De nordiska länderna hamnar på efterkälken om de inte fördjupar försvarssamarbetet. Det menar Norges förre utrikesminister Thorvald Stoltenberg. Den internationellt erkände fredsmäklaren, som deltar i Nordiska rådets septembermöten, påminner bland annat om att kostnaderna för högteknologi hela tiden stiger.
-Utan ett nordiskt samarbete och fördelning av kostnaderna så har man i Norden inte råd att upprätthålla den nuvarande standarden på försvaret. Om 25 år har vi hamnat långt efter de stora, exempelvis Frankrike och Tyskland, sade Stoltenberg på en presskonferens på tisdagen.
Stoltenberg presenterade i våras en rapport om ett fördjupat nordiskt utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete, exempelvis kring luftövervakning och materielanskaffning. Nordiska rådets president, den svenska parlamentarikern Sinikka Bohlin, var något försiktigare i sina uttalanden om ett framtida nordiskt försvarspolitiskt samarbete.
-Vår värld förändras, och det är naturligt att också Nordiska rådet följer utvecklingen. Vi har redan satt fokus på frågor om samhällssäkerhet. Men hur och om vi ska samarbeta kring just försvarspolitik får framtiden utvisa, menar Bohlin.
Video: Det här kan Nordiska rådet göra inom utrikes- och säkerhetspolitiken.
Försvars- och säkerhetspolitik är inte, på grund av historiskt känsliga orsaker, en del av det officiella nordiska samarbetet. Men Nordiska rådet, som samlats till sina höstmöten i Mariehamn, har enligt Stoltenberg en viktig uppgift - att hålla debatten i liv.
Stoltenberg deltog även, tillsammans med Finlands förre president Martti Ahtisaari, i ett seminarium om Nordens roll i internationell krishantering. Ahtisaari påminner om att Norden har mycket att erbjuda det internationella samfundet då det gäller krishantering och fredsbyggande.
-Vi har ett gott rykte utomlands, och vi har lång erfarenhet av att samarbeta i internationella organisationer, inte minst inom biståndsverksamheten, sade Ahtisaari som tilldelades Nobels fredspris i fjol för sin insats som internationell fredsmedlare.
Han ansåg också att Åland, som blivit känt som Fredens öar, i högre grad kunde användas för möten i internationell fredsmedling.