<?xml version="1.0" encoding="utf-8" ?>
<rdf:RDF xmlns:rdf="http://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:syn="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/" xmlns="http://purl.org/rss/1.0/">




    



<channel rdf:about="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/nyheter/RSS">
  <title>Nyheter</title>
  <link>http://www.norden.org</link>

  <description>
    
      
    
  </description>

  

  
            <syn:updatePeriod>daily</syn:updatePeriod>
            <syn:updateFrequency>1</syn:updateFrequency>
            <syn:updateBase>2009-06-03T01:09:14Z</syn:updateBase>
        

  <image rdf:resource="http://www.norden.org/logo.png"/>

  <items>
    <rdf:Seq>
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/manu-sareen-regeringen-opprioriterer-fjernelsen-af-graensehindringer-mellem-de-nordiske-lande"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/finlands-blivande-president-betonar-nordiskt-samarbete"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/vinnaren-av-nordiska-raadets-litteraturpris-2012-offentliggoers-den-22-mars"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/ny-nordisk-tenketank-skal-loefte-fiskeridebatten"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/arktis-i-fokus-under-nordiska-raadets-temasession"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/den-nordiska-modellen-ska-stresstestas"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/nordiska-raadets-president-vaedjar-till-vitryssland-mot-doedsdomar"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/mittengruppen-vill-ha-juridiskt-bindande-regler-i-det-arktiska-omraadet"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/manu-sareen-eu-krisen-styrker-det-nordiske-samarbejde"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/utdanning-og-forskning-gir-mer-velferd"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/dubbelt-medborgarskap-viktig-identitetsfraaga"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/nordiskt-ledarskap-i-klimatarbetet-behoevs"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/fokus-paa-boern-og-unge-med-adhd"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/samlad-bild-av-nordisk-eu-politik"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/mittengruppen-vaerna-frivilligsektorns-roll-i-framtidens-vaelfaerd"/>
      
