-nordisk-raads-natur-og-miljoepris-2013">
    <title>Forslag til Nordisk råds Natur- og miljøpris 2013 </title>
    <link>http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/forslag-til-nordisk-raads-natur-og-miljoepris-2013</link>
    <description>Folket i de nordiske land har foreslått sine kandidater til årets miljøpris.  Det er kommet inn 22 forslag som spenner fra en forfatter til et gasskraftverk. Over halvparten av de foreslåtte kandidatene er fra Sverige eller Finland.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>Nordisk råds Natur- og miljøpris 2013 går til en nordisk næringsvirksomhet, organisasjon eller enkeltperson som har utviklet et produkt, en oppfinnelse eller gjennom annen kreativ innsats som øker ressurseffektiviteten og derigjennom bidrar til å redusere menneskenes negative fotavtrykk i naturen.</p>
<p>Nedenfor følger en fullstendig liste over innkomne forslag:</p>
<h3 class="contentSubheader"><b>Danmark </b></h3>
<p><b>Katvig ApS, </b>barnetøysprodusent <b><br /> </b>Katvig ApS er nominert for sin produksjon av miljøvennlig barnetøy, og for sitt engasjement for bæredyktighet.<b><br /> </b>Les mer om Katvig ApS her: <a href="http://www.katvig.dk/pocket/">http://www.katvig.dk/pocket/</a></p>
<p><b>Selina Juul, </b>bevegelsen Stop Spild Af Mad<br />Selina Juul er nominert som stifter av forbrukerbevegelsen Stop Spild Af Mad<b> </b>- Danmarks største frivillige bevegelse mot unødig matavfall.<br />Les mer om Selina Juul her: <a href="http://www.stopspildafmad.dk/">http://www.stopspildafmad.dk/</a></p>
<h3 class="contentSubheader"><b><br /></b></h3>
<h3 class="contentSubheader"><b>Norge</b></h3>
<p><b>Bente Roestad, </b>forfatter og tv-programskaper<br />Bente Roestad nomineres for sitt engasjement for miljø og miljøvennlige alternativer for barn, i første rekke som skaper av «Blekkulf», men hun har også utviklet mange andre undervisningsprogram for skolen.<br />Les mer om Bente Roestad her: <a href="http://bellona.no/nyheter/nyheter_2012/pangeapris2012">http://bellona.no/nyheter/nyheter_2012/pangeapris2012</a></p>
<p><b>Nina Jensen, </b>generalsekretær i World Wildlife Fund<br /> Nina Jensen nomineres for sitt arbeid for klima, og da særskilt sitt tydelige standpunkt mot fossil-industrien<br /> Les mer om Nina Jensen her:<b> </b><a href="http://wwf.no/om_wwf/hvem_er_vi/generalsekretar/">http://wwf.no/om_wwf/hvem_er_vi/generalsekretar/</a></p>
<h3 class="contentSubheader"><b><br /></b></h3>
<h3 class="contentSubheader"><b>Island</b></h3>
<p><b>Carbon Recycling International,</b><b> </b>innovasjonsbedrift<br />Carbon Recycling International nomineres for å ha funnet opp og utviklet en metode for fangst av karbondioksid (CO₂) fra industriutslipp som gjør det om til miljøvennlig fornybar metanol.<br />Les mer om Carbon Recycling her: <a href="http://www.carbonrecycling.is/">http://www.carbonrecycling.is/</a></p>
<p><b>Jarðhitaskóli Sameinuðu þjóðanna, </b>FN’s geotermiske skole<br />Jarðhitaskóli Sameinuðu þjóðanna nomineres for den store betydningen programmet har hatt for utbyggelse, implementering og utvinning av geotermisk energi. <br />Les mer om Jarðhitaskóli Sameinuðu þjóðanna her: <a href="http://www.unugtp.is/">http://www.unugtp.is/</a></p>
<p><b>NorthSailing, </b>hvalsafari<br />NorthSailing er nominert for deres omfattende miljøhensyn og hensynsfullle  omgang med havets økosystem.<br />Les meir om NorthSailing her: <a href="http://www.northsailing.is/home/">http://www.northsailing.is/home/</a></p>
<h3 class="contentSubheader"><b><br /></b></h3>
<h3 class="contentSubheader"><b>Finland</b></h3>
<p><b>Herttoniemen ruokaosuuskunta</b>, Community Supported Agriculture<br />Herttoniemen ruokaosuuskunta nomineres for å ha startet det første forsøket med med Community Supported Agriculture i Finland.<br />Les mer om Herttoniemen ruokaosuuskunta her: <a href="http://ruokaosuuskunta.fi/english/">http://ruokaosuuskunta.fi/english/</a></p>
<p><b>Jupiter-Säätiö</b>, gjenbruksbutikk<br />Jupiter-Säätiö nomineres for sitt tiårige arbeid med kreativ gjenbruk.<br />Les mer om Jupiter-Säätiö her: <a href="http://www.jupiter.fi/">http://www.jupiter.fi/</a></p>
