På Nordiska rådets toppmöte i Helsingfors lanseras det flera nya samarbetsprogram. Dessa handlar bland annat om det nordiska samarbetet inom miljö- och hållbarhetsfrågor samt hela primärsektorn: jordbruk, fiske, livsmedel och skogsbruk.

Men Nordiska rådets miljöutskott är kritiska inför de nya utspelen från regeringarna. I synnerhet det nya ramprogrammet för primärsektorn lämnar mycket i övrigt att önska, anser utskottet.

– Vi ansluter oss till den övergripande visionen om en hållbar, konkurrenskraftig produktion inom jordbruket, skogsbruket och fisket. Men vi saknar ett mer konkret innehåll och inte minst en klarare blick för den nordiska potentialen inom primärsektorn, sade miljöutskottets ordförande Ann-Kristine Johansson under debatten på Nordiska rådets session den 1 november.

Parlamentarikerna efterlyser i synnerhet ett utökat samarbete om jordbrukets anpassning till klimatförändringarna och gemensamma insatser för att utveckla jordbruksstödet i en mer hållbar riktning. En bättre samordning i förhållande till EU:s fiskepolitik efterlystes också.

När det gäller fiskepolitiken svarade Finlands jordbruksminister Jari Koskinen, som presenterade ramprogrammet, att man för en nära dialog mellan länderna, men inte alltid har samma intressen.

Miljösamarbetet måste stärkas

De nordiska miljöministrarna antog den 31 oktober en ny miljöhandlingsplan för år 2013–2018. Fokusområdena i planen är grön samhällsutveckling, biologisk mångfald, miljöfarliga kemikalier samt klimat och luftkvalitet.

Även om Nordiska rådet gör en mer positiv bedömning av miljöhandlingsplanen än ramprogrammet för livsmedelssektorn, efterlyser miljöutskottet fokus på en rad olika utmaningar.

– I samband med oljeutvinning i Arktis riskerar vi stora miljöproblem som de nordiska länderna bör ta itu med. Detsamma gäller Östersjön, där vi är tvungna att titta på hur bidragssystemen till jordbruket påverkar havsmiljön, sade miljöutskottets talesperson Anita Brodén i debatten om det nordiska miljösamarbetet.

Ett förstärkt samarbete kring farliga kemikalier och kärnkraftssäkerhet bör också ingå i miljöhandlingsplanen, menar miljöutskottet.

Hållbarhet en nordisk nyckelfråga

En ny nordisk strategi för hållbar utveckling håller också på att diskuteras. I detta är nästan alla nordiska politikområden inom det nordiska samarbetet involverade. Strategin innefattar åtgärder när det gäller välfärdspolitiken, miljön och klimatet, utnyttjandet av naturresurserna i allmänhet samt utbildning, forskning och innovation.

– Många av de sektorer vi samarbetar inom bidrar också själva till att skapa de problem vi står inför. Lösningarna kommer inte av sig själva och därför är det viktigt att det ställs krav och sätts upp tydliga ramar. Det är den politiska utmaning som vi som medlemmar i Nordiska rådet ska bidra till att lösa, både på nordisk och nationell nivå, sade Álfheídur Ingadóttir från den vänstergröna gruppen i debatten.

Miljöutskottet kräver fler konkreta målsättningar i det vidare samarbetet om strategin och föreslår en revidering av strategin minst vart femte år, som ska pågå fram till 2025.

Islands nordiska samarbetsminister Katrín Jakobsdóttir välkomnade Nordiska rådets inspel.

– Nordiska rådets önskan om konkreta bidrag till hållbarhetssamarbetet sätter ökad press på de enskilda ministerråden att följa upp på den nordiska strategin och jag hoppas att vi alla kan arbeta tillsammans med detta viktiga projekt, sade ministern till medlemmarna i Nordiska rådet.

Nordiska rådet fungerar i många avseenden som det nordiska samarbetets vakthund. Många ny nordiska initiativ och projekt kommer härifrån och Nordiska rådets utskott har ansvar för att övervaka uppföljningen av de beslut som fattas i de olika ministerråden.

Nordiska rådet förhåller sig ofta ganska kritiskt till hur Nordiska ministerrådets hanterar samarbetet, vilket alltså också kom till uttryck i debatten på Nordiska rådets toppmöte som ägde rum i Helsingfors mellan den 30 oktober och den 1 november.

Michael Funch
E-post mifu@norden.org

Tryggvi Felixson
Telefon +45 29 69 29 37
E-post tfe@norden.org