Dokumentåtgärder

Nordisk solidaritetsklausul central i försvarsdebatten

Stoltenbergrapporten dominerade Nordiska rådets debatt om att fördjupa det utrikes- och försvarspolitiska samarbetet. – Det finns en bred vilja att samköra det existerande nordiska utrikes- och försvarspolitiska samarbetet under ett paraply och att stärka det informella samarbetet ytterligare, fastslog Islands utrikesminister Össur Skarphéðinsson.

2009-10-28
Thorvald Stoltenberg

Thorvald Stoltenbergs rapport var central i debatten.

Fotograf
Søren Sigfusson

– Stoltenbergrapportens förslag om en nordisk solidaritetsklausul har ett glimt av poetisk skönhet. Det är en för alla, alla för en, sade den isländske utrikesministern, men betonade att ett tätare nordiskt försvarssamarbete inte ska bli en konkurrent till NATO. FN:s ledande roll är också höjd över alla tvivel.

Stoltenbergrapporten har en glimt av poetisk skönhet.

Många av parlamentarikerna berömde Stoltenbergrapporten som en viktig grundval för kommande diskussioner. – Arbetet med att studera de konkreta förslagen pågår, sade Össur Skarphéðinsson. Finlands Erkki Tuomioja var en av få som hade kritiska kommentarer till rapporten.

– Skildringen av en nordisk solidaritetsklausul som poesi är otroligt vacker och träffande. Men skönheten i poesin kan försvinna när den ska göras om till juridiskt bindande avtal. Stoltenbergrapporten säger inte någonting om pengar eller kostnader, och detta är viktigt i en tid av finanskris, menade den finske parlamentarikern.

Skönheten i poesin kan försvinna när den ska göras om till juridiskt bindande avtal.

Norges utrikesminister Jonas Gahr Støre håller inte med Tuomiojas kritik av rapporten. – Vi har den mest intressanta och dynamiska diskussionen om nordisk försvarspolitik på många år. Meningen med Stoltenbergs rapport var uttryckligen att se 10–15 år in i framtiden, lyfta horisonten i debatten och gå längre än det regeringarna kan göra i dag, sade Gahr Støre, och tillade att han hoppas att alla förslag i rapporten diskuteras i Norden framöver.

– Solidaritetspunkten måste vi dryfta årligen. Vi kan få nya synvinklar på hur en sådan punkt kan utformas, bland annat efter att EU:s Lissabonfördrag träder i kraft.