Dokumentåtgärder

Offentlig-privata partnerskap för att lösa klimatkrisen

Större samarbete mellan offentlig sektor och näringsliv är enda vägen framåt för att rädda klimatet, enligt den tidigare klimatchefen på FN Yvo de Boer. Han talade på seminarium i Oslo den 24 januari anordnat av Nordiska rådet, och uppmanade då de nordiska länderna att ta täten mot en global klimatlösning.

2012-01-24

– Uppemot 85 procent av alla nya energiinvesteringar kommer från den privata sektorn, som behöver stabila ramverk för sådan långsiktig planering, så vi behöver ett tydligt internationellt klimatavtal, sade Yvo de Boer i Oslo den 24 januari (Foto: Erik Martiniussen)

Ett snötäckt norskt Storting utgjorde inramningen till ett samråd om nordiskt ledarskap i minskningen av den globala uppvärmningen, som arrangerades av Nordiska rådet – samarbetet mellan parlamentarikerna i de fem nordiska länderna – den 24 januari.

Huvudtalare var Yvo de Boer, FN:s klimatchef under det ödesdigra klimattoppmötet i Köpenhamn år 2009 och numera global klimatexpert på det internationella konsultbolaget KPMG. Och han var inte alltför optimistisk inför framtiden.

En omfattande internationell konvention är fortfarande den enda vägen framåt

– Inget har egentligen hänt i det globala klimatförhandlingarna sedan Rio 1992 och det återstår fortfarande enorma intressekonflikter mellan parterna trots hundratals möten och toppmöten. Ordet på allas läppar just nu är grön tillväxt, men finns det några bland världens ledare som faktiskt tror på den gröna ekonomin som en genomförbar väg framåt mitt under en ekonomisk kris, frågade de Boer retoriskt under sitt framförande.

En omfattande internationell konvention är fortfarande den enda vägen framåt, enligt honom. Och i stor utsträckning av precis de ekonomiska orsaker som verkar utgöra det största hindret.

– Upp emot 85 procent av alla nya energiinvesteringar kommer från den privata sektorn. Och framför allt behöver företag stabila ramverk för sådan långsiktig planering som det handlar om här. Därför behöver vi ett tydligt internationellt klimatavtal och vi måste engagera politiker och institutioner som Nordiska rådet på ett mycket mer aktivt sätt, sade de Boer.

– Och vi måste också förklara varför gröna investeringar är lönsamma, land för land. Och här kan de nordiska länderna visa vägen både med hjälp av de höga målen för utsläppsminskning som de har satt upp för sig själva på hemmaplan och den kunskap de har om att skapa gröna lösningar globalt, tillade han.

Nordiska lösningar

Mekanismen för nationellt anpassade minskningsåtgärder (NAMAs) är särskilt lovande när det gäller att minska utsläppen på ett sätt som är anpassat till enskilda utvecklingsekonomier, enligt de Boer.

Här befinner sig de nordiska länderna också i frontlinjen, efter att ha lanserat det nordiska partnerskapsinitiativet på COP17 i Durban i december förra året. NPI föresätter sig att hitta sätt att minska utsläppen inom avfallssektorn i Peru och cementsektorn i Vietnam, med det specifika målet att hitta nya finansieringsmöjligheter för att hjälpa utvecklingsländer att göra sin ekonomi grönare, däribland offentlig-privata partnerskap.

Företagen vet att det som är skadligt för samhället idag innebär en extra kostnad för dem imorgon

Och enligt både Magnus Rystedt, direktör för det nordiska miljöfinansieringsbolaget NEFCO och Knut Kjær, tidigare chef för den enormt välbärgade norska oljefonden, är privata företag de facto intresserade av att göra ansvariga investeringar.

– Sedan 2006 har 920 fonder och investerare som representerar investeringar till ett värde av 300 triljoner dollar, anslutit sig till FN:s principer för ansvariga investeringar. De vet att det som är skadligt för samhället idag innebär en extra kostnad för dem imorgon, sade Knut Kjær, numera styrelseordförande för FNS Capital Partners.

Magnus Rysted kompletterade med en översikt över de mer än 70 miljoner euro som årligen investeras via NEFCO.s offentlig-privata partnerskapsprogram både i den nordisk-baltiska regionen och globalt – ett av många exempel på nordiskt ledarskap på arenan för klimat och miljö som utgör ett exempel på Boers uppmaning till de nordiska länderna att leda vägen mot nya klimatlösningar.

– Nordiska rådet har varit starkt involverat i klimat- och energidebatten och har vidarebefordrat en rad resolutioner till regeringarna i de nordiska länderna. Men vi måste fortsätta att fråga oss om de nordiska länderna kan göra mer. Enligt IEA måste vi för varje euro vi underlåter att investera i energisektorn före 2020 spendera fyra euro för att kompensera för koldioxidutsläpp efter 2020. Detta är inte ett arv jag vill föra vidare, sade ordföranden för Nordiska rådets miljöutskott, Ann-Kristine Johansson, i sitt öppningsanförande på seminariet.

Utskottet kommer därför att intensifiera sitt arbete med klimatrelaterade frågor under 2012, med målet att driva på de nordiska regeringarnas ansträngningar för att hitta nya vägar framåt.