<p><b>Aino Heikkinen-Mustonen</b>, bygg-ingeniør<br />Aino Heikkinen-Mustonen nomineres for utviklingen av "Maan alta maan alle" (Fra bakken ned i bakken)- en metode som gjør bruk av en ny type miljøvennlig byggemateriale. ( Ingen nettside per dags dato)</p>
<p><b>UP</b>M, skogsindustri<br /> UPM nomineres for sin evne til å kombinere tradisjonell skogsindustri med ny teknologi for å skape en større resirkulering av naturmaterialer.</p>
<p><b>UPM Kymmene Oyj - UPM ForMi og Puustelli Oy</b>, produktprodusent <br /> UPM Kymmene Oyj - UPM ForMi og Puustelli Oy nomineres for sin innovative bio-kompositt som kombinerer naturlige cellulose-fiber og plast.</p>
<p><b>UPM Biofuels</b>, biodrivstoff<br /> UPM Biofuels nomineres for sitt innovative arbeid med utvinning av biodrivstoff</p>
<p>Les mer om alle forslag fra UPM her: <a href="http://www.upm.com/EN/PRODUCTS/Biofuels/Pages/default.aspx">http://www.upm.com/EN/PRODUCTS/Biofuels/Pages/default.aspx</a></p>
<p><b>Janne Savelainen, </b>leder av Lahti Energia gasskraftverk<br />Janne Savelainen nomineres for Lahti Energias Kymijärvi II – som er først i verden med å utnytte kun avfall til varme og elektrisitet.<br />Les mer om Janne Savelainen og Lahti Energia: <a href="http://www.lahtienergia.fi/">http://www.lahtienergia.fi/</a></p>
<p><b>HINKU Kolneutral komun prosjektet</b>, kommunalt miljøprosjekt<br />HINKU-prosjektet er nominert for arbeidet med å redusere miljøskadelige utslipp med mål om å skape en koldioxidnøytral kommune.<br />Les mer om HINKU her: <a href="http://www.hinku-foorumi.fi/">http://www.hinku-foorumi.fi/</a></p>
<h3 class="contentSubheader"><b><br /></b></h3>
<h3 class="contentSubheader"><b>Sverige</b></h3>
<p><b>Centrum för miljö- och utvecklingsstudier (CEMUS</b>), utdanning<br />Centrum för miljö- och utvecklingsstudier nomineres for sitt arbeid innenfor utdanning med fokus på ressurseffektivitet og bærekraftig utvikling.<br /> Les mer om Centrum för miljö- och utvecklingsstudier her: <a href="http://www.cemus.uu.se/omcemus.html">http://www.cemus.uu.se/omcemus.html</a></p>
<p><b>Hållbara Hav</b> og <b>Hållbara Hav Østersjøen</b>, seminar og utstilling<br />Hållbara Hav og Hållbara Hav Østersjøen nomineres for sitt initiativ til seminar og utstilling som satte fokus på miljøvennlig trafikk på havet og da spesielt med tanke på Østersjøen.</p>
<p>Les mer om Hållbara Hav og Hållbara Hav Østersjøen her: <a href="http://www.hallbarahav.nu/">http://www.hallbarahav.nu/</a></p>
<p><b>Lantbrukarnas Riksförbund</b> (<b>LRF</b>), interesseorganisasjon<br />Lantbrukarnas Riksförbund nomineres for sitt arbeid for ressurseffektivitet og bærekraftig utvikling innen svensk landbruk.<br />Les mer om Lantbrukarnas Riksförbund her: <a href="http://www.lrf.se/">http://www.lrf.se/</a></p>
<p><b>Solvatten AB</b>, vannrensing<br />Solvatten AB nomineres for sitt miljøvennlige vannrensesystem for den tredje verden som kun bruker sollys som energikilde.<br />Les mer om Solvatten AB her: <a href="http://www.solvatten.se/">http://www.solvatten.se/</a></p>
<p><b>Thore Andersen for TA Teknik &amp; Fritid</b>, utvikler av solfangere<br />Thore Andersen nomineres for sin utvikling av ressurseffektive solfangere for TA Teknik &amp; Fritid. Solfangere brukes til å utnytte solenergi.<br /> Les mer om Thore Andersen for TA Teknik &amp; Fritid her: <a href="http://www.tateknik.se/">http://www.tateknik.se/</a></p>
<h3 class="contentSubheader"><b><br /></b></h3>
<h3 class="contentSubheader"><b>Åland</b></h3>
<p><b>Ålands Biodlarförening</b><b>,</b>forening for birøktere<br />Ålands Biodlarförening er nominert for sitt engasjement for å gjøre Åland til en varroafri sone.<br />Les mer om Ålands Biodlarförening her: <a href="http://biodlarna.ax/">http://biodlarna.ax/</a></p>
<h3 class="contentSubheader"></h3>
<h3 class="contentSubheader">Veien videre:</h3>
<p>Medlemmene i bedømmelseskomiteen velger blant disse kandidatene de nominerte til finalerunden.</p>
