Debattartikel: Konsumenterna behöver nordiskt samarbete
Det finns i dagens läge många hinder som sätter krokben för den nordiska konsumenten. Köper du en skjorta i en svensk butik i Malmö, kan du inte byta den i samma kedja på andra sidan Öresund. Och ska du skicka 100 kronor mellan banker i två nordiska länder, kan du bli tvungen att betala 100 kronor för att skicka och ta emot dem. För att avhjälpa hindren och förbättra det nordiska samarbetet på konsumentområdet, måste konsumentsamarbetet i Norden nu formaliseras.
- Fotograf
- Magnus Fröderberg/norden.org
I Norden har vi en gemensam konsumentkultur, väldigt medvetna konsumenter och en tradition för starka konsumentorganisationer. Konsumentorganisationerna samarbetar med näringslivet, och näringslivet lyssnar vanligtvis till konsumenterna. Tillsammans kan de nordiska länderna påverka och inspirera när det gäller konsumentfrågor i EU. Vi anser att det nordiska samarbetet kan åstadkomma en förändring på det konsumentpolitiska området, och därför måste konsumentfrågorna på nytt införas på den officiella samarbetsagendan.
Trots att de nordiska länderna uppenbart har mycket gemensamt på konsumentområdet, lades det formella konsumentpolitiska samarbetet i Nordiska ministerrådet ned 2005. Vi önskar ändra på detta.
Det finns många gemensamma utmaningar i Norden anknutna till konsumtion, som exempelvis etisk konsumtion, klimat, integritetsskydd, barn och ungdomar, och upphovsrättsfrågor, och det ligger en nordisk nytta i att samarbeta om våra gemensamma utmaningar. Dessutom är det meningsfullt för Norden att samarbeta inom EU.
Konsumentfrågor är viktiga inom EU och EU tar många initiativ på konsumentområdet. Samlat kan Norden påverka och inspirera EU i konsumentfrågor, och det nordiska samarbetet bör, som vi ser det, ske i två faser. Först i den tidiga fasen för att samarbeta om att påverka regelverksprocesserna och andra initiativ från kommissionen. Därefter, efter att beslut har fattats i EU, kan Norden samarbeta om de nationella tillämpningarna av EU-rättsakterna.
Men också utöver det som gäller EU, har det nordiska konsumentsamarbetet ett klart berättigande. Konsumentintressena i Norden sammanfaller ofta, och det finns därför ett stort potentiellt nyttovärde i samarbetet. Tillsammans kan de nordiska länderna bidra till att påverka internationella standarder. Som exempel på vad Norden redan har uppnått, innan det officiella nordiska konsumentsamarbetet lades ned 2005, kan vi nämna det nordiska miljömärket Svanmärket och konsumentparagrafen i Maastrichtavtalet.
Vi anser att det nordiska konsumentpolitiska samarbetet måste formaliseras på nytt så att vi gemensamt kan påverka bland annat EU:s konsumentpolitik och internationella konsumentstandarder.
Ville Niinistö (gröna), Finland
Henrik Dam Kristensen (S), Danmark
Hans Wallmark (m), Sverige
Skribenterna är medlemmar i Nordiska rådets Medborgar- och konsumentutskott.
