Livsmedel – elefanten i rummet på COP23?

18.12.17 | Nyhet
Nordic Food Day at COP23
Photographer
Simon Hecht
Att föra in livsmedel i klimatdebatten är en dubbel vinst för människans och planetens hälsa. Ökad öppenhet om livsmedelssystemens utmaningar och lösningar var de viktigaste resultaten på Nordisk matdag på FN:s klimatkonferens COP23 den 9 november 2017. Nordiska paviljongen hade förvandlats till en popup-tankesmedja där ledare från organisationer som Världsbanken, Världsnaturfonden WWF, Greenpeace, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO samt EAT-stiftelsen samlats för att diskutera hur man sätter livsmedelspolitik på klimatagendan.

Dags att ta skeden i vacker hand

Livsmedel är ett omfattande ämne. Det var uppenbart sett till det breda urvalet deltagare på Nordisk matdag. Dessa bestod av ungdomar, politiska tjänstemän, forskare, icke-statliga organisationer, civila samhällets organisationer och mellanstatliga organisationer. Samtidigt som livsmedel är allestädes närvarande hamnar det ofta i skymundan eftersom det inte har en tydlig hemvist. Därmed delas de flerdimensionella livsmedelsrelaterade frågorna upp och placeras i olika fack.

Politik skapar en gynnsam miljö, men de pådrivande faktorerna måste komma från alla, såsom konsumenter, jordbrukare och företag.

Enligt Denise Loga, Sustainable Food Academys medgrundare och vd, är samordnade insatser och ett ökat politiskt engagemang viktiga ingredienser i receptet för klimatåtgärder. Att sätta livsmedel på klimatkonferensens meny är en självklar början: ”Politik skapar en gynnsam miljö, men de pådrivande faktorerna måste komma från alla, såsom konsumenter, jordbrukare och företag.”

Trots inkluderingen av livsmedelsproduktion i olika förhandlingsspår på klimatkonferensen är ett paradigmskifte fortfarande avgörande. Genom att iscensätta en popup-tankesmedja i den nordiska paviljongen välkomnade Nordiskt matpolicylabb visionärer och möjliggörare till bords för en avsmakningsmeny bestående av initiativ och vetenskapliga rön som stödjer hållbara livsmedelssystem. Nordisk matdag innebar avspark för Nordisk matpolicylabb, ett flaggskeppsprojekt initierat av de fem nordiska statsministrarna som en del av initiativet Nordiska lösningar på globala utmaningar.

Demokratisering av hållbara livsmedel

De nordiska erfarenheterna från de senaste tio åren visar att en politik baserad på samarbetsmetoder kan påskynda omställningen av livsmedelssystem. Detta inbegriper flera konsumentnära politiska åtgärder i syfte att förändra kostvanor, matkultur och gastronomi. Dessa metoder är långt ifrån skolboksexempel på förträfflighet; andra länder långt från Norden genomför också liknande strategier.

Vi bör inte underskatta allmänhetens beredvillighet. Konsumenterna är ofta mer redo än politikerna i denna fråga.

Gycs Gordon från Perus exportråd framhåller spridningseffekterna av att motverka klimatförändringar genom livsmedelssystem: ”Maten för oss samman och den peruanska gastronomin blomstrar just nu. Den är mycket viktig även bland ungdomar eftersom den ger dem nya möjligheter.” Genom att fokusera särskilt på livsmedelsproduktion och -konsumtion tar den peruanska regeringen samtidigt itu med brådskande frågor som sysselsättning, klimat, biologisk mångfald, kulturell identitet och hälsa.

Dessa lösningar är inte tillgängliga bara för några få utvalda, utan för ett flertal i det peruanska samhället. Om man besöker ett snabbköp hittar man 20 olika sorters potatis, ett bevis på rotfruktens betydelse för kultur och biologisk mångfald.

Liknande trender finns i Norden, där efterfrågan på närproducerade, ekologiska och hållbara livsmedel växer bland kunderna. ”Vi bör inte underskatta allmänhetens beredvillighet. Konsumenterna är ofta mer redo än politikerna i denna fråga”, säger Dagfinn Høybråten, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet.

Det här rör oss alla

Även om alla länder står inför sina egna livsmedelsrelaterade utmaningar så kan vi ta med oss en viktig lärdom från den nordiska livsmedelspolitiken som kan gynna alla: samarbete.

Nordisk matdag visade ledarskap genom att koppla samman klimat och livsmedelssystem samt tillhandahålla en plattform för att betona vikten av livsmedel, jordbruk och djurhållning i klimatscenarierna.

Reyes Tirado, forskare på Greenpeace forskningslaboratorium, ger oss följande opportunistiska scenario: ”Föreställ er att vi har en buss med 20 platser för att ta oss hem säkert. Enligt forskningen är cirka 12–15 av platserna upptagna av livsmedelssystemet år 2050. Det innebär att vi bara har 5–8 platser över för alla andra sektorer som energi, transport m.m. Detta är mycket deprimerande, men om vi ändrar det globala livsmedelssystemet kommer vi att frigöra 8–10 platser.”

Att frigöra dessa platser på klimatbussen kräver gemensamt tänkande och gemensamma handlingar – åtgärder som kommer att ta oss närmare målet att begränsa den globala uppvärmningen till högst 1,5 °C. ”Nordisk matdag visade ledarskap genom att koppla samman klimat och livsmedelssystem samt tillhandahålla en plattform för att betona vikten av livsmedel, jordbruk och djurhållning i klimatscenarierna”, säger Tirado.

I förarsätet

Lösningar för människans och planetens hälsa måste också underbyggas med långsiktiga åtaganden, starkt ledarskap och politisk vilja. ”Norden har redan visat intresse och vilja att ta förarsätet genom att exportera nordiska lösningar som tar itu med globala utmaningar i syfte att säkerställa sund och hållbar mat för alla”, säger Gunhild Stordalen, EAT-stiftelsens vd och grundare. ”Jag hoppas att detta kommer att följas av ytterligare åtaganden och konkreta, mätbara åtgärder globalt, men det är lika viktigt i våra egna länder.”

Jag anser att Norden har något särskilt att erbjuda när det gäller politik, idéer och innovation.

BBC:s matjournalist och producent Dan Saladino tycker att man ska dela med sig av idéer: ”Jag har sett idéer om allt ifrån vattenbruk till skolmat – dessa innovationer och idéer skiljer sig från dem jag har stött på någon annanstans, vilket är anledningen till att jag anser att Norden har något särskilt att erbjuda när det gäller politik, idéer och innovation.”

Att inkludera livsmedelssystemet i den internationella klimatdebatten utgör en möjlighet i sig. Vi måste våga möta utmaningarna och söka lösningar bortom status quo. Nordisk matdag bekräftade att det är möjligt att föra samman olika intressenter för att utforska konkreta lösningar och inleda nya diskussioner om livsmedel och klimat. Det är hög tid att gå från tal till politiska ambitioner – och från ”business as usual” till radikala förändringar i produktions- och konsumtionsvanorna. Det är dags att ta tillfället i akt.

Contact information