    </rdf:Seq>
  </items>

</channel>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/manu-sareen-regeringen-opprioriterer-fjernelsen-af-graensehindringer-mellem-de-nordiske-lande">
    <title>Manu Sareen: Regeringen opprioriterer fjernelsen af grænsehindringer mellem de nordiske lande</title>
    <link>http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/manu-sareen-regeringen-opprioriterer-fjernelsen-af-graensehindringer-mellem-de-nordiske-lande</link>
    <description>Danskere møder de såkaldte grænsehindringer, hvis de f.eks. arbejder i Øresundsregionen eller skal til Bornholm via Sverige medbringende kæledyr. Der er typisk tale om uheldige  sammenstød mellem forskellige nordiske regelværk, der gør det vanskeligt for de nordiske borgere at bevæge sig, tage arbejde m.v. i andre nordiske lande.
</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>Eksempler på grænsehindringer:<br /> <br />Bornholm: Bornholms Passageforening har i et brev gjort ministeren opmærksom på 70 grænsehindringer som møder bornholmere på vej i transit gennem Sverige, hvor navnlig toldkontrol udgør et problem.<br /> <br />Øresund: I en rapport fra 2012 udarbejdet af Øresundskomitéen har man identificeret 33 hindringer og muligheder for integrationen i regionen.<br /> <br />Ministeren for nordisk samarbejde Manu Sareen udtaler:</p>
<p> - Grænsehindringer betyder, at virksomhederne lider økonomisk tab, og de er en stor gene for den enkelte borger i dagligdagen eksempelvis i Øresundsregionen og på Bornholm. Tager man f.eks. Øresundsregionen er fordelene åbenlyse: alene i 2010 skabte pendlingen 5 mia. DKK i økonomisk vækst til det danske samfund. Det er mig derfor magtpåliggende, at vi fra dansk side – i samarbejde med de øvrige nordiske lande – medvirker aktivt til at fjerne flest mulige grænsehindringer i Norden allerede i år.<br /> <br /> <br /> </p>
<p><br /> </p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Louise Hagemann</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2012-02-06T12:20:00Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhet</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/finlands-blivande-president-betonar-nordiskt-samarbete">
    <title>Finlands blivande president betonar nordiskt samarbete</title>
    <link>http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/finlands-blivande-president-betonar-nordiskt-samarbete</link>
    <description>Sauli Niinistö, som på söndagen valdes till ny president i Finland, betonar det nordiska samarbetets betydelse i Finlands utrikespolitik.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>Niinistö sade på valkvällen att stora kursändringar inte är att vänta i Finlands utrikespolitik, men  lyfte fram samarbetet inom Norden och smidiga relationer med Ryssland som viktiga områden.</p>
<p>Enligt grundlagen från år 2000 leder Finlands president utrikespolitiken i samarbete med statsrådet.</p>
<p>Samlingspartisten Sauli Niinistö segrade över motkandidaten Pekka Haavisto (grön) med 62,6 procent av rösterna. Både Niinistö och Haavisto representerar Finlands traditionellt aktiva EU-politik.</p>
<p>Läs Markku Heikkiläs analys av presidentvalskampen och den nye presidenten i det senaste <a href="http://www.norden.org/sv/analys-norden/specialnummer/februari-2012-eu-har-redan-vunnit-valet-i-finland" class="internal-link">specialnumret av Analys Norden</a>!</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Heidi Orava </dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2012-02-05T23:00:00Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhet</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/vinnaren-av-nordiska-raadets-litteraturpris-2012-offentliggoers-den-22-mars">
    <title>Vinnaren av Nordiska rådets litteraturpris 2012 offentliggörs den 22 mars</title>
    <link>http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/vinnaren-av-nordiska-raadets-litteraturpris-2012-offentliggoers-den-22-mars</link>
    <description>Den 22 mars offentliggör bedömningskommittén namnet på vinnaren av Nordiska rådets litteraturpris 2012.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>Offentliggörandet sker samtidigt som priset överlämnas i anslutning till Nordiska rådets temasession, som 2012 hålls i Reykjavik. Närmare upplysningar om tid och plats offentliggörs på norden.org.</p>
<p>Nordiska rådets litteraturpris ges för ett skönlitterärt verk som är skrivet på ett av de nordiska ländernas språk. Det kan vara en roman, ett drama, en dikt-, novell- eller essäsamling eller ett annat verk.</p>
<p>Läs mer om de nominerade <a href="http://www.norden.org/sv/nordiska-raadet/nordiska-raadets-priser/nordisk-raads-litteraturpris/press/nominerade-2012" class="internal-link">här</a></p>
<p>Nordiska rådets litteraturpris utdelas varje år. Prissumman är 350 000 danska kronor. Litteraturpriset kan inte sökas. En <a href="http://www.norden.org/sv/nordiska-raadet/nordiska-raadets-priser/nordisk-raads-litteraturpris/om-litteraturpriset/bedoemningskommitten-foer-nordiska-raadets-litteraturpris" class="internal-link">nordisk bedömningskommitté</a> utser pristagaren.</p>
<h2 class="contentSubheader">Nordiska rådets litteraturpris fyller 50 år</h2>
<p>Nordiska rådets litteraturpris instiftades år 1961 och delades ut för första gången år 1962. Det stora 50-årsjubileet firas med en rad evenemang både under 2011 och 2012. Närmare information finns på <a href="http://www.norden.org/sv/nordiska-raadet/nordiska-raadets-priser/nordisk-raads-litteraturpris" class="internal-link"> norden.org/litteraturprisen</a>.</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Jesper Schou-Knudsen</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2012-02-03T13:38:25Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhet</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/ny-nordisk-tenketank-skal-loefte-fiskeridebatten">
    <title>Ny nordisk tenketank skal løfte fiskeridebatten</title>
    <link>http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/ny-nordisk-tenketank-skal-loefte-fiskeridebatten</link>
    <description>De nordiske landene har en unik kompetanse i spørsmål om havmiljø og marin forvaltning. Men de kompetente stemmene kommer bare til orde i begrenset omfang i den offentlige debatten, mener en rekke nordiske fiskerieksperter. En ny nordisk tenketank skal bidra til å rette opp i dette misforholdet.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>Fiskerieksperter på tvers av de nordiske landene har med støtte fra Nordisk ministerråd gått sammen om å etablere Nordic Marine Think Tank på et møte i København den 30. januar 2012.</p>
<p>Tenketanken skal være med på å sikre en kvalifisert debatt om fiskeripolitikken i Norden og internasjonalt. Ifølge stifterne er det for mye strategisk kommunikasjon og ensidig informasjon rundt utnyttelsen av ressursene i havene.</p>
<div class="pullquote">Vi må sikre at havet fortsetter å være en kilde til en sunn samfunnsøkonomi framover.</div>
<p>Nordic Marine Think Tank skal blant annet arbeide med makrellspørsmålet i Nord-Atlanteren, regulering av fisket i internasjonale farvann, havvindmølleparker og fredning av havområder, samt generelt dokumentere hvordan fiske og andre marine aktiviteter påvirker tilstanden i havene.</p>
<p>– Havene og deres økosystemer skal være sunne, og den næringsmessige utnyttelsen av de levende ressursene i havene skal være bærekraftig. Vi må sikre at havet fortsetter å være en kilde til en sunn samfunnsøkonomi framover. Men vi må også finne en balanse mellom gevinsten ved utnytting og belastningen på økosystemet. Tenketanken skal sikre at begge sider er godt belyst i den offentlige debatten og ved politiske vedtak, uttaler en av stifterne, Victor Hjort, forhenværende direktør for Eurofish.</p>
