De nordiska länderna, det vill säga Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, har ofta samma syn på livsmedelsfrågor. Det gäller exempelvis vad maten får innehålla, kontroll av maten i butikerna och hur djuren ska ha det under uppfödningen och när de transporteras. Vi jobbar naturligtvis med dessa frågor individuellt, i våra respektive länder. Men vi har också ett aktivt samarbete i hela Norden, inte minst inom ramen för Nordiska ministerrådet.

Nordiska ministerrådet är det officiella samarbetsorganet för de nordiska ländernas regeringar, och målet är att finna lösningar som ger ett mervärde utöver det nationella arbetet. Det nordiska samarbetet har långa traditioner, och vi har uppnått många konkreta resultat speciellt inom livsmedelsområdet.

Vi ordnar gemensamma beredskapsövningar för att samla erfarenheter om hur man ska hantera smittsamma sjukdomar hos våra husdjur. Sjukdomarna känner ju inga landsgränser, och här kan vi använda varandras kunskaper och erfarenheter.

Kontrollen av våra livsmedel ger oss en stor säkerhet så att vi kan gå ut och handla utan risk. Varje år ordnar vi en nordisk livsmedelstillsynskonferens med fokus på ländernas gemensamma problem, erfarenhetsutbyte osv. Målet är att stärka kompetensen hos personer som i sitt dagliga arbete tar ställning till säkerheten i butikerna och i de företag som framställer livsmedlen. Vi samarbetar också kring rekommendationer för hur mycket av en viss produkt vi bör äta.

De nordiska länderna har varit speciellt framgångsrika att hålla förekomsten av zoonoser, det vill säga sjukdomar som sprids mellan djur och människor, under kontroll. Exempelvis har Finland, Norge och Sverige under många år haft ett regelbundet och utvidgat kontrollsystem av salmonella i djur och djurfoder. Det här är den främsta orsaken till att djurrelaterad salmonella är extremt låg i Norden.

I Norden tror vi på öppenhet i livsmedelsbranschen och på att konsumenterna har rätt till all relevant information om den mat de köper och äter. Det stärker konsumenternas förtroende och utgör samtidigt en sporre för branschen att producera högklassiga produkter under säkra och hygieniska förhållanden. Vi har exempelvis märkesordningar i Norden som öppet ger konsumenterna information om en produkt eller tjänst. Ett exempel är det så kallade smiley-systemet i Danmark, där bland annat restauranger och barer måste hänga upp ett plakat med information om produktionsförhållanden, hygien och matförvaring.

Våra principer om öppenhet har bidragit till att vi kunnat överlåta en del av ansvaret för livsmedelssäkerheten på branschen självt. De nationella livsmedelsmyndigheterna är främst ansvariga för att övervaka och säkerställa att reglerna efterlevs. Och producenter och restaurangägare vet att det lönar sig, inte minst ekonomiskt, att satsa på säkra och rena produkter.

Vi tror att samarbete och utbyte av erfarenheter kring livsmedelssäkerhet är av yttersta vikt - inte minst då handeln mellan världens länder ökar på grund av globaliseringen. Genom att ta lärdom av varandras lösningar, men också misstag, kan vi se till att de varor vi importerar och exporterar är trygga. Därför arrangerar de nordiska länderna, inom ramen för Nordiska ministerrådet, ett livsmedelsforum med ministerdeltagande i samband med Expo Shanghai i slutet av augusti. Evenemanget ordnas i samarbete med Kinas myndighet för kvalitetsövervakning, inspektion och karantän, AQSIQ. Målet är att tillsammans med representanter för de kinesiska myndigheterna och näringslivet utbyta erfarenheter som kan bidra till tryggare produkter för oss och kommande generationer.

De nordiska livsmedelsministrarna,

Henrik Høegh, Danmark
Sirkka-Liisa Anttila, Finland
Jón Bjarnason, Island
Lars Peder Brekk, Norge
Eskil Erlandsson, Sverige