Politiker i de nordiska länderna har genomfört en förstudie över landsgränserna av vad kreativa ämnen som drama, dans och teater betyder för skolelevers trivsel och prestationer i teoretiska ämnen. Resultatet är entydigt.

– Eleverna tar ett betydligt större ansvar för den egna inlärningen och bättre på att presentera sina ämnen när kreativ utveckling ingår som en del av undervisningen i skolan. Och en bieffekt är också att eleverna presterar bättre i modersmålsundervisningen och matematik, vilket kan avläsas direkt i PISA-sammanhang, säger Mogens Jensen, ordförande i Nordiska rådets kultur- och utbildningsutskott.

Kreativitet och innovation är helt avgörande färdigheter om de nordiska länderna också i framtiden ska utveckla en konkurrensförmåga och ha tillväxtmöjligheter på globala marknader. Därför understryker nu Nordiska rådet hur viktigt det är att de kreativa ämnena kommer upp på den nationella dagordningen för skol- och utbildningspolitiken i alla de nordiska länderna.

I förstudien har Nordiska rådet tittat närmare på de kreativa ämnena på Island samt i Norge och Finland. Och kulturskolemodellen i Norge är den mest omfattande av alla. Här finns det 407 skolor som är utspridda i landets samtliga kommuner.

Internationellt sett har uppmärksamheten kring de konstnärliga ämnenas betydelse i undervisningen ökat, inte minst till följd av att UNESCO har satt upp Arts in Education på dagordningen. Även EU-kommissionen har gjort 2009 till kreativitetens år och England har satt igång en storstilad satsning, ”Every primary School to become a musical school”, som har fått 332 miljoner pund i anslag.

– Under de senaste åren har skolsystemens inriktning på PISA, på kontroll och konkurrens, inneburit att man inte har fokuserat på den demokratiska, sociala och empatiska kvaliteten och trivseln i skolan. Men vi har mer än någonsin tidigare användning för kreativ och innovativ kompetens. I dag styrs utbildningsdebatten i hög grad av resultatet från internationella kunskapsmätningar som har en tendens att uteslutande mäta kunskaper i de teoretiska ämnena, förklarar Risto Autio, Finlands medlem i kultur- och utbildningsutskottet.

I förstudien har Nordiska rådet kartlagt flera exempel på att kreativiteten förbättrar inlärnings- och undervisningsmiljön. I gengäld är det inte i alla länder som man har så särskilt stor kännedom om vad lärarna, ledningen och de lokala samhällena rent konkret ska göra för att uppnå detta.

– Målet är inte att alla elever nu ska sluta som konstnärer. Konst och kultur har ett egenvärde och en potential att öka trivseln och kvaliteten på undervisningen i skolan, vilket är något som de nordiska länderna redan är bra på. Men det saknas en tvärgående satsning och samordning mellan länderna som kan leda till ännu bättre resultat”, avslutar ordföranden i utskottet Mogens Jensen.