Dokumentåtgärder

Ny rapport: Norden står starkt och växer

År 2030 väntas Norden ha cirka 29 miljoner invånare, en ökning på mer än 10 procent. Den nordiska ekonomin går bra, och trots de olika utmaningarna som hänger samman med pågående globala marknadsförändringar har Nordens återhämtning efter den ekonomiska krisen varit imponerande. Du kan läsa om detta och mycket mer i den senaste versionen av State of the Nordic Region.

08.02.2018
Fotograf
Masma Johner, Unsplash

Den nordiska befolkningen ökar och koncentreras alltmer till stadsområden. Befolkningens medelålder ökar också, och en växande andel har utländsk bakgrund. Alla dessa trender förväntas fortsätta under de kommande åren.

År 2030 väntas Norden ha cirka 29 miljoner invånare, en ökning på mer än 10 procent från nuvarande 26 miljoner. Under de senaste tio åren har befolkningen ökat snabbare men också åldrats snabbare än i många andra europeiska regioner. Denna utveckling gäller dock inte alla nordiska kommuner i samma grad. Ökningen är till stor del koncentrerad till stadsområdena, medan många avlägsna och glest befolkade områden upplever en befolkningsminskning och har en hög andel äldre i befolkningen.

Invandringen står för en stor del av befolkningsökningen. Faktiskt ökade befolkningen i cirka 26 procent av alla nordiska kommuner mellan 2011 och 2016 endast tack vare internationell migration. Frågor om hur integrationen av nyanlända bäst kan underlättas har blivit allt viktigare och kommer utan tvekan att vara av stor betydelse i flera år framöver.

En varierad men stark ekonomi

De nordiska länderna ligger generellt sett klart över EU-genomsnittet när det gäller ekonomisk utveckling, trots effekterna av den ekonomiska krisen. Från ett makroregionalt perspektiv utgör Norden en mycket enhetlig region, men det finns stora och ekonomiskt betydelsefulla skillnader på regional nivå.

Många glesbygder och inlandskommuner halkar allt längre efter de viktigaste storstadsområdena. Trots detta rankas de norra delarna av Danmark, Finland och Sverige mycket högt i det europeiska indexet för social utveckling, som har ett bredare fokus.

Norden fortsätter också att locka utländska investeringar och står för 7 procent av Europas totala utländska direktinvesteringar, trots att de nordiska länderna har mindre än 4 procent av den europeiska befolkningen.

Totalt sett går den nordiska ekonomin bra, och trots de olika utmaningarna som hänger samman med pågående globala marknadsförändringar har Nordens återhämtning efter den ekonomiska krisen varit imponerande.

De nordiska länderna ligger generellt sett klart över EU-genomsnittet när det gäller ekonomisk utveckling, trots effekterna av den ekonomiska krisen.

En blomstrande men delvis segregerad arbetsmarknad

Norden har återhämtat sig starkt från finanskrisen. Sverige har den högsta sysselsättningsnivån i EU, medan Island har den högsta nivån i hela Europa. En hög sysselsättningsnivå för kvinnor sticker ut och är fortfarande ett grundläggande kännetecken för den nordiska arbetsmarknaden. I både Finland och Danmark har arbetskraften minskat i absoluta tal sedan 2008, medan den i Norge har stabiliserats.

Den nordiska modellen med sina lönestrukturer och låga andel okvalificerade jobb gör det utmanande för nyanlända invandrare att integreras på arbetsmarknaden. Allt som allt går arbetsmarknaden i Norden bra, men i ett ständigt föränderligt ekonomiskt landskap kvarstår stora utmaningar.

Island och Färöarna går mycket starkt, medan Danmark och Sverige har stabiliserats.

Och vinnaren är …

Stockholm toppar Nordregios index för regional potential. Indexet ingår i rapporten State of the Nordic Region som ges ut vartannat år. State of the Nordic Region gavs senast ut 2016, då Oslo-regionen hamnade överst. 2018 har Oslo har ramlat ner till tredje plats, passerad av Köpenhamn, men med Stockholm som totalsegrare.

Resultatet återspeglar en del av utvecklingen som framgår av indexet och rapporten som helhet. Några norska regioner har sjunkit i rankningen sedan 2016 som en följd av sjunkande oljepriser, medan andra sjunkit främst av demografiska skäl, med lägre migration och äldre befolkningsstruktur.

Samtidigt går Island och Färöarna mycket starkt, medan Danmark och Sverige har stabiliserats. Vissa svenska regioner utanför Stockholm visar dock tydliga framsteg, särskilt i Göteborgsområdet, precis som många norska regioner gör trots nedgången totalt sett.

Finland hamnar i botten med de 13 lägst rankade regionerna, och Grönland har det också svårt. Däremot går det bra för Åland, med nästan full sysselsättning och en stabil ekonomi trots den äldsta åldersstrukturen i hela Norden.

Indexet rankar de 74 administrativa regionerna i de nordiska länderna baserat på traditionella standarder för statistiska jämförelser. Det mäter värden inom demografi, ekonomi och arbetskraft baserat på ett poängsystem som utvecklats av Nordregio.

Ladda ner rapporten här

Kontakter

André H. Jamholt
Telefon +45 60 39 42 32
E-post andjam@norden.org

Michael Funch, kommunikationschef på Nordregio, +46 70 896 27 24, michael.funch@nordregio.se