Fattigdom som orsak till krig, och en nordisk strategi för mandat till ett råd för mänskliga rättigheter i FN:s regi, var två av ingredienserna i den säkerhetspolitiska debatten under Nordiska rådets session i Reykjavik på onsdagen.

Det var det svenska vänsterpartiets partiledare Lars Ohly som framhävde att fattigdom är en viktig faktor i väpnade konflikter. Det har nämligen visat sig att de länder som har ett lågt så kallat Gender Development Index, som visar utvecklingsnivån för kvinnor, också oftare är inblandade i militära aktioner.

I kampen mot terrorism och krig borde det inte bara vara väpnade aktioner som gäller. Man måste också gå till roten med och bekämpa fattigdomen i världen, menade Ohly. En annan svensk, mittengruppens Agne Hansson, uppehöll sig kring frågan om mänskliga rättigheter och misslyckandet att enas både om sammansättning och mandat för ett nytt råd för mänskliga rättigheter. Han ville veta vilken strategi de nordiska utrikesministrarna har för att få ett tydligt mandat för rådet.

I debatten deltog också utländska gäster. Bart Tommelein från Benelux parlamentarikerförsamling underströk vikten av att organisationerna samarbetar. I ett EU med 25 medlemsländer är det viktigt att ha motvikter till Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Italien. Detta gör inte bara de små länderna utan också Europa starkare. Även Baltiska församlingens president Andres Taimla framhöll vikten av regionalt samarbete inom EU. Han ville dessutom uppgradera samarbetet mellan Nordiska rådet och Baltiska församlingen. En aktuell fråga där han vill ha ett gemensamt uttalande är gasledningen genom Östersjön.