Nordiska ängar och hagar, som hävdats genom bete eller slåtter genom hundratals år, är unika i sin artrikedom. Det är en hotad rikedom. De gamla ängs- och betesmarkerna har plöjts upp till åker, planterats med skog eller lämnats att växa igen.
I Finland och Sverige återstår endast fragment av vad som fanns för 150 år sedan. Av Finlands 1,6 miljoner hektar ängar finns bara några tusen hektar kvar. Norge har norra Europas mest varierade och väl bevarade kulturlandskap, men även där upphörde hävden på 90 procent av ängsmarkerna under 1900-talet. I Danmark är de kvarvarande öppna gräsmarkerna skyddade enligt lag, men så länge de inte sköts på traditionellt sätt är deras biologiska mångfald ändå hotad.