Jyri Häkämies (Hovedinnlegg)

Ärade nordiska kolleger, kära vänner!

Traditionellt har försvarsfrågor inte behandlats av Nordiska rådet men det är en ära att i egenskap av ordförande för det nordiska försvarspolitiska samarbetet tala till er i dag och redogöra för de framsteg som skett inom nordiskt försvarspolitiskt samarbete under det gångna året. Det nordiska försvarssamarbetet har lång historia och har blivit en viktig del av våra länders försvarspolitik. Trots att de nordiska länderna har olika försvarslösningar har samarbetet både utvidgats och fördjupats i allt större utsträckning under de senaste åren. Samarbetet åtnjuter också ett brett stöd av både allmänhet och politiker. Det nordiska försvarssamarbetet är inte en försvarsallians utan samarbetet stöder och kompletterar de nordiska ländernas deltagande i övrigt internationellt samarbete till exempel inom FN, EU och Nato.

Kärnan i det nordiska försvarssamarbetet är en gemensam helhetsinriktad och långsiktig approach i försvarsrelaterade frågor. Målet är att stärka deltagarnas nationella försvar, undersöka gemensamma områden för potentiell samverkan och befrämja effektiva gemensamma lösningar. Tillsammans kan vi uppnå operativa, tekniska och industriella fördelar som leder till större kostnadseffektivitet och bättre resursallokering.

Försvarsmaterielsamarbetet har bedrivits i snart 15 år och är en viktig del av det nordiska försvarssamarbetet. Tillsammans strävar vi till att uppnå ekonomiska, tekniska och industriella fördelar inom samarbete i utveckling och anskaffning av materiel. Vi har också långa och goda erfarenheter i samarbetet inom internationell krishantering och gemensamma fredsbevarande insatser.

Genom gemensamma insatser inom säkerhetssektorreform har de nordiska länderna även framgångsrikt stött uppbyggnaden av långsiktig stabilitet och säkerhet bland annat på Västra Balkan och i Ukraina. Under det senaste året har vi utvidgat vårt samarbete till att även omfatta utveckling av operativa kapaciteter. I fjol genomfördes en studie på initiativ av kommendörerna för den finska, svenska och norska försvarsmakten där ytterligare möjligheter till fördjupat försvarssamarbete analyserades. Sammanlagt identifierades 140 områden inom ramen för vilka ett närmare samarbete vore fruktbart.

Studien konkretiserades då de nordiska försvarsministrarna i november i fjol beslöt att upprätta ett nytt samarbetsforum för att utveckla gemensamt operativt samarbete.

Det finns många exempel på framsteg och konkreta resultat av vårt nordiska försvarssamarbete. En stor presentation inom ramen för krishantering är den Nordiska stridsgruppen NBG med Sverige som lednation.

Ett annat exempel är det nordiska samarbetet inom ramen för ISAF i Afghanistan. Inför valet har omständigheterna varit utmanande men det finsk-svenska PRT har klarat sig bra. Sammanhållningen mellan de finska och svenska trupperna är mycket god. I Afghanistan är det inte ”Finland” och ”Sverige” utan ”vi”. Det säger även mycket om styrkan bakom det nordiska samarbetet. Tack vare ett gott nordiskt samarbete kan vi i dag också dela på bördan för till exempel transport av trupper och materiel till och från Afghanistan. De nordiska länderna samarbetar även inom den så kallade OMLT-verksamheten vars syfte är att utbilda den afghanska nationella armén till att i framtiden kunna ta ansvar för landets egen säkerhet.

Ett annat gott exempel på framgångsrikt samarbete kan hittas inom sjöövervakning. Östersjön är ett hav präglat av oljetransporter och intensiv sjöfart. År 2000 påbörjade Finland och Sverige ett pilotprojekt för utbyte av sjölägesbilder. Detta bilaterala samarbete har i dag utvecklats till sjö-övervakningssystemet Sea Surveillance Baltic Sea som täcker över 95 % av Östersjöområdet. Detta ger oss en möjlighet att få bättre översikt över händelserna i vårt närområde och kan i framtiden potentiellt fungera som en knyt pungt för hela Östersjön. SUCFIS och SUCBAS är även goda exempel på hur militärt samarbete kan gagna den civila världen, i detta fall genom ökad säkerhet för alla aktörer på Östersjön.

Av många lovande materielprojekt vill jag speciellt nämna Archer-programmet som i dag bedrivs mellan Sverige och Norge och vars mål är att på gemensam grund utveckla ett nytt artillerisystem. Ett annat viktigt samarbetsområde är koordinering av materiel för krishantering.

Under det gångna året har de nordiska länderna även gjort en stor insats för att stöda uppbyggandet av en afrikansk förmåga för att förebygga och hantera kriser. Det nordiska stödet riktar sig till EASBRIG i Östafrika och stöd ges exempelvis inom ramen för krishanteringsutbildning och skapandet av sjö- och kustövervakningsförmågor.

Som framgår av dessa konkreta exempel strävar vi genom det nordiska samarbetet till att möta utmaningar både globalt och regionalt. Detta medför även att området för det nordiska försvarssamarbetet är både brett och varierande.

För att lättare kunna hantera samarbetet som svällt under åren, har man under Finlands ordförandeskap arbetat hårt för att göra det allt bredare och djupare samarbetet mer överskådligt och styrning samt koordination mer enhetlig.

Det gamla systemet är uppbyggt på tre separata pelare, som alla hade sin egen ledning och koordination på politisk och militär nivå.

Genom att sammanslå de olika pelarna och skapa en gemensam styrning både på politisk och militär nivå;

1) förebygger vi onödiga och ineffektiva överlappningar

2) garanterar vi fortsatt effektivitet och produktivitet inom det nordiska försvarssamarbetet

3) ser vi till att vi samarbetar på alla försvarsrelaterade områden av mervärde och intresse

Genom samarbete kan och bör de nordiska länderna möta gemensamma utmaningar och påverka den säkerhetspolitiska utvecklingen såväl globalt som i våra närområden. Samtidigt ökar vi även möjligheten att få vår röst hörd på den internationella fora och uppnå fler och bättre konkreta resultat t.ex. inom krishantering och SSR-samarbete. (Säkerhetssektor reform)

Kära vänner! En gemensam utmaning vi alla står inför i dag är att kostnaderna för att uppehålla ett trovärdigt modernt och kostnadseffektivt försvar ständigt ökar medan våra nationella resurser minskar. Ett effektivt nordiskt samarbete, som präglas av genuint förtroende samt en effektiv ansvars- och arbetsfördelning, ökar våra möjligheter att möta dessa gemensamma utmaningar och hjälper oss att uppnå målet att upprätthålla trovärdiga, nationella försvar som kompletterar våra nationella försvarslösningar och hjälper oss att fullfölja våra internationella förpliktelser. Tack!