Dokumentåtgärder

Ökade inkomstskillnader i Norden

De rika blir rikare, de fattiga fattigare också i Norden. En huvudfaktor tycks vara att bidragssystemen har blivit mindre omfördelande eftersom transfereringar inte räknats upp i samma takt som löner, visar en ny rapport från Nordiska ministerrådet.

02.05.2018
Fotograf
Benjamin Suomela / Norden.org

- Ökad inkomstspridning är ett internationellt fenomen. Ökningarna i de nordiska länderna har skett från en låg nivå, men de har varit större än OECD-genomsnittet i Sverige, Finland och Danmark, säger Jesper Roine som är en av redaktörerna för 2018 års utgåva av Nordic Economic Policy Review.

Tidskriften ges ut av Nordiska ministerrådet med stöd av finansdepartementen i de nordiska länderna. Tidskriftens syfte är att göra den senaste ekonomiska forskningen tillgänglig för en bredare publik. Fokus ligger på ekonomisk-politiska frågeställningar av intresse för alla de nordiska länderna.

Sämst utveckling för dem med lägst inkomster

I USA och andra anglosachsiska länder har den ökade inkomstspridningen i första hand berott på större skillnader i löner och andra marknadsinkomster. Dessa har kopplats ihop med teknologisk utveckling, globalisering och svagare fack. I de nordiska länderna tycks dessa förändringar dock inte ha påverkat inkomstspridningen i någon högre grad. En huvudfaktor verkar i stället ha varit att skatte- och bidragssystemen blivit mindre omfördelande. Främst förklaras detta av att transfereringar inte räknats upp i den takt som lönerna har ökat. Detta verkar ha spelat en avgörande roll för att de med lägst inkomster fått betydligt långsammare ökningar av sina disponibla inkomster än de med högre inkomster.

Samtidigt har toppinkomstandelarna, alltså andelarna av de totala inkomsterna som går till dem med allra högst inkomster, ökat i de nordiska länderna. Det hänger samman både med att kapitalinkomster (vilka är mer ojämnt fördelade än andra inkomster) kommit att svara för en allt större del av de totala inkomsterna och med att kapitalinkomsterna blivit mer ojämnt fördelade. Det senare beror i sin tur på att aktieutdelningar och kapitalvinster (som är mycket ojämnt fördelade) ökat i betydelse i förhållande till ränteinkomster (som är jämnare fördelade).

Värdefulla välfärdstjänster utjämnar

Rapporten visar också att de offentliga välfärdstjänsterna – skola, vård och omsorg – har en starkt utjämnade verkan. Om man tar hänsyn till värdet av konsumtionen av dessa tjänster när man beräknar inkomsterna, minskar den relativa fattigdomen (andelen av befolkningen med inkomster under 60 procent av medianen) kraftigt. Det gäller särskilt bland ensamstående och äldre.
En annan slutsats i rapporten är att kvinnors disponibla inkomster är jämnare fördelade än mäns. Minskade inkomstskillnader mellan kvinnor och män har bidragit till att hålla tillbaka de totala inkomstskillnaderna.

Den andra av redaktörerna av årets utgåva, professor emeritus Lars Calmfors förklarar att analyserna i volymen reser en rad ekonomisk-politiska frågor:

• Bör transfereringar räknas upp i takt med lönerna?
• Bör avgiftsfinansiering av välfärdstjänsterna undvikas?
• Bör kapital och kapitalinkomster beskattas hårdare?

- Svaren på dessa frågor beror i hög grad på hur man ser på de senaste decenniernas ökade inkomstskillnader i de nordiska länderna. Utgör de en önskvärd korrigering av en alltför långt driven inkomstutjämning under främst 1960- och 1970-talen eller inte? Svaret beror både på hur man bedömer incitamentseffekterna av inkomstutjämning och på den relativa värderingen av effektivitetsmål och fördelningsmål, säger Lars Calmfors.

Kontakter

André H. Jamholt
Telefon +45 60 39 42 32
E-post andjam@norden.org