Dokumentåtgärder

Margit Silberstein

Politisk kursändring öppnar Sveriges gränser

En radikal kursändring i svensk invandrarpolitik är på väg. Regeringen lägger inom kort fram ett förslag om att gränserna ska öppnas för människor utanför Europa som vill komma hit och jobba.

2007-06-19

Hittills har en asylansökan varit enda nyckeln för utländska medborgare att få uppehållstillstånd i Sverige. Bristen på arbetskraft och en åldrande befolkning är de främsta skälen till den nya politiken. Men migrationsminister Tobias Billström säger också att han av ideologiska skäl vill öka möjligheterna för utländska medborgare att komma till Sverige.

– Hittills har Sverige haft en alldeles för endimensionell syn på invandring, förklarar han.

På 60- och 70-talen hade Sverige en omfattande arbetskraftsinvandring från framförallt Finland, Italien, Grekland och Jugoslavien. Industrin ropade på arbetskraft och svenska företagare upprättade rekryteringskontor i Sydeuropa. Men idag är frågan om invandrad arbetskraft kontroversiell. Den förra socialdemokratiska regeringen under Göran Perssons ledning tvingades, efter långvarigt motstånd, av en majoritet i riksdagen att tillsätta en utredning om arbetskraftsinvandring.

Tveksamheten till att människor från andra länder ska etablera sig på den svenska arbetsmarknaden kom också till uttryck inför EU:s östutvidgning för tre år sedan. Flera partier oroade sig för konsekvenserna för den svenska välfärden. Göran Persson varnade för social turism om Sverige öppnade portarna för de nya EU-medborgarna. Han menade att risken var stor att östeuropéerna skulle utnyttja det svenska socialförsäkringssystemet. Inte heller moderater och folkpartister ville ha en helt fri rörlighet för de nya medlemsländerna. Efter en dramatisk och komplicerad process i riksdagen slutade det till sist med att Sverige ändå sa nej till övergångsregler och ja till den fria rörligheten.

Arbetskraftsinvandring behövs – partierna eniga

När Sverige den här gången står inför genomgripande förändringar i invandringspolitiken gäller det inte EU utan globaliseringen och invandring från länder utanför Europa. Under sina första dagar vid makten tillsatte regeringen ett globaliseringsråd, som ska vara en arena för facket och näringslivets toppar att diskutera globaliseringens hot och möjligheter. Näringslivet har länge krävt att arbetsgivarna ska få rekrytera arbetskraft utanför Europa. Facket ser däremot problem med arbetskraftsinvandring. En farhåga är att lönerna ska dumpas.

Men den nye migrationsministern, moderaten Tobias Billström, betonar att frågan om utomeuropeisk invandring står högt på alliansregeringens lista av angelägna reformer