<p>Les mer om nomineringsprosessen her: <a href="http://www.norden.org/no/nordisk-raad/nordisk-raads-priser/nordisk-raads-natur-og-miljoepris/om-natur-og-miljoeprisen">Om natur- og miljøprisen</a></p>
<p><b>De nominerte til </b><b>Nordisk råds Natur- og miljøpris 2013 offentliggjøres 14. juni. Vinneren av årets pris avsløres 30. oktober under Nordisk råds sesjon i Oslo.<br /></b></p>
<p></p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p><b> </b></p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Frøydis Johannessen</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2013-05-06T12:45:00Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhetsartikkel</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/agreement-on-comprehensive-barents-transport-plan">
    <title>Agreement on Comprehensive Barents Transport Plan</title>
    <link>http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/agreement-on-comprehensive-barents-transport-plan</link>
    <description>The Barents Parliamentary Conference resulted in a comprehensive Barents transport plan which includes transport on roads, railway, sea and air and on the development of the Northern Sea Route.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>The main themes of the discussions on the 6 th Barents Parliamentary Conference 23-24 April in Harstad, Norway were the strengthening of political cooperation in the Barents region, sustainable industrial and economic development, cooperation in research and education and development of human resources. The representatives were all in agreement that a transport plan is of vital importance to continued economic growth in the region.</p>
<h3 class="contentSubheader">Visa free Barents region?</h3>
<p>The parliamentarians composed a list of recommendations to the national and regional governments of the Barents region. The recommendations included strengthening the long term work to minimize and simplify the procedures for visa, work towards creating a visa free Barents region, and consider taking mutual steps in order to facilitate movement of work force in the region.</p>
<h3 class="contentSubheader">Representatives from Barents region parliaments</h3>
<p>Present in Harstad were representatives of the national parliaments of Finland, Norway, Russia and Sweden, representatives of the European Parliament, the regional parliamentary bodies of the Barents region, the Nordic Council, the Baltic Sea Parliamentary Conference, the Conference of Arctic Parliamentarians, the Parliamentary Association of the NorthWest of Russia, and the Sami Parliamentary Council.</p>
<p><b>Read the complete list of recommendations to the national and regional governments of the Barents region here: </b><a href="http://www.stortinget.no/Global/pdf/Diverse/Conference%20Resolution%20final.pdf?epslanguage=no">Conference Resolution 6th Barents Parliamentary Conference</a></p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Frøydis Johannessen</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2013-05-02T11:45:00Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhetsartikkel</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/haallbar-fiskodling-fortfarande-en-utmaning-foer-norden">
    <title>Hållbar fiskodling fortfarande en utmaning för Norden</title>
    <link>http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/haallbar-fiskodling-fortfarande-en-utmaning-foer-norden</link>
    <description>Byråkrati, kemikaliebruk och genetisk förorening är några exempel på hinder för hållbar fiskodling i Norden. I Norden er vi ändå långt framme med lösningar som  kan göra fiskodling mera miljövänlig. Många av de lösningar rapporten anger är metoder som kan tas i användning i andre länder. Det visar en ny rapport från Nordiska ministerrådets BAT-grupp ( Best AvailableTechnique)  som är en undergrupp till arbetsgruppen för Hållbar konsumtion och produktion.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>Fiskodling förknippas fortfarande med omfattande ekologiska utmaningar. Den nordiska produktionen utgör ett väsentligt bidrag till den samlade europeiska fiskproduktionen som expanderar snabbt. Rapporten visar att utvecklingen att göra fiskodlingen miljömässigt mera hållbar ändå till betydande delar har stagnerat i Europa och Norden (med vissa undantag av Norge).</p>
