Dokumentåtgärder

Artiklar

Why do we punish the things we want, and reward the things we do not?: Adrian TAN; In a few weeks time world leaders will gather together for the Rio+20 Conference to discuss how to build a green economy in the context of sustainable development and poverty eradication. With the current economic crisis, this theme is a highly pertinent issue for both developed and developing countries.
Bærekraftig forretning er god forretning: Connie Hedegaard; Et nytt tankesett baner seg vei i de store bedriftene. Uansett om de kaller det grønn vekst, ansvarlig kapitalisme eller samfunnsansvar, så forsøker stadig flere selskaper over hele verden å finne nye og mer bærekraftige metoder for å skape den veksten vi trenger i Europa – og i resten av verden. De har innsett at det ikke lenger er mulig å fortsette som før, skriver EU-kommissær Connie Hedegaard.
How to green the livestock economy: Ilse Köhler-Rollefson; We often worry about human population growth and its effect on the planet. But a much more potent population bomb is represented by our farm animals whose numbers have grown almost twice as fast as those of people, due to our ravenous appetites for meat and milk. While the number of people doubled during the last half century, the number of farm animals grew 3.6 times, and the number of slaughtered animals even multiplied by the factor of 7.1.
Bright Green Island strategy proves its power: Bornholm was the first island to take on the strategy »Bright Green Island«. Now there are five islands aiming to be bright and green, targeting to become sustainable societies and develop new answers to the global challenge.
You’ve got (spam)mail!: Christian Poll; In Denmark, we’ve recently got new mailboxes. Well, the metal kind of boxes that sits on a pole by the house. New regulation has forced us all to move the mailbox to the garden gate, which makes it possible for the mailman to deliver the mail without having to pass locked gates or fight dogs. To me that sounds reasonable and I wonder why this rule has not been introduced ages ago. But something else makes me wonder too: What do we actually use our mailbox (the metal one by the gate) for?
The Nordic Way at Rio+20: Halldór Ásgrímsson; The Nordic Council of Ministers has launched this blog as a contribution to the dialogue around Rio+20 and the whole discussion about The Future We Want. Without dialogue there will be no global solutions and without global solutions there will be no future. We hope the Rio+20 Conference will bring us closer to a more sustainable future.
Removing Barriers to Youth-Driven Sustainable Innovation: Mitch Lowenthal; NEW YORK – As we edge closer to Rio+20, the topic on everyone’s minds is the green economy. What does a green economy look like? How can we have a green economy when the regular economy has not yet fully recovered?
Norden har ett starkt fokus på människorna i Arktis: De globala klimatförändringarna har satt naturen och människorna i Arktis under stark press. De nordiska ländernas nya samarbetsprogram för Arktis prioriterar naturen och i synnerhet människorna som bor i regionen. Här finns en redogörelse över det nya samarbetsprogrammet och av flera av de tidigare resultaten av det nordiska samarbetet om Arktis.
Arktis behöver akut hjälp med att reducera utsläpp av sot och metan: Debattartikel skriven gemensamt av miljö- och klimatministrarna från Danmark, Finland, Färöarna, Island, Norge, Sverige och Åland:
North versus South: The rise of the national stereotype: Honor Mahony - EU-observatör; 2012-03-23; The eurozone crisis has thrown up old stereotypes. Northerners are hard-working and live within their means. Southerners are work-shy and profligate. A little more compassion and a look into the Nordic countries' own economic history might put things into perspective.
Nordisk fokus på EU’s Affaldsdirektiv: I et kredsløbssamfund er spørgsmålet om affaldshåndtering og genbrug yderst relevant og det har fået større opmærksomhed de seneste år. I Nordisk Ministerråd har der længe været samarbejde på affaldsområdet. Det nordiske affaldssamarbejde har ikke kun gavnet de nordiske lande men også givet værdifulde indspil til EU’s arbejde på området. De nordiske lande har en god mulighed for at udnytte sin fremskudte position til at samarbejde om udviklingen af et kredsløbssamfund eksempelvis på området for global eksport af metoder og teknikker. Trenden med stærkt øgede råvarepriser er et godt argument til en sådan nordisk satsning.
