Norden visar skolvägen

Den danske barn- och utbildningsministern, Christine Antorini inledde konferensen med att tala om den nordiska skolmodellen.

– Även om det är skillnader mellan de nordiska skolsystemen, är det många gemensamma nordiska värderingar som binder samman de nordiska skolorna. Det ger en god grund för erfarenhets- och kunskapsdelning kring skolutveckling i Norden.  Vi ska starta med att dela erfarenheter med varandra för att lära oss att utveckla det bästa inom den nordiska pedagogiken.

De nordiska skolorna delar en mängd utmaningar, sa Christine Antorini.

– Trots att det nordiska skolsystemet grundar sig på en välfärdsmodell, där alla barn ska ha lika möjlighet att utveckla sin personliga kompetens är det fortfarande mors och fars sociala bakgrund, som är avgörande för hur barn och unga klarar sig i utbildningsystemet. Hur kan vi bryta det negativa sociala arvet? Och hur hanterar vi övergången mellan de olika skolstadierna. Där tappar vi många barn.

Christine Antorini tog också upp den senaste PISA-mätningen.

– Den senaste PISA-mätningen visar att det finns förbättringsmöjligheter, som vi i Norden måste ha fokus på, och bli bättre på att utnyttja barn och ungas potential att lära. Det gäller både att främja barns och ungas färdigheter så att de kan genomföra sin skolgång, och att utmana talangerna så att de kan utvecklas ännu mer.  

Visar Norden vägen?

En av huvudtalarna, Jorunn Möller, professor vid Universitetet i Oslo, tog fasta på konferensens rubrik ”Norden viser vej” i sitt anförande.

– Är det Norden som visar vägen? Norden är en del av ett globalt utbildningslandskap och det har skett stora förändringar. De senaste 50 åren har den nordiska skolan rört sig från en rättstat där tilliten fanns hos lagen, vidare till välfärdsstaten där tilliten fanns hos profession, och idag i konkurrensen.

Jorunn Möller var inte övertygad om att konkurrens är det rätta vägen för att uppnå målet om en bra skola för alla barn.

– Influenserna från OECD och EU tas upp i nordisk skolpolitik, till exempel tydligt ledarskap som en lösning. Men vad har verklig betydelse för gott resultat? Tillit till varandra. Att utveckla goda relationer som gör oss mindre sårbara, att vi vågar mer och att vi känner omsorg för varandra.

Balansen mellan sociala mål och kunskapsmål

I samband med konferensens plenumdebatt om den nordiska skolans styrkor och utmaningar, sa Olof Johansson, professor vid Umeå universitet, att det är tydligt att det finns en nordisk modell och att utmaningen är att hitta balansen mellan sociala mål och kunskapsmål.

– Det är också svårt att skala upp enskilda projekt i Norden. Det är viktigt att det görs, men hur? Samspelet och relationen mellan lärare, ledare och politiker behöver också diskuteras mer för att de centrala direktiven ska nå ändå ut i den lokala strukturen.

Anne Kari Thorsrud kommunchef i Ringsaker kommun tog upp oron för PISA-resultaten.

– Vi ska inte vara rädda för PISA-mätningarna. Vi ska se resultaten som en indikator. Genom goda ämneskunskaper kan vi också få goda resultat.

Lär av varandras succéer

Christine Antorini avslutade konferensen genom att blicka framåt.

– Vi har i Norden en solid, gemensam värdegrund, ett fundament och en holistisk syn på barnens uppväxt och lärande från 0 till 18 år. Det innebär att vi kan tänka på lek och lärande samtidigt.

– Vi delar gemensamma grundvärderingar, såsom demokrati, jämställdhet, kreativitet och medskapande, och vi ska utnyttja varandras erfarenhete och dela vår kunskap. På så sätt kan vi lära av varandras succéer och hjälpa varandra med gemensamma utmaningar, till exempel att bryta det negativa arvet.

- Vi behöver bli bättre på att utnyttja den stora potential i kunskaps- och erfarenhetsutbyte på tvärs mellan skolsystemen i Norden, och på att omsätta dessa kunskaper och erfarenheter till konkreta utvecklingsinsatser och praxis i skolorna.

De nordiska utbildningsministrarna kommer att arbeta vidare med konferensens resultat i Nordiska ministerrådet.