<p>Syftet med rapporten är att belysa de metoder och den tillgängliga teknik som finns,  som möjliggör en produktion med låg belastning på ekosystemet. Rapporten skall ses om som en katalog av lösningar!</p>
<p>Läs hela rapporten: <a href="http://www.norden.org/no/publikationer/publikasjoner/2013-529">Bat for fiskeopdræt i norden</a></p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Frøydis Johannessen</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2013-05-01T13:45:00Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhetsartikkel</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/kultur-en-grundpelare-foer-haallbar-utveckling">
    <title>Kultur en grundpelare för hållbar utveckling</title>
    <link>http://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/kultur-en-grundpelare-foer-haallbar-utveckling</link>
    <description>Kulturen utgör hållbarhetens fjärde grundpelare, likvärdig med de ekologiska, sociala och ekonomiska pelarna som man brukar definiera hållbarhet och hållbar utveckling med, anser Katriina Soini, forskare vid Jyväskylä universitet i Finland. Soini talade på ett seminarium om kulturens roll för en hållbar utveckling i Östersjöregionen som Nordiska ministerrådet och kulturministerierna i Polen och Schleswig-Holstein arrangerade.  Det var första gången dessa två ämnen diskuterades under gemensamt tema.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>Att de kulturella värden och målsättningar finns med på en så här övergripande strategisk nivå är relativt nytt, och frågorna är många när begrepp ska definieras och strategier omsättas i praktiken. Katriina Soini konstaterade att det är forskningens roll att göra kulturen mer synlig, samt att konceptualisera och förklara kultur i förhållande till hållbar utveckling. Enligt henne är den rätta tidpunkten för att integrera kulturen i hållbarhetsdiskursen precis nu.</p>
<p>- Kulturella resurser är förnybara, vilket uppskattas under den nuvarande ekonomiska och miljörelaterade krisen. En förnyelse av hållbarhetsbegreppet, ett slags ”kulturtvätt” är också välkommet, för att hållbarhetsbegreppet inte ska tappa i styrka.</p>
<p>I samband med seminariet presenterades rapporten ”Culture and sustainability in the Baltic Sea Region – 8 findings, a number of opportunities and way forward”. Rapporten innehåller en sammanställning av intressenter i Östersjöregionen som arbetar med kultur som en del av hållbar utveckling och möjligheter till fortsatta konkreta initiativ.</p>
<p>Med rapporten som grund diskuterade deltagarna hur kulturen kan bli en ännu starkare drivkraft för samhällsutvecklingen och konstaterade att rapporten är starten på ett fortsatt arbete kring dessa frågor.</p>
<h2 class="contentSubheader">Kulturella värden binder samman</h2>
<p>Nordiska ministerrådets generalsekreterare, Dagfinn Höybråten lyfte fram det redan pågående arbetet inom Östersjöregionen.</p>
<p>- Det nya prioriterade kulturområdet borde inte skapa nya byråkratiska strukturer, utan snarare utveckla eller omorganisera arbetet i redan existerande samarbetsstrukturer. De olika policyorganen och intressenterna i Östersjöområdet bör samarbeta för att utveckla synergier, samla krafter och undvika duplicering av aktiviteter. Kulturella värden binder oss också samman i den nordisk-baltiska regionen, trots våra olikheter.</p>
<p>Anna Ceynowa från kulturministeriet i Polen avslutade dagen med orden:<br />- Om vi gör detta arbete tillsammans blir ett plus ett tre, och inte bara två. Samarbete gör utvecklingen bättre, starkare och mer kreativt. <br /><br /></p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Anita Skoglund</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2013-05-01T09:20:00Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhetsartikkel</dc:type>
  </item>





</rdf:RDF>