Social trust and radical individualism - The paradox at the heart of Nordic capitalism: 2012-02-23; Der er desværre ingen artikel fra Sverige i dette nummer af Analys Norden. Til gengæld bringer vi en artikel fra publikationen "The Nordic Way" udgivet af tænketanken Global Utmaning i Stockholm med støtte fra Nordisk Ministerråd ifm World Economic Forum i Davos, februar 2011. Link til artiklen nedenfor.
En sterk modell: Aslak Bonde; 2012-02-23; Få ting er mindre omstridt i Norge enn den norske, eller nordiske, samarbeidsmodellen. Alle partier og alle organiserte interesser er i prinsippet enige i at det er bra for landet at vi har mye tillit, små forskjeller, mye samarbeid og en utstrakt kompromisskultur. Konfliktene i det norske samfunnet dreier seg i stor grad om hvordan man best tar vare på samarbeidsmodellen, og da ser man mye mer mot EU enn mot Norden.
Danmark hjem til Norden: Thomas Larsen; 2012-02-23; Der skal være mere og ikke mindre nordisk samarbejde, lyder det fra den nye danske minister for nordisk samarbejde, Manu Sareen. Han håber, at Norden får større gennemslagskraft i Europa.
Problemene for Den nordiske velferdsregjeringen: Egill Helgason; 2012-02-23; Det er egentlig treffende at den nordiske modellen skulle være tema for denne siste utgaven av Analys Norden. Det er få ting vi nordboere like ofte får spørsmål om som disse nordlige samfunnene våre, som for mange framstår som strålende forbilder innen velferd, likestilling, frihet og menneskerettigheter.
Norden, trots allt: Markku Heikkilä; 2012-02-16; Principerna för lagstiftningen, modellen för välfärdssamhället, jämställdhet, små klasskillnader – man hittar de gemensamma och utmärkande egenskaperna hos de nordiska länderna i allt det som är viktigt i Finland. Trots detta pratar man förvånansvärt lite om nordiskhet och den nordiska modellen. Som en hyllning till det allra sista numret av Analys Norden beger jag mig på jakt efter Finland som nordisk stat. Resan börjar så långt bort från huvudstäderna som möjligt, så nära vardagen som möjligt.
Tidsskriftet Analys Norden nedlægges: 2012-02-09; Nordisk Ministerråds og Nordisk Råds on-line tidsskrift for politisk analyse, Analys Norden, bliver nedlagt i sin nuværende form. Sidste nummer kommer 23. februar og handler om den nordiske model.
Februari 2012: EU har redan vunnit valet i Finland: Markku Heikkilä; 2012-02-02; Det finns två kandidater kvar som kan bli Finlands nästa president, men inte två alternativ. Samlingspartiets Sauli Niinistö och De grönas Pekka Haavisto har samma politiska linje i många centrala frågor och i synnerhet när det gäller Finlands EU-politik ligger de mycket nära varandra. Då de EU-kritiska kandidaterna blev utslagna i första omgången står valet nu snarare mellan de återstående kandidaternas personliga egenskaper än deras politiska inriktning.
Svanen flyger högt: Svanen är Nordens officiella miljömärkning. Syftet är att ha en frivillig gemensam nordisk miljömärkning, som medverkar till att minska den börda som den dagliga konsumtionen lägger på miljön. Svanemärket granskar varors och tjänsters miljöpåverkan under hela livscykeln från råvara till avfall. Det ställs hårda klimat- och miljökrav men även krav på funktion och kvalitet. Svanen är en välkänd symbol för miljö i Norden och väcker även intresse internationellt.
Nordisk tilsynssamarbeid på kjemikalier: Felles nordisk tilsyn på kjemikalier, som ble startet i 2000, gir effekt for både myndigheter og næring. Erfaringene etter ti års samarbeid er at dette har gitt hvert land bedre resultater enn hva de kunne oppnådd alene. Når Norden taler med én stemme høres det godt i kjemikaliearbeidet i EU og EØS. I dette nummer av NordMiljø presentes tilsynssamarbeidet med eksempler på hvilken nytte det har gitt så langt.