– Idag kan läkare och annan sjukvårdspersonal turnera runt i Norden trots att de fått allvarliga anmärkningar från andra länder, säger Jessica Polfjärd som är svensk riksdagsledamot (M) och medlem i Nordiska rådets välfärdsutskott.

Norden ses ofta av människor i andra länder som en välfärdsregion med fokus på god hälso- och sjukvård. Det är också något som de flesta av oss i Norden känner igen oss i och som vi är stolta över. När det ibland uppstår problem så blir upprördheten hos befolkningen oftast betydande men kraven på effektiva förändringar samtidigt omfattande. Våra folkvalda parlamentariker är de som lyfter problemen till ytan och kommer med förslag på förändringar. Nordiska rådets välfärdsutskott har i slutet av 2010 fattat beslut om ett konkret förslag till regeringarna för att stärka patientsäkerheten i Norden.

Ett nordiskt register ska göra det säkrare för patienterna

Idag förekommer det att varnade läkare flyttar till ett annat nordiskt land för att arbeta, trots att de vid upprepade tillfällen gjort allvarliga misstag och i vissa fall fått sin legitimation indragen. Kontrollen av läkare som gjort allvarliga missar i behandlingen av patienter är bristfällig och det är patienterna som blir lidande. Hur många fall det gäller de senaste åren är svårt att fastställa.

Ett exempel är den danska läkare som blivit anmäld till Norsk Patientskadeerstatning fyrtiotvå gånger i Norge för att ha felbehandlat patienter. Tjugonio av tillfällena slutade med utbetalning av ersättning på över tio miljoner kronor. Efter att ha mist rätten att praktisera som ortoped i Norge så blev hon anställd på ett sjukhus i Sverige.

– Det är ju fullständigt oacceptabelt att människoliv sätts på spel. Med en så integrerad arbetsmarknad som den nordiska är ett register en nödvändig åtgärd för att förbättra patientsäkerheten. Det säger initiativtagaren till förslaget om ett register, Sonja Mandt, som är Stortingsrepresentant (A) och medlem i Nordiska rådets välfärdsutskott.

Över landgränser och över partigränser var enigheten total när förslaget om ökad patientsäkerhet genom ett elektroniskt register kom på tal i Nordiska rådets välfärdsutskott. I slutet av 2010, under Nordiska rådets årliga session, tog rådet beslut om att föreslå för de nordiska regeringarna att registret kommer på plats. Ett register som ska gälla läkare, tandläkare, sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal i Norden.

– Samarbetet mellan de nordiska länderna fungerar inte tillfredsställande. Jag menar att vi inte kan upprätthålla patientsäkerheten i Norden utan ett nordiskt elektroniskt register. Ett register kommer att fånga upp allvarliga tillfällen som de där läkare fått sin specialistlegitimation indragen, fortsätter Sonja Mandt.

Arbetet redan igång

I juni 2010 möttes de nordiska hälsoministrarna och var fast beslutna om att utväxling av information om tidigare yrkesutövande ska förbättras när nordiska medborgare söker om auktorisation i andra nordiska länder.

Merparten av uppgifterna som behövs för ett register finns redan idag registrerade i respektive land men samarbetet mellan länderna är dåligt. De skandinaviska länderna har inlett ett samarbete på området.

Välfärdsutskottet vill gå ett steg längre och har därför föreslagit ett elektroniskt register för all sjukvårdspersonal
i Norge, Sverige, Danmark, Finland och Island samt de självstyrande områdena Grönland, Färöarna och Åland.

– Ingen som vill bidra till den nordiska välfärdsregionen och dra nytta av densamma ska behöva tvivla på att Norden är en region som är bra att leva och bo i. Vi ska vara en region som har fokus på god hälso- och sjukvård och som sätter patientsäkerheten högt. Med ett nordiskt elektroniskt register visar vi på nordisk nytta i praktiken. Det gör oss till en föregångsregion för andra länder även i framtiden, betonar Jessica Polfjärd.

Allvarliga fel ska finnas i registret

– Vi har en fantastiskt kompetent sjukvårdspersonal i Norden. Det betyder inte att det inte sker allvarliga misstag och att det inte finns läkare och annan vårdpersonal som bör svartlistas och fråntas sin auktorisation, fortsätter Polfjärd.

Medlemmarna i välfärdsutskottet menar att fokus bör sättas på ett register över sjukvårdspersonal där den person hamnar som utfört handlingar som antingen är väldigt allvarliga och där personen är på gränsen till att mista auktorisationen eller redan har mist den, eller har väldigt många anmärkningar. Samtidigt påpekas det att länderna utifrån sina förutsättningar bör ta en gemensam diskussion om vad som ska till för att hamna i registret.

– Svartlistningen av läkare ska givetvis endast innehålla de personer som begått allvarliga fel. Det är patienten som ska sättas i fokus, understryker Sonja Mandt.

Tillgång till registret ska endast ges till den som verkligen behöver uppgifterna vid rekrytering av vårdpersonal och det är därför viktigt att registret inte blir offentligt, menar utskottet i sitt förslag.

– Registret ska underlätta för arbetsgivaren att ta sitt fulla ansvar vid rekrytering av vårdpersonal i Norden för att på så sätt skapa de bästa förutsättningarna för att patienterna sätts i första rummet, fortsätter Mandt.

Förslaget backas bland annat upp av Läkarförbundet i Sverige och har fått stor uppmärksamhet i svenska medier.

– Det är svårt att argumentera mot ökad patientsäkerhet som alla i Norden har nytta av, menar Jessica Polfjärd.

Nu är det parlamentarikerna i Nordiska rådet som själva måste försäkra sig om att regeringarna faktiskt genomför förslaget.

Sonja Mandt är norsk stortingsrepresentant, medlem och vice ordförande i Nordiska rådets välfärdsutskott. Parti: Det norska arbetarpartiet (A).

Jessica Polfjärd är svensk riksdagsledamot och medlem i Nordiska rådets välfärdsutskott (t.o.m. 2010). Fr.o.m. 2011 ordförande för näringsutskottet i Nordiska rådet. Parti:
Moderaterna (M).