Frågorna staplades på varandra när OECD anordnade konferensen ”Embracing Globalization in the 21 th Century: a Dialogue on the Nordic Approach”. Även om frågorna till slut blev fler än svaren fanns det flera deltagare som hade förslag på hur vi utifrån den nordiska modellen kan möta utmaningarna – men inte utan att den nordiska modellen reformeras.

De nordiska länderna har inte en enda modell utan de nordiska länder delar ett antal angreppssätt, menade OECD:s generalsekreterare Angel Gurría. Han nämnde bland annat en arbetsmarknad med ett relativt lågt säkerhetsnät för de anställda och ett högt för de arbetslösa, stora skattefinansierade satsningar på utbildning, forskning och utveckling och en öppenhet för fri handel och konkurrens på marknaden tillsammans med höga skatter.

- ”Byråkrati light” tillsammans med litenheten och öppenheten är en stor del av framgången för den nordiska modellen, sa Gunnar Haraldsson från Islands universitet.

De flesta var överens om att den nordiska modellen finns i en eller annan form men att modellen sätts på prov i en allt mer globaliserad värld. Globaliseringen och de demografiska utmaningarna med en åldrande befolkning och färre i arbete pekades ut som de viktigaste utmaningarna för de nordiska politikerna att fokusera på. Handel, invandring och den höga servicenivå som befolkningen vant sig till diskuterades också på konferensen.

Bakgrunden till konferensen var den uppmärksammade boken ”The Nordic Model: Embracing Globalization and sharing risks” som skrivits av sex nordiska professorer. Författarna till boken passade under konferensen på att slå hål på några av de myter de menar florerar runt i länderna som lösningar på utmaningarna. De menar bland annat att det finansiella dilemmat för välfärdsstaten inte kan lösas med ökad tillväxt, högre skatter, ökat barnafödande eller ökad invandring.

Författarna menar att vägen fram bland annat är en arbetsmarknadsreform med en flexiblare arbetsmarknad där folk ska komma tidigare ut på arbetsmarknaden, arbeta längre, med minskat bidragsberoende.

Ekonomiprofessorernas bok diskuterades ingående och flera deltagare kommenterade boken.

– Vi har varit dåliga på att ta hand om lågutbildade invandrare i vår våra länder – inte minst Danmark och Sverige som också är de som tagit emot flest, sa Jørgen Elmeskov som är chefjurist på OECD. Han menade också att församlingen borde diskutera Irland som ett gott exempel och inte bara den nordiska modellen.

Hur reagerar folk när de får det bättre och samtidigt uppmanas att arbeta mer undrade, Susan Ackum från Sverige.

Nordiska ministerrådets representant, Karsten Ankjær Jensen betonade att det de senaste tre åren pågått ett intensivt arbete inom det nordiska samarbetet. Ett arbete där statsministrarna går i täten för att gemensamt möta de globala utmaningarna. I april anordnades ett första globaliseringsforum, ”Ett konkurrenskraftigt Norden i en globaliserad värld”, som statsministrarna beslutat ska vara ett sätt att bidra till dialogen de kommande åren.