Dokumentåtgärder

Nordiska rådet vill ha gemensam nordisk katastrofenhet

Nordiska rådet önskar en utredning av klimatkrisens konsekvenser för säkerhetspolitiken i Norden. Rådet vill bland annat ha en värdering av behovet av att stärka beredskapen i de nordiska länderna och önskar att en nordisk katastrofenhet etableras.

2013-04-11

Nordiska rådet önskar att beredskapssamarbetet i Norden stärks genom att en nordisk katastrofenhet etableras.

Fotograf: Eivind Sætre/norden.org

Nordiska rådet satte luppen på försvars- och säkerhetssamarbetet i Norden i förbindelse med sitt möte i Stockholm den 11 april.

I det sammanhanget vill rådets miljöutskott ha en kartläggning av hur livsvillkoren och den civila säkerheten i Norden påverkas av klimatförändringarna. Konkret önskar rådet också att beredskapssamarbetet i Norden stärks genom att etablera en nordisk katastrofenhet.

- Klimatförändringarna kommer att få konsekvenser för den säkerhetspolitiska situationen, även här i Norden. Så vi måste lyfta in miljöfrågor också i försvarsdebatten. Vi måste tillsammans se på hur vi bäst rustar oss för framtiden och anpassar säkerhet och beredskap i de nordiska samhällena till det nya klimatet, sade ordförande för Nordiska rådets miljöutskott, Ann-Kristine Johansson, under rådets debatt om försvars- och säkerhetspolitik den 11 april

Utredningen ska se på hur stabiliteten i Nordens närområden påverkas av en fyra graders temperaturstigning. Nordiska rådet önskar vidare se på behovet av att förstärka beredskapskapaciteten och vill ha en analys av möjliga konsekvenser för migration i Norden.

Global handlingsplan

Nordiska rådet vill som ett resultat av debatten om säkerhetspolitik att Nordiska ministerrådet – regeringarnas samarbetsorgan – utarbetar ett förslag till en global handlingsplan för stabilisering av CO2-utsläpp.

- De nordiska länderna har alltid varit föregångare i klimatfrågor, så det är naturligt för oss att samarbeta om förslag till globala lösningar. Den samlade kompetensen i de nordiska länderna överstiger långt det som vi var för sig kan uppnå, så vi anser att en gemensam insats är självklar, säger Ann-Kristine Johansson.

Konkret ska utredningen se på hur CO2-mängden i atmosfären kan hållas under eller stabiliseras till 450 ppm (parts per million).

För närvarande ligger nivån på omkring 393 ppm – lite högre kring Arktis – och den stiger med 2 ppm årligen. 450 ppm anses vara en kritisk nivå i förhållande till en ytterligare accelerering av klimatändringarna.

Fokus på försvarspolitik

Nordiska rådet fokuserade på försvars- och säkerhetssamarbetet i Norden på sin temasession i Stockholm den 11 april.

Som ett resultat av temasessionen sänder Nordiska rådet ett uttalande till de nordiska ländernas regeringar. Här framhåller man behovet av att utvidga NORDRED-samarbetet till att i högre grad omfatta samhällssäkerhet och beredskap i en bred bemärkelse.

NORDRED-avtalet ingicks 1989 och skapade den första formella ramen för samarbetet om beredskap i Norden. År 2009 kom Hagadeklarationen som syftar till att öka de nordiska ländernas samarbete om att förebygga, minska och hantera följderna av större olyckor och katastrofer.

2011 gav de nordiska ministrarna med ansvar för beredskap och samhällssäkerhet ett löfte att bistå varandra i krissituationer. Detta skedde i en gemensam solidaritetsdeklaration, som redan Stoltenbergrapporten från 2009 efterlyste. Slutligen samarbetar man i Nordefco, inte minst om inköp av material.

De nordiska försvars- och utrikesministrarna deltog också i mötet i Stockholm, där de redogjorde för status för samarbetet mellan länderna inom försvars- och säkerhetspolitik. Det är nu upp till dem att föra arbetet vidare mot bakgrund av Nordiska rådets rekommendation.