<h2 class="contentSubheader">Ønsker saklig diskusjon</h2>
<p>Folkene bak tenketanken ønsker ikke minst å sikre at diskusjonen om fiskets innvirkning på økosystemene i havene foregår på et saklig og velfundert vitenskapelig grunnlag. I det globale og regionale debattklimaet er det behov for å skjelne mellom fakta og – i verste fall – strategisk kommunikasjon, mener grunnleggerne.</p>
<p>Tenketanken er uavhengig av myndigheter og økonomiske sektorinteresser, men stifterne oppfordrer til samarbeid med enhver frivillig organisasjon som deler disse meningene.</p>
<p>På sitt konstituerende møte i København den 30. januar 2012 med 30 deltakere fra de nordiske landene ble Nordic Marine Think Tank etablert med vedtekter og retningslinjer for det kommende arbeidsprogrammet og valg av et styre.</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Michael Funch</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2012-02-02T14:35:00Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhet</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/arktis-i-fokus-under-nordiska-raadets-temasession">
    <title>Arktis i fokus under Nordiska rådets temasession</title>
    <link>http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/arktis-i-fokus-under-nordiska-raadets-temasession</link>
    <description>Arktis är temat när Nordiska rådet sammanstrålar till sin första årliga temasession den 23 mars i Island. Plenardebatten, som kommer att lyfta arktiska frågor ur bl.a. miljö-, jämställdhets- och välfärdsperspektiv, sänds direkt över internet från Althingi i Reykjavik.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>De många och komplexa politiska utmaningarna i Arktis är ett av tre teman under Finlands ordförandeksap i Nordiska rådet 2012.</p>
<p>Frågan om att främja en utveckling som säkrar goda levnadsvillkor för de människor som bor i de arktiska områdena är central. Det gäller att finna en balans mellan den lokala befolkningens rättigheter och behov och skyddet av områdets sårbara natur. Detta är viktigt då det globala intresset för att utnyttja naturresurserna i de arktiska områdena växer och intresset för att använda framtida arktiska transportrutter ökar. Sammantaget involverar Arktis en mängd aktörer både nationellt, regionalt och globalt.</p>
<p>Nytt för i år är att Nordiska rådets litteraturpris offentliggörs och delas ut i samband med temasessionen. Prisutdelningen sker den 22 mars.</p>
<p>Nordiska rådets temasession om Arktis föregås av rådets marsmöten den 21-22 mars.</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Heidi Orava </dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2012-02-01T15:10:00Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhet</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/den-nordiska-modellen-ska-stresstestas">
    <title>Den nordiska modellen ska stresstestas</title>
    <link>http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/den-nordiska-modellen-ska-stresstestas</link>
    <description>Ett nytt nordiskt forskningsprojekt har initierats av de nordiska socialdemokraterna och fackföreningsrörelsen Samak. Syftet med NordMod 2030 är att analysera, stresstesta och genomföra konsekvensanalyser av de utmaningar som den nordiska modellen står inför.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>Tio socialdemokratiska och fackliga ledare i Norden, däribland Norges, Danmarks och Islands statsministrar, lanserar och motiverar projektinitiativet i <a class="external-link" href="http://www.dn.se/debatt/nu-kraver-den-nordiska-modellen-nya-losningar">en debattartikel i Dagens Nyheter </a>den 31 januari:</p>
<p>”Att möta framtiden genom att pressa ned löner är en återvändsgränd. En sådan ekonomi skulle inte skapa den välståndsökning som krävs för att kombinera en stark tillväxt med ambitionen om ett jämlikt välfärdssamhälle av allra högsta klass. Näringslivet i Norden ska konkurrera med kunskap och kompetens. Därför krävs investeringar i forskning, ett vässat utbildningssystem och att många fler får möjligheter till ett livslångt lärande – inte försämrade arbetsvillkor.”</p>
<p>Utöver en grundrapport, som belyser hörnstenarna i den nordiska modellen samt de inre och yttre förändringar som modellen står inför, kommer landspecifika rapporter och fem temarapporter att presenteras. Teman som behandlas är hållbar tillväxt, framtidens avtalsmodeller, integration och utmaningar, demokrati och delaktighet samt välfärdens framtid, finansiering och hållbarhet.</p>
<p>Projektet finansieras av samarbetsorganisationen för de nordiska socialdemokraterna och fackföreningsrörelsen (Samak) men kommer att drivas av oberoende forskare i de nordiska länderna.</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Heidi Orava </dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2012-01-31T16:45:00Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhet</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/nordiska-raadets-president-vaedjar-till-vitryssland-mot-doedsdomar">
    <title>Nordiska rådets president vädjar till Vitryssland mot dödsdomar</title>
    <link>http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/nordiska-raadets-president-vaedjar-till-vitryssland-mot-doedsdomar</link>
    <description>Vitrysslands dödsdom mot två unga män efter terrorattackerna i Minsk 2011 har i många avseenden visat sig vara felaktig och kan inte tolereras, säger Nordiska rådets president Kimmo Sasi. Domen kan inte längre hävas men Sasi vädjar till de vitryska myndigheterna om att inte verkställa dödsstraffen.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>– Domen strider kraftigt mot de rättsprinciper som värnar om mänskliga rättigheter i Europa. Det finns dessutom orsak att ifrågasätta om rättegången efter terrorattackerna gått till på riktiga grunder. Om domen verkställdes skulle det visa att Vitryssland befinner långt bort från europeiska humana värden med smutsiga händer, säger Sasi.</p>
<p>Domen gäller bombattentatet mot en tunnelbanestation i Minsk i april 2011, då tolv människor dödades och över 150 skadades. Även Jean-Claude Mignon, president för Europarådets parlamentariska församling (PACE), har kritiserat domen. Mignon har i ett uttalande bl.a. hänvisat till att de unga männens erkännanden framtvingats under tortyr.</p>
<p>Vitryssland står som enda land i Europa utanför Europarådet och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Heidi Orava </dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2012-01-31T08:06:22Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhet</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/mittengruppen-vill-ha-juridiskt-bindande-regler-i-det-arktiska-omraadet">
    <title>Mittengruppen vill ha juridiskt bindande regler i det arktiska området</title>
    <link>http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/mittengruppen-vill-ha-juridiskt-bindande-regler-i-det-arktiska-omraadet</link>
    <description>Arktiska rådet reviderade i 2009 sina riktlinjer för havsborrningar av olja och gas, och det har fastställts frivilliga standarder för verksamheten. Mittengruppen vill ha juridiskt bindande regler för utvinningen av olja och gas. Gruppen anser även att marina reservat bör inrättas för att skydda särskilt känsliga marina områden.

