Vill knäcka demenskoden

De nästa 35 åren kan vi vänta oss en fördubbling av antalet dementa i Norden. – Med tätare nordiskt samarbete om demensomsorg och avancerad demensforskning ska vi ge denna grupp en bättre livskvalitet, säger Siv Friðleifsdóttir, ordförande för Välfärdsutskottet i Nordiska rådet.

2010-04-15

Siv Friðleifsdóttir leder Välfärdsutskottet i Nordiska rådet, och tror på tätare nordiskt samarbete för att knäcka demenskoden.

Fotograf: Johannes Jansson/norden.org

Den kommande äldrevågen i kombination med ökad livslängd i Norden gör att fler än tidigare är utsatta för ålderssjukdomar. Samtidigt har flere yngre drabbats av demens, utan att vi vet varför.

Avancerad demensforskning blir mycket viktig för våra nordiska välfärdssamhällen under de kommande åren.

- Vi måste knäcka demenskoden. Avancerad demensforskning blir mycket viktig för våra nordiska välfärdssamhällen under de kommande åren, fastslår Siv Friðleifsdóttir.

Bara Norge har demensplan

Den tidigare hälsoministern på Island ser potential för att få ut mer av varje forskningskrona med ett starkare nordiskt samarbete. För närvarande finns ett nordiskt forskarnätverk som med stöd från Nordforsk jobbar med att utveckla gemensam diagnostiseringspraxis. På ett besök vid Oslo Universitetssjukhus Ullevål i samband med Nordiska rådets aprilmöten fick Välfärdsutskottet höra att Norge är ensam i Norden om att ha en nationell plan för demensomsorg och avancerad demensforskning.

Ett nordiskt forskarnätverk stött av Nordforsk jobbar med att utveckla gemensam diagnostiseringspraxis för dementa.

- Vi ska titta på det bästa som görs på dessa områden i Norge och ta det med in i arbetet med huvudsatsningen i Välfärdsutskottet 2010: bättre livskvalitet för de äldre i Norden, säger Siv Friðleifsdóttir. Ett aktuellt fall i Sverige, där ett äldre äkta par inte längre fick bo tillsammans då den ena maken kom på sjukhem, var en tankeväckare för utskottets ordförande.

- Vi måste studera bostadssituationen för dementa. Samtidigt kan nordiskt samarbete om bättre behandlingsmetoder göra att fler kan bo hemma längre, tror Siv.

För små var för sig

Välfärdsutskottet fick i samband med besöket på Ullevål också veta mer om potentialen för stärkt nordiskt samarbete kring sällsynta sjukdomar. Dessa är ofta svåra att diagnostisera eftersom vi vet lite om sjukdomarna. Det är krävande att ge god behandling och behandlingen är ofta mycket kostnadskrävande. Samtidigt är de nordiska länderna med sina tidvis olika ramvillkor ofta för små potentiella marknader var för sig för att medicinindustrin ska finansiera försök med nya typer av behandlingar.

- Det finns stor potential för nordiskt mervärde när det gäller arbetet med sällsynta sjukdomar, säger Siv Friðleifsdóttir, som dessutom tänker på situationen för de berörda.

- De har det ofta svårt, också rent praktiskt, samtidigt som sällsynta sjukdomar tenderar att vara en fråga om genetik, avslutar Välfärdsutskottets ordförande.