Samarbetet kring Arktis är en gemensam nordisk angelägenhet, anser Nordiska rådet. Men de nordiska ländernas regeringschefer vill inte ge rådet en redogörelse över deras bristfälliga uppföljning av frågor kring säkerheten vid oljeborrning i de arktiska farvattnen.
Nordiska rådets miljöutskott har anmodat de nordiska regeringarna att pressa på med ett juridiskt bindande avtal i Arktiska rådet för att säkra en miljövänlig utvinning av råmaterial i Arktis.
Säkerheten kring oljeborrning och seglats i de arktiska farvattnen är under all kritik och mycket bristfällig, menar Nordiska rådet. Rådet har därför uppmanat de nordiska länderna att samarbeta i utvecklingen av nya, säkrare teknologier för användning vid offshore olje- och gasborrning.
Rådets miljöutskott har också gjort en hemställan till de nordiska regeringarna om att pressa på för att säkerställa ett juridiskt bindande avtal mellan medlemmarna i Arktiska rådet om att använda de bästa tillgängliga metoderna i utvinningen av olja och gas - och inte bara de billigaste. Men regeringarna har inte velat gå in på frågan i sina svar till Nordiska rådet.
- Det arktiska området är ju något vi har gemensamt här i Norden. Så man kan gott undra över att regeringarna inte ser större potential i ett djupare samarbete. Vi står inför länder som USA och Ryssland, som inte har samma tradition av att tänka på miljöskydd, som vi har i de nordiska länderna. Så varför inte gå samman för att säkerställa en mer hållbar framtid i Arktis, frågar Ann-Kristin Johansson, ordförande för Nordiska rådets miljö- och naturresursutskott.
Hon undrar även över att länderna inte för länge sedan har följt de råd som den norske statsministerns far, Thorvald Stoltenberg, kom med i sin utredning från 2009 om ett utvidgat säkerhets- och utrikespolitiskt samarbete i Norden.
Här uppmanade Stoltenberg bland annat länderna till ett intensivare samarbete kring säkerhet till sjöss i de arktiska farvattnen.
Nordiska rådet uppmanar även de nordiska länderna att säkerställa ett bindande avtal i Arktiska rådet om samarbete i förbindelse med uppröjning efter miljökatastrofer. Och man ber regeringarna att ta initiativ till att säkra en bättre kapacitet och infrastruktur för denna insats.
- Utbyggnaden av beredskapen har redan satt igång via Arktiska rådet. Men det tar alltför lång tid och vi menar att det är långt bättre att förebygga än att röja upp när skadan redan är skedd. Därför har vi bett de nordiska regeringarna att pressa på för att öka fokus på försiktighetshänsyn i Arktiska rådet, fortsätter Ann-Kristine Johansson.
Nordiska råder har inte någon lagstiftande makt, utan fungerar som en kontrollinstans i förhållande till saker som berör det nordiska samarbetet. Rådet kan även avkräva regeringarna på redogörelser över en mängd frågor som berör länderna.
Men med hänsyn till frågor om bindande avtal om säkerhet och offshore borrningar i Arktis tiger regeringarna.
Europaparlamentets miljöutskott har nyligen uppmanat EU-kommissionen att utställa ett förbud mot vidare offshore borrningar i Arktis, tills teknologin har förbättrats och risken för miljökatastrofer minskat. Ett sådant moratorium skulle i så fall förplikta de tre nordiska EU-länderna Danmark, Finland och Sverige.
Tryggvi Felixson
Telefon
+45 29 69 29 37
E-post
tfe@norden.org
Michael Funch
E-post
mifu@norden.org