</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>- Det är viktigt att man arbetar aktivt med förvaltningspolitik, myndighetskontroll samt sjöfarts- och miljösäkerhet, säger <em>Anita Brodén</em>, Mittengruppens språkrör för miljöfrågor.</p>
<p>- Utgångspunkten måste nog alltid vara lokalsamhällets intressen rörande bland annat utnyttjandet av naturresurser i området.<br /> <br />Mittengruppen anser att även arktiska landsområden bör inkluderas i de olika arktiska strategierna. I detta sammanhang bör diskussionen om naturresurser omfatta även de mineraler som finns på landet.<br /> <br />- Ofta glöms det bort att de arktiska områdena omfattar både sjö- och landområden, säger Simo Rundgren, Mittengruppens talesperson för arktiska frågor.</p>
<p> - I Sverige, Finland, Norge och Grönland är gruvindustrin en starkt växande näring. Utnyttjandet av dessa resurser förutsätter gemensamma logistiska lösningar - och naturligtvis vill vi att också denna näring bedrivs på en hållbar bas.</p>
<p>Debatten om Arktis kommer att fortsätta under Nordiska rådets mini-session i Reykjavik den 24 mars.</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Mats Holmström</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2012-01-30T00:00:00Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhet</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/manu-sareen-eu-krisen-styrker-det-nordiske-samarbejde">
    <title>Manu Sareen: EU krisen styrker det nordiske samarbejde</title>
    <link>http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/manu-sareen-eu-krisen-styrker-det-nordiske-samarbejde</link>
    <description>EU's fremtid er på spil på topmødet i Bruxelles på mandag. Hvilken betydning får resultatet af topmødet for Danmark og vores samarbejde med de øvrige nordiske lande? Manu Sareen, Marlene Wind og Bertel Haarder diskuterer den europæiske krise i forhold til de nordiske lande og deres samarbejde på tirsdag 31. januar i København.

