Dokumentåtgärder

Krisrapporten på Island: – En handbok för ett bättre samhälle

– Det är nödvändigt med en fullständig mentalitetsförändring på Island, säger journalisten och statsvetaren Baldvin Þór Bergsson, och kallar Alltingets krisrapport en handbok för ett bättre samhälle.

2010-05-07
Siv Friðleifsdóttir

– De som har skrivit krisrapporten är mycket modiga, säger Siv Friðleifsdóttir, ledamot i Alltinget och i Nordiska rådet.

Fotograf
Magnus Fröderberg/norden.org

– Island är ett litet land och ett litet politiskt system, och allt ses i ett personligt ljus, fastslog Baldvin Þór Bergsson på ett frukostsamtal som Norden i Fokus arrangerade i Stockholm i kölvattnet av Alltingets rapport om den ekonomiska kollapsen på Island. Temperaturen i debatten var hög från start, och osämja om Islands ICESAVE-förpliktelser och om medias roll bidrog ytterligare.

– Politiska och institutionella brister

– Rapporten ger media en hård dom för att inte ha förhållit sig kritiska till bankerna, och jag anser att media har blivit manipulerad. De stora mediekoncernerna på Island har ett för nära band till tunga näringslivsintressen och till de två största partierna, framhöll Siv Friðleifsdóttir, ledamot i Alltinget och Nordiska rådet. Hon sa att rapporten berättar om politiska och institutionella brister i det isländska samhället.

De stora mediekoncernerna på Island har för nära band till tunga näringslivsintressen och till de två största partierna.

– De som har skrivit den här rapporten är mycket modiga. En före detta statsminister, två andra före detta ministrar och den tidigare ledningen för centralbanken och finansinspektionen har vanskött sina plikter. Många av oss politiker hade en känsla av att något var fel, men det är svårt att förstå hur det kunde gå fel. Det känns inte så bra att vara politiker på Island nuförtiden, berättade en öppenhjärtig Siv.

– Inte svikna av Norden

– Islänningarna känner sig svikna av samhället. De är vana vid att kämpa mot naturkrafterna, men inte mot staten och samhällsinsitutionerna, sa Islands ambassadör i Stockholm, Guðmundur Árni Stefánsson.

– De nordiska länderna har gjort allt de kan för att hjälpa Island.

Hans svenska kollega i Reykjavik,  Anders Ljunggren, avvisade påståenden som har kommit från vissa håll om att Norden har svikit systernationen i väst. Siv Friðleifsdóttir menade att de nordiska länderna tvärtemot har gjort allt de kan för att hjälpa Island.

– Rapporten vittnar om att de nordiska centralbankerna på mycket goda grunder krävde garantier för ett systemskifte inom den isländska centralbanken. Sådana garantier ville inte centralbanksledningen ge, vilket var okänt för de flesta människor på Island innan rapporten kom, berättade Siv.

Tror utvecklingen i EU är avgörande för Island

Isländska Lára Long är flygledare i Malmö och flyttade till Sverige redan innan krisen var ett faktum.


Jag flyttade till Sverige, sålde bilen och betalade mina lån. En vecka senare rasade den isländska kronan.

– Jag valde att flytta ifrån ett Island där allt hade blivit likriktat och överdrivet, och där ”alla”, också jag, hade lån i utländsk valuta. Jag flyttade till Sverige, sålde bilen och betalade mina lån. En vecka senare rasade den isländska kronan, berättade Long. Hon tvivlar på ifall hon har lust och möjlighet ekonomiskt att återvända, och är osäker på om EU är svaret för Island, något som diskuterades mot slutet av frukostsamtalet.
– Utvecklingen i EU och för euron blir minst lika viktiga för om Island går med i EU som hur utvecklingen på Island blir, sa ambassadör Anders Ljunggren.