– För nordiska länder är den nordiska dimensionen vårt första internationella sammanhang. I andra internationella forum hjälper vi alltid varandra. Till exempel fick Danmark, som var ordförandeland i EU 2002, ett stort stöd av den dåvarande utrikesministern i Sverige då unionen skulle utvidgas med tio medlemsländer.

Bertel Haarder lyfter upp det internationella samarbetet som ett centralt område i Nordiska rådets arbete och konstaterar att det internationella samarbetet redan har tagit många steg framåt. I dag kan man t.ex. diskutera försvars- och utrikespolitik, något som inte var möjligt för 20 år sedan. Centrala frågor för Nordiska rådet den närmaste tiden är enligt Haarder också elimineringen av gränshinder och globaliseringsprogrammet.

Konfliktlösheten skapar utmaningar

– Den största utmaningen i det nordiska samarbetet är att vi glömmer det för att samarbetet löper så väl. När det inte förekommer stridigheter och vi samarbetar i harmoni blir uppmärksamheten i medierna liten. Nu växer det upp en generation som glömmer att vi är med i en nordisk gemenskap, säger Bertil Haarder.

Konflikter är inte alltid av ondo – Haarder hänvisar till en rapport i vilken det föreslås att de nordiska länderna kunde fatta majoritetsbeslut i stället för enhälliga beslut.

– Det att man inte alltid kräver konsensus kan öka dynamiken i arbetet. Se på EU-samarbetet, där har man gett upp enhälligheten för att få en större dynamik. Det nordiska har präglats mindre av regerings- och ministerengagemang och mer av att vi alla ska vara eniga.

Öppenheten Nordens varumärke

Den nordiska samfundsmodellen som går ut på öppenhet och tolerans är enligt Bertel Haarder de nordiska ländernas styrka. Som exempel lyfter han fram Norges reaktion på sommarens terrordåd, där man valde att stå fast vid öppenheten och samla styrka genom den.

– Det största hotet mot öppenheten är att vi blir rädda. Kennedy sade att det enda vi ska frukta är fruktan själv, och det ligger mycket sanning i det. Norges reaktion gjorde ett djupt intryck på de övriga nordiska länderna. Det är fint att statsministrarna ska diskutera hur man kan omsätta öppenheten i praktiken.

Bred kulturell hemmabas

Att de nordiska länderna stöder varandra i internationella sammanhang beror enligt Bertel Haarder på att vi förstår varandra. Denna förståelse sträcker sig även till näringslivet, där Norden utgör en stor marknad. Detta tar sig konkreta uttryck t.ex. vid företagsfusioner.

– Företag som gör fusioner går ofta först ihop med företag i andra nordiska länder innan de tar steget ut i världen. Vi politiker ska komma ihåg att de privata verksamheterna är en föregångare inom nordiskt samarbete.

De nordiska länderna inhyser en befolkning på 25 miljoner, vilket enligt Haarder också ger en bred kulturell hemmabas.

– Vi kan läsa varandras böcker och se varandras tv-program, och därmed blir vi allesammans större – det blir högre till taket. Jag skulle också gärna se ett större medie- och tv-samarbete, inte minst med tanke på språkförståelsen. Jag har spefullt sagt att Pippi Långstrump har gjort mer för det nordiska ömsesidiga förståelsen än samtliga sessioner i Nordiska rådet.

Silje Bergum Kinsten
Telefon +45 33 96 02 51
E-post siki@norden.org

Heidi Orava
Telefon +45 33 96 04 60
E-post heor@norden.org