</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>”Det nordiske samarbejde fylder 60 år i år og har overlevet mange kriser - også i EU. Jeg synes, at den aktuelle krise bør være afsæt til at skabe et endnu tættere nordisk samarbejde. Gerne svarende til det vi allerede er vidne til på forsvarsområdet. Det kræver, at vi bliver endnu bedre til at udnytte den gode synergi der imellem de nordiske lande. Der er masser af muligheder. Jeg glæder mig til at høre gode bud på, hvordan vi gør”, siger Manu Sareen, minister for nordisk samarbejde, forud for debatmødet.</p>
<p>Marlene Wind, Leder for Center for Europæisk Politik, Københavns Universitet, deltager også i mødet og giver sin vurdering af udviklingen i EU og dens betydning for de nordiske lande og deres samarbejde.</p>
<p>”Jeg forventer, at EU-topmødet vil bringe EU tættere på en afklaring af, hvordan finanspagten bliver skruet sammen. Jeg forventer dog ikke en stor forbrødring i holdningerne blandt de nordiske lande. Det ser ikke ud til at Sverige har flertal i parlamentet til at kunne deltage. Danmark vil sandsynligvis gå med, men på et løsere grundlag end de øvrige medlemslande og Finland er jo euroland. Det er i sig selv interessant, at vi efterhånden ser et billede, hvor de nordiske lande knytter sig forskelligt til det europæiske projekt. Det kan godt få konsekvenser for hvilke interesser og hvilken EU politik de vil føre i fremtiden”, udtaler Marlene Wind som optakt til debatmødet.</p>
<p>Bertel Haarder, tidligere Europaminister og formand for Danmarks delegation i Nordisk Råd deltager også i debatten sammen med Heidi Avellan, politisk chefredaktør på Sydsvenskan.</p>
<p>Der har været overvældende stor interesse for at deltage i debatmødet ”Krisen – en chance for Norden?”, så det er en fuld sal ordstyrer Lars Trier Mogensen byder velkommen til i Politikens Hus, København tirsdag den 31. januar fra kl. 17-18.30.</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Louise Hagemann</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2012-01-27T14:25:00Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhet</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/utdanning-og-forskning-gir-mer-velferd">
    <title>Utdanning og forskning gir mer velferd</title>
    <link>http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/utdanning-og-forskning-gir-mer-velferd</link>
    <description>Kunnskap, helse, velferd og grønn vekst henger sammen. Med utdanning og forskning som virkemidler, vil de nordiske forsknings- og utdanningsministrene styrke både veksten og velferden.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p> Velferd i praksis heter programmet for Ministerrådet for utdanning og forskning under det norske formannskapet i 2012. Tora Aasland, forsknings- og høyere utdanningsminister, la frem programmet for parlamentarikerne i Nordisk råd onsdag 25. januar.</p>
<p>- Det norske sektorprogrammet handler om utdanning og forskning som virkemidler for vekst og velferd, sa Tora Aasland til Kultur- og utdanningsutvalget under Nordisk råds møter i Oslo.</p>
<p>Sektorprogrammet har to overordnede temaer: Kunnskap for helse og velferd i Norden og kunnskap for grønn vekst i Norden.</p>
<p>I følge den norske ministeren ønsker formannskapet å drøfte hvordan en best kan ivareta kvalitet og kapasitet i helse- og velferdsyrkene. </p>
<p>- Forskningsbasert utdanning på ulike utdanningsnivåer og læring i arbeidslivet bidrar til å utvikle etterspurt kompetanse. Fra norsk side vil dialogen om utvikling av helse- og omsorgstjenestene være basert på arbeidet med en kommende stortingsmelding om utdanning og forskning knyttet til velferdsyrker. Denne meldingen vil være under behandling i 2012, sa Tora Aasland.</p>
<p>Aasland viste også til den ferske rapporten: Vilje til forskning, som konkluderer med at det finnes et betydelig potensial for et styrket nordisk samarbeid om forskning og innovasjon.</p>
<p>- Jeg er opptatt av at også langsiktig oppbygning av kunnskap i utdanningssystemet må tas aktivt med i betraktning dersom vi skal få full uttelling for de komparative fortrinnene vi har i Norden. Et velfungerende og balansert kunnskapstriangel er avgjørende for fremtidig grønn vekst og velferd, sa den norske forsknings- og høyere utdanningsministeren.</p>
<p>I sitt møte med de nordiske parlamentarikerne understreket minister også verdien av det gode samarbeidet med Nordisk råd.</p>
<p>Velferdsstaten i et nordisk perspektiv er hovedtemaet under det norske formannskapet i 2012. Tora Aasland møtte de nordiske parlamentarikerne i forbindelse med Nordisk råds møter i Oslo 24.- 25. januar.</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Silje Bergum Kinsten </dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2012-01-26T13:13:09Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhet</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/dubbelt-medborgarskap-viktig-identitetsfraaga">
    <title>Dubbelt medborgarskap viktig identitetsfråga</title>
    <link>http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/dubbelt-medborgarskap-viktig-identitetsfraaga</link>
    <description>Dubbelt medborgarskap bidrar till demokratiutvecklingen och ökar människornas möjligheter till påverkan och integrering i det nya hemlandet. Därför är det positivt att den nya danska regeringen vill arbeta för dubbelt medborgarskap, säger Satu Haapanen, ordförande för Nordiska rådets medborgar- och konsumentutskott.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>Satu Haapanen anser det vara viktigt att utskottet fortsätter diskussionen om dubbelt medborgarskap. Hon skulle gärna också se att Norge tog upp saken till politisk diskussion.</p>
<p>– I dag är de nordiska medborgarna inte likställda med varandra när det gäller medborgarskap. Till exempel får en person med danskt medborgarskap som är bosatt i Sverige varken rösta i det svenska riksdagsvalet eller i det danska folketingsvalet, säger Haapanen.</p>
<p>– Dubbelt medborgarskap är också ett viktigt erkännande av en persons identitet. Det erkänner det faktum att en person i själva verket kan ha fler än ett hemland. Medborgarskapet är dock en historisk produkt och ska därför betraktas i förhållande till rådande förhållanden och en allt mer globaliserad värld.</p>
<h2 class="contentSubheader">Norge avvaktar</h2>
<p>Medborgar- och konsumentutskottets vice ordförande Martin Kolberg tillstår att de nordiska länderna skulle gagnas av att ha en gemensam praxis i frågan, särskilt i tider med stor invandring. En politisk diskussion om saken är ändå inte aktuell i Norge för tillfället.</p>
<p>– Om det vore möjligt att avgränsa dubbelt medborgarskap till de nordiska länderna hade det varit enklare, men detta sätter internationella konventioner stopp för, säger Martin Kolberg.</p>
<p>

