Under dagen betonades betydelsen av könsmedvetenhet i skolor och i lärarutbildningen, eftersom dessa spelar en nyckelroll i främjandet av jämställdhet och avlägsnandet av segregation. Också praxis vid skolorna måste ändras, som exempelvis i slöjduppfostran - där alla borde undervisas i slöjdämnen med samma innehåll.

– Bristen på ett könsperspektiv upptäcktes redan för årtionden sedan men stegen mot ökad könsmedvetenhet har varit varierande vid olika universitet, menade professor Elina Lahelma.

Enligt Lahelma finns det i Finland en utbredd uppfattning om att man redan uppnått jämställdhet och därför inte behöver bemöda sig med frågan i skolan och lärarundervisningen.

På Island är man inte heller redo för konkreta förändringar, trots att man hyllar jämställdheten på allmän nivå, svarade professor Guðný Guðbjörnsdóttir.

Pedagogiska lösningsmodeller och möjligheter till att främja forskning inom ämnesområdet diskuterades på konferensen. Bland annat berättade professor Hillevi Lenz-Taguchi om pedagogiska lösningar och metoder som införts i den svenska småbarnsfostran, som utmanar de traditionella könsrollerna.

Konferensen gav aktörer från de olika länderna en naturlig möjlighet att utbyta tankar och överväga möjligheterna till nya samarbetsformer.

Arrangörer för konferensen var det av finländska undervisnings- och kulturministeriet finansierade projektet TASUKO och Nordiska ministerrådet. Konferensen hör samman med den nordiska konferensen inom området för fostran  (NERA) och var en del av jämställdhetssektorns verksamhet inom Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet . 

Jukka Lehtonen
jplehton@mappi.helsinki.fi