Pågående debatt mellan Nordiska rådet och svenska ministrar
Det nordiska samarbetet bygger på konsensus, vilket innebär att mötena ofta kännetecknas av en artig återhållsamhet. Men när de nordiska parlamentarikerna i Nordiska rådet under mötet den 29 januari i riksdagen i Stockholm var i dialog med fem svenska ministrar under ledning av samarbetsminister Cristina Husmark Pehrsson blev det en pågående debatt. Line Barfod från Danmark frågade om Vaxholmsfallet.
Line Barfod frågade det svenska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet 2008 om man vill komma med ett gemensamt nordiskt svar på EG-domstolens avgörande i det så kallade Vaxholmsfallet. Hon nämnde ett nytt fall med ett polskt företag som hade fått en polsk domstol att döma arbetare till att betala tillbaka en del av den lön de hade fått för arbete i Danmark. Dessa domar underminerar själva grunden för den nordiska samhällsmodellen.
Högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg svarade att man alldeles nyligen har diskuterat Vaxholmsdomen på ett möte mellan den svenska regeringen och de svenska arbetsmarknadsorganisationerna. På mötet var man mindre bekymrad över konsekvenserna av domen och var främst av den uppfattningen att problemen fanns på detaljnivå. Dessutom finns det faktiskt skillnader i den nordiska modellen från land till land, och Danmark är nog det land som har gått längst i att kombinera trygghet och flexibilitet, så kallad flexicurity.
Utöver inläggen från Lars Leijonborg, kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth, miljöminister Andreas Carlgren och jordbruksminister Eskil Erlandsson uttalade sig också den före detta finländska ministern och diplomaten Ole Norrback, som precis har satt igång ett nytt Nordiskt gränshinderforum, samt Nordiska ministerrådets generalsekreterare Halldór Asgrimsson.
Den sistnämnda fick frågan om en eventuell nedläggning av Nordic Development Fund efter att Danmark har dragit sig ur stödgivningen till denna nordiska utvecklingsorganisation. Han svarade att frågan ännu inte är avgjord. Man arbetar på att föra över fondens medel antingen till Världsbanken eller kanske till en nordisk-baltisk institution som Nordiska investeringsbanken. I det sistnämnda fallet skulle medlen i fonden kunna användas till energiprojekt i Afrika. Nordiska rådets president Erkki Tuomioja framhöll att Nordiska rådet var med om att grunda Nordic Development Fund och därför också bör tillfrågas om en eventuell nedläggning.
Halldór Asgrimsson deltog också i debatten om budgeten för Nordiska ministerrådet i frågan om att avsätta medel för en särskild insats för att ge nordiska svar på globaliseringens utmaningar. Debatten var särskilt intensiv om huruvida medlen till kultursamarbetet är en ”helig ko” som inte får röras. Diskussionen om prioriteringar för den kommande budgeten fortsätter.