</p>
<p>– Dubbelt medborgarskap medför frågor om dubbla demokratiska rättigheter i två länder. Det medför också vissa problem gällande genomförandet av värnplikt och vissa säkerhetspolitiska problem. Detta sammantaget har gjort att den norska regeringen, med flankstöd av Stortinget, konstaterat att frågan inte är aktuell just nu, säger Kolberg.</p>
<p>Hälften av världens länder och elva av EU15-länderna tillåter dubbelt medborgarskap.</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Heidi Orava </dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2012-01-26T10:20:00Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhet</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/nordiskt-ledarskap-i-klimatarbetet-behoevs">
    <title>Nordiskt ledarskap i klimatarbetet behövs</title>
    <link>http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/nordiskt-ledarskap-i-klimatarbetet-behoevs</link>
    <description>Nordiskt samarbete kring klimat- och energiarbete behövs för att i högre grad påverka den globala utvecklingen. Under Nordiska rådets möte den 24 januari ordnades ett seminarium om klimatarbetet. Där behandlades bland annat betydelsen av att ta i bruk förnybara energilösningar och öka energieffektiviteten för att främja grön tillväxt.
</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>Vid seminariet framkom att vi har både en ekonomisk kris och en klimatkris. Internationella förpliktelser är nödvändiga, men det behövs politiska åtaganden. För att främja grön tillväxt behövs offentliga och privata partnerskap och långsiktiga investeringar. Det bör finnas klara målsättningar och en vägkarta för grön tillväxt, så att resurserna allokeras effektivt.<br /> <br />- I Norden finns en stor miljömedvetenhet, men också ett internationellt engagemang och solidaritet. Vi har alla förutsättningar att agera gemensamt och fortsätta vara föregångare inom klimat- och energisektorn samt visa på ett gemensamt nordiskt ledarskap. Det civila samhällets medverkan får inte heller glömmas i klimatarbetet, säger <em>Anita Brodén </em>från Nordiska rådets Mittengrupp.<br /> <br />Mittengruppen menar vidare att behovet av innovationer inom miljö- och energiteknologier är stort och att efterfrågan på koldioxidneutrala lösningar växer.</p>
<p>Ambitionsnivån i klimatarbetet kan höjas och investerarna har ofta efterlyst bättre förutsägbarhet av det politiska beslutsfattandet för att våga investera i t.ex. energismarta lösningar. Det bör finnas ett förtroende att uppskattningar över framtidsutvecklingen och globalt fastställda klimatmålsättningarna är hållbara.<br /> <br />- Forskning och innovationer är viktiga för den gröna tillväxten. Tryggad finansiering och mod att investera behövs för att främja användningen av energisnåla lösningar. Ekonomiska institutioner som NEFCO och NIB är i sin tur goda exempel på nordiskt engagemang i det globala klimatarbetet, fortsätter Brodén.</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Mats Holmström</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2012-01-26T08:10:00Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhet</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/fokus-paa-boern-og-unge-med-adhd">
    <title>Fokus på børn og unge med ADHD</title>
    <link>http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/fokus-paa-boern-og-unge-med-adhd</link>
    <description>Flere og flere børn og unge behandles for ADHD i alle nordiske lande. Velfærdsudvalget i Nordisk Råd vil nu have en undersøgelse af omfanget af sygdommen og de forskellige behandlingsformer både de psykosociale og medicinske.

