Stora skillnader i äldreomsorgen
Nu finns det en ny rapport som ger överblick över hur de nordiska länderna har organiserat sin äldreomsorg under 2010-talet.
Syftet är att länderna ska kunna lära av varandra när de planerar för en växande åldrad befolkning.
Avgifter ovanliga
Fortfarande finns ett starkt gemensamt fundament: Äldreomsorgen är offentligt finansierad och omfattar alla. Det är betydligt fler äldre i Norden som får hjälp hemma, än i övriga Europa. Användaravgifter är mindre vanligt – eller som när det gäller dansk hemhjälp: ickeexisterande.
En av rapportförfattarna, Tine Rostgaard, professor på Aaalborgs univeristet, pekar på några gemensamma politiska tendenser just nu:
- En tendens i hela Norden är att man målstyr resurserna till de allra svagaste. Vi ser också ett större fokus på rehabilitering, särskilt i Norge och Finland, säger Tine Rostgaard.
Hon pekar även på att det växer fram en motreaktion mot ”new public management” inom äldrevården.
- I Danmark och Norge har genomförts ”tillitsreformer”, där man släpper taget om medarbetarna och litar på deras kompetens istället för att detaljstyra dem.
Privata vårdgivare ingen trend
Däremot verkar det inte vara en gemensam politisk tendens att konkurrensutsätta äldrevården:
- Nej, det är Danmark och Sverige som är spjutspetsen i den utvecklingen. Danmark har en lagstiftning som säger att man ska kunna välja mellan flera leverantörer. Men Norge och Finland har inte gått den vägen.
- I Finland lägger man större vikt vid att understödja familjens roll i äldrevården.
Det är också stora skillnader i hur mycket äldrevården kostar i de olika länderna. Enligt siffror från 2011 la Färöarna 2,7 procent av BNP på servicetjänster till äldre och handikappade, medan Island la 0,5 procent. Däremellan låg Sverige, Danmark, Norge och Finland med fallande kostnader.
Alla får räkna med högre kostnader framöver.
- Med fler äldre som i framtiden drabbas av demens, kommer kostnaderna för demensboenden att bli en utmaning för länderna, påpekar Tine Rostgaard.
Tyngre försörjningsbörda
Försörjningsbördan i Norden ligger över genomsnittet i EU fram till 2030. Sedan stiger den i EU och hinner ifatt Norden. Försörjningsbördan är ett mått på hur många i arbetsför ålder som finns i förhållande till de pensionärer som ska försörjas och skötas om. I Norden var försörjningsbördan 29,5 procent år 2010. Det betyder att det fanns 2,9 personer i arbetsför ålder på varje person över 65 år.
Så här ser prognosen över försörjningsbördan ut, enligt rapporten:
Försörjningsbörda, 65+ som andel av befolkningen i åldern 20-64 år, 2010-2055.
Försörjningsbörda, 65+ som andel av befolkningen i åldern 20-64 år, 2010-2055
