Nordiska rådet tar initiativ till ett förstärkt nordiskt samarbete för att klara av den stora press som jordbrukssektorn kommer att utsättas för under de kommande årtiondena. Gemensamma initiativ ska säkra ökade kunskaper och en bättre utgångspunkt för samordnad handling på ett område som till sin natur är gränsöverskridande. Nordiska rådet kommer att behandla en rad förslag till detta på sin kommande session på Island den 2–4 november.
Jordbrukssektorn står inför sin största utmaning någonsin. Under de närmaste 50 åren kommer livsmedelsproduktionen att fördubblas om man ska kunna förse jordens befolkning med mat. Och samtidigt måste jordbrukets negativa miljöpåverkan minskas drastiskt för att säkra ekologisk hållbarhet.
Utmaningarna för jordbrukssektorn står faktiskt närmast i kö. Vattenförbrukningen måste minskas med 50 procent under de kommande årtiondena, tillgången till bra markarealer begränsas på grund av urbanisering och utarmning samtidigt som priset för konstgödning stiger, energipriserna går upp och de accelererande klimatförändringarna leder till extrema väderförhållanden.
Der finns endast en lösning: Ett mer hållbart jordbruk, som i allt mindre grad är beroende av energi, vatten och tillförsel av näringsämnen: En förutsättning för att nå det målet är mer kunskap och gemensam handling.
Men forskningen inom jordbruket ligger efter. Globalt sett har det nästan inte skett någon ökning inom detta forskningsområde sedan 1970-talet trots att jordens befolkning har fördubblats under samma period. Och sedan 1980 har jordbrukets andel av u-landsbiståndet fallit från 17 till 3 procent.
Det tar i regel 20 år för ett framgångsrikt forskningsprojekt att ge konkreta resultat, så de som inleds idag bär frukt år 2030 – så vi har en stor eftersläpning att hämta in efter hand.
De nordiska länderna har haft stora framgångar med en rad gemensamma projekt relaterade till primärnäringen.
Ny nordisk mat har berikat det nordiska och globala köket utifrån en filosofi om hållbarhet, det nordiska genresurscentret NordGen spelar en central roll för att bevara den biologiska mångfalden och säkra de nordiska ländernas förpliktelser i förhållande till internationella konventioner, och Selfossdeklarationen från 2008 bidrar till att främja ett hållbart skogsbruk i Norden.
Nu vill Nordiska rådets miljö- och naturresursutskott sätta igång nya initiativ som ska stärka jordbrukssektorn i de nordiska länderna.
Vi måste utveckla en kunskapsbas om klimatförändringarnas effekt på jord- och skogsbruk och kartlägga vilka anpassningsåtgärder som kommer att krävas i framtiden. Det innebär på den positiva sidan också en utvärdering av vilken potential länderna har som livsmedelsleverantörer i ett regionalt och globalt sammanhang.
Vi måste också genomföra en utredning av hur befintliga stödsystem kan utvecklas för att främja en hållbar jordbruksproduktion och grön tillväxt. Slutligen föreslår vi som startskott till detta att vi ska hålla en gemensam nordisk konferens under 2011 för att belysa de långsiktiga utmaningarna som jordbruket står inför i Norden, Europa och globalt.
Historien visar att svält leder till allvarliga konflikter både inom och mellan länder i en kapplöpning om knappa resurser. Om vi ska säkra mat till alla behöver vi fatta ett antal avgörande beslut under de kommande åren. Den förestående revisionen av EU:s jordbrukspolitik måste också ses i ljuset av denna globala utmaning.
Nordens befolkning utgör endast 25 miljoner av jordens knappt 7 miljarder invånare. Vår främsta prioritet bör vara att säkra livsmedelsproduktionen i våra egna länder. Men Norden har också ett globalt ansvar. Vi bör använda vårt nordiska samarbete till att belysa den utmaning som världen står inför, och till att hitta de styrmedel som bör införas för att undgå framtida livsmedelskriser.
Vi måste därför formulera en jordbruks- och forskningspolitik som bemöter både de utmaningar vi står inför i våra hemländer och som bidrar till globala lösningar. Vi bör utforma vår politik på ett sätt som säkerställer att jordbruket inte skadar naturen, själva fundamentet för vår existens. Och vi bör bli klokare tillsammans och använda vårt inflytande i EU och FN för att trygga livsmedelsförsörjningen till världens växande befolkning.
Det kräver ett utökat samarbete och inte minst ökade kunskaper – kunskaper som vi lättare kan uppnå tillsammans än varje land för sig. Nordiska rådet uppmanar de nordiska regeringarna att skapa bättre ramar för att säkra framtidens jordbruk som en samlad region och sätta jordbruket högt på den nordiska dagordningen.