</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>-Der er en stigende forekomst af ADHD i Norden, som hænger sammen med øget viden om sygdommen og fokus på nye grupper af patienter især piger og kvinder, forklarede Hedi Aase, dr. Psycholog, og Kari Furu, Phd, fra Nationalt Folkehelseinstitut i Norge, der præsenterede den seneste forskning indenfor ADHD for politikerne i Velfærdsudvalget.</p>
<p>Forskerne fremlagde en undersøgelse, som viste at antallet af patienter, som fik ADHD medicin i Sverige, Danmark og Norge var steget markant i perioden 2006 – 2010 fra 1,9 – 5,4 (Sverige), 1,8 -6,0 (Danmark) og 4,4 – 6,7 (Norge) pr. 1000 indbyggere.</p>
<p>Denne udvikling og behandlingen med nervemedicin til børn og unge optog i høj grad de nordiske politikere. Men forskerne afviste, at medicineringen har en negativ langtidseffekt.</p>
<p>-ADHD medicinen har en positiv effekt på 70-80% af børn og unge og der er betydelig bedre effekt af medicinsk behandling end psykosocial behandling, sagde Hedi Aase. Hun forklarede, at der ikke er alvorlig risiko for at brugen af ADHD medicin øger risikoen for at udvikle eksempelvis hjertesygdomme og forhøjet blodtryk. Der er heller ingen indikationer på, at medicinering i barndommen medfører en øget risiko for brug af rusmidler senere i livet.</p>
<p>Forskerne understregede dog, at der er behov for mere viden om langtidsvirkningerne af den medicinske og psykosociale behandling af ADHD både på regionalt og nordisk niveau.</p>
<p>-Vi skal sikre, at forskningen indenfor ADHD ikke overlades til medicinalindustrien. Det er også nødvendigt, at vi undersøger effekten af de forskellige former for behandling både medicinsk og psykosocialt, så vi ikke bare give børn medicin, fordi de ikke lige passer ind i vores skolesystem, sagde Vigdis Giltun, medlem af Velfærdsudvalget.</p>
<p>Velfærdsudvalget vil nu fremsætte forslag om en undersøgelse af omfanget af sygdommen og de forskellige behandlingsformer på nordisk plan i forbindelse med Nordisk Råds session i efteråret.</p>
<p> </p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Louise Hagemann</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2012-01-25T14:37:26Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhet</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/samlad-bild-av-nordisk-eu-politik">
    <title>Samlad bild av nordisk EU-politik</title>
    <link>http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/samlad-bild-av-nordisk-eu-politik</link>
    <description>Årliga redogörelser av EU-aktiviteter kommer att kunna lyfta den nordiska EU-politiken. Det menar Nordiska rådets presidium, som i ett beslut rekommenderar Nordiska ministerrådet att utarbeta en sådan redogörelse.

