Ny nordisk studie ser på förhållandet mellan skolmåltider och inlärning
En ny nordisk rapport ser över förhållandet mellan mat i grund- och förskola och betydelsen matordningar har för hälsa och inlärning bland barn. Medan man kan tala om en nordisk välfärdsmodell generellt, har vi radikala skillnader inom Norden när det gäller utbud av mat i skolan och förskolan.
- Fotograf
- Magnus Fröderberg/norden.org
Rapportförfattarna har genomgått och analyserat internationell och nordisk forskningslitteratur som finns om relationen mellan maten i skolan och barnens hälsa och inlärning. Litteraturen ger inget klart stöd till att skolmåltiden på kort sikt ger ett positivt utfall för inlärning, kognition eller viktkontroll. Men även om maten i sig inte ger någon effekt, så kan måltiden som sådan ha en positiv effekt på viktkontroll samt kortsiktiga effekter på kognition och lärande.
- Välfärd och hälsa går hand i hand. En hälsosam befolkning är en nödvändighet för att kunna upprätthålla en hög produktivitet och konkurrensförmåga som leder till tillväxt och välfärd. Barn och ungas livsvillkor har stor betydelse för den framtida hälsan och är därmed också, i det långa loppet, en förutsättning för en hälsosam och arbetsför befolkning, kommenterar Halldór Ásgrímsson, Nordiska ministerrådets generalsekreterare, rapporten.
De nordiska ländernas olika matordningar skiljer sig radikalt från varandra. De representerar hela registret när det gäller utformning av skolmatserbjudande, från gratis trerätters måltider baserade på nationellt regelverk, till inga gratismåltider och heller ingen lagreglering av måltiderna i skolan.
Nordiska erfarenheter visar att erbjuda sund mat och hindra tillgång till osund mat kan vara ett medel för att ändra kosthållningen för skolbarn. Rapporten visar också att skolmåltiden kan ha andra ändamål än att uppnå direkta effekter i förhållande till hälsa och lärande. Skolmåltiden i de finska skolorna är till exempel definierad som en arena för inlärning och etablering av ett gott socialt samspel.
Rapporten menar att det inte finns behov för ytterligare studier om effekten av mat i skolan i förhållande till hälsa och inlärning. Däremot skulle man gärna se en kartläggning över i vilket omfång det finns studier om måltidens roll, inte bara matens roll. Även studier som kan titta på huruvida matordningar i skolan och förskolan bidrar till social utjämning kunde frambringa ny relevant kunskap.
Kontakter
Emelie Barbou des Places
Telefon
+45 29 69 29 38
E-post
emca@norden.org
