De nordiska finansministrarna har på ett möte i Köpenhamn den 1 november 2011 diskuterat de ekonomisk-politiska utmaningarna för den finansiella stabiliteten i EU ur ett nordiskt perspektiv.
Den förväntade återhämtningen av tillväxten och de offentliga finanserna i de nordiska länderna har mattats av på grund av att konjunkturuppgången i världsekonomin har avstannat. Återskapandet av balansen i ekonomin påverkas i hög grad av den finansiella oron i andra av Eurozonens medlemsländer och i USA.
-Ekonomin i de nordiska länderna framstår som stark men den internationella krisen visar på nödvändigheten av ett trovärdigt ekonomisk-politiskt ansvarstagande. Ett starkt ledarskap på den internationella spelplanen är av allt större vikt för att stabilisera den globala ekonomin. Samtidigt är initiativ som ytterligare stimulerar tillväxten, ökar sysselsättningen och förstärker välfärden i Norden nödvändiga, påpekar ministrarna i ett gemensamt uttalande.
Nordens BNP förväntas växa mer än Eurozonen i genomsnitt under 2011-2012. Arbetslösheten i Norden har minskat 2011 och förväntas 2012-2013 vara lägre än Eurozonen och i USA. (Se tabell)
Danmark kommer att spela en nyckelroll under sitt ordförandeskap i EU under första halvan år 2012. På mötet diskuterades prioriteringarna för det kommande ordförandeskapet samt det nationella handlingsutrymmet vid implementeringen av EU:s nya internationella bankregler för kapitaltäckning, Basel III.
Sedan 2006 har de nordiska länderna inom ramen för Nordiska ministerrådet förhandlat fram 33 informationsutbytesavtal i syfte att stoppa skatteflykt. Det placerar Norden i tätpositionen när det gäller att bekämpa skatteflykt
Avtalen har gett skattemyndigheterna möjlighet att begära information från de aktuella jurisdiktionerna. Effekterna har visat sig direkt då fler har fått betala skatt och tilläggsskatt. De nordiska länderna kan se en ökning av frivilliga rättelser, som av skattemyndigheterna antas öka ytterligare framöver. Det finns även indikationer på indirekta effekter där myndigheterna rapporterar att nettoinflödet för betalningsströmmar ökat för vissa länder de senaste åren. Till detta tillkommer den förebyggande effekt som avtalen har, där färre förväntas ta risken att undanhålla inkomst från beskattning i de nordiska länderna framöver. Det nordiska samarbetet förväntas resultera i att ytterligare ett antal informationsutbytesavtal undertecknas.
För ytterligare information, kontakta:
Ola Yndeheim, Seniorrådgivare, finans, Nordiska ministerrådet.
oy@norden.org
Tfn: +45 21 71 71 16
|
Nyckeltal |
|
|
|
|
|
|
|
-09 |
-10 |
-11 |
-12 |
-13 |
|
|
|
|
|
|
|
|
BNP |
Årlig procentuell utveckling |
||||
|
Danmark |
-5,2 |
1,7 |
1,1 |
1,1 |
- |
|
Finland |
-8,2 |
3,6 |
3,5 |
1,8 |
2,3 |
|
Island |
-6,7 |
-4,0 |
2,5 |
3,1 |
2,8 |
|
Norge (fastlandet) |
-1,8 |
2,1 |
2,8 |
3,1 |
- |
|
Sverige |
-5,3 |
5,7 |
4,1 |
1,3 |
3,5 |
|
Inflation |
Årlig procentuell utveckling |
||||
|
Danmark |
1,3 |
2,3 |
2,8 |
1,8 |
- |
|
Finland |
0,0 |
1,2 |
3,5 |
3,3 |
2,1 |
|
Island |
12,0 |
5,4 |
4,0 |
3,7 |
2,6 |
|
Norge |
2,1 |
2,5 |
1,5 |
1,6 |
- |
|
Sverige |
-0,5 |
1,2 |
3,0 |
1,2 |
1,8 |
|
Arbetslöshet |
Procent av arbetskraften |
||||
|
Danmark |
3,4 |
4,0 |
3,8 |
3,7 |
- |
|
Finland |
8,2 |
8,4 |
7,9 |
7,6 |
7,4 |
|
Island |
8,0 |
8,1 |
7,1 |
5,7 |
4,3 |
|
Norge |
3,2 |
3,6 |
3,3 |
3,3 |
- |
|
Sverige |
8,3 |
8,4 |
7,5 |
7,8 |
7,7 |
|
Offentligt saldo |
Procent av BNP |
||||
|
Danmark |
- |
- |
- |
- |
- |
|
Finland |
-2,7 |
-2,8 |
-1,1 |
-0,8 |
-0,6 |
|
Island |
- |
- |
- |
- |
- |
|
Norge |
10,7 |
10,8 |
13,6 |
11,5 |
- |
|
Sverige |
-0,9 |
-0,2 |
0,1 |
0,0 |
0,7 |
|
Bytesbalans |
Procent av BNP |
||||
|
Danmark |
3,6 |
5,2 |
4,7 |
4,1 |
- |
|
Finland |
2,1 |
1,9 |
0,7 |
1,2 |
1,1 |
|
Island |
-11,7 |
-10,2 |
2,2 |
2,8 |
-1,0 |
|
Norge |
11,8 |
12,4 |
14,0 |
11,5 |
- |
|
Sverige |
7,0 |
6,3 |
9,2 |
6,2 |
5,8 |
Källa: Finansdepartementen i de nordiska länderna.