</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>I olika sammanhang och senast på ett presidiemöte i Reykjavik på Island har frågan lyfts om hur man i det nordiska samarbetet ska kunna vitalisera och synliggöra vad som görs kopplat till EU. Trots att alla nordiska länder inte är medlemmar i EU, kan Norden som region spela en stor roll i det europeiska samarbetet. Både i länderna och i olika delar av det nordiska samarbetet görs mycket för att bidra till utvecklingen i Europa, men det finns ingen samlad bild av det.</p>
<p>Därför rekommenderas nu Nordiska ministerrådet att årligen koordinera och sammanställa en beskrivande men också framåtriktad redogörelse för insatserna relaterade till EU. Man ser också gärna att utrikesministrarna lyfter in EU-teman av gemensamt nordiskt intresse i de utrikespolitiska debatterna på den årliga sessionen. </p>
<p>I år har Danmark ett av ordförandeskapen för EU, och under ett sådant år kan det vara av särskilt intresse att diskutera EU-politik, enligt Nordiska rådets rekommendation.</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Ane Cecilie Blichfeldt</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2012-01-25T14:30:00Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhet</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/mittengruppen-vaerna-frivilligsektorns-roll-i-framtidens-vaelfaerd">
    <title>Mittengruppen: värna frivilligsektorns roll i framtidens välfärd! </title>
    <link>http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/mittengruppen-vaerna-frivilligsektorns-roll-i-framtidens-vaelfaerd</link>
    <description>Mittengruppen anser att Norden inte bara skall nå EUs mål till 2020 om att äldre skall leva friska ytterligare två år. Även kvaliteten i omsorgen måste utvecklas starkt.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>Detta skall göras så att vars och ens egna vilkor och önskemål tas till hänsyn . Ytterligare bör medborgarna också fortsättningsvis ges möjlighet att välja välfärdstjänster från offentliga, privata och ideella utförare.</p>
<p>- Mittengruppen vill särskilt tillvarata de ideella, medborgar- och frivilliga organisationernas arbete inom välfärdstjänsterna. De icke vinstdrivande utförarnas konkurrenssituation måste värnas, säger Anders Andersson, Mittengruppens vice ordförande och talesperson för välfärdsfrågor.</p>
<p>- De nordiska länderna skall lära sig av varandra, och öppna jämförelser på nordisk basis är ett bra sätt att stimulera kvalitetsutveckling för en god och värdig ålderdom. Nordisk forskning och utveckling inom omsorgsektorn måste förstärkas.</p>
<p>Framtidens nordiska välfärdslösningar diskuterades på Nordiska rådets möte i det norska stortinget tisdagen den 24 januari.</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Silje Bergum Kinsten </dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2012-01-25T13:15:00Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhet</dc:type>
  </item>





</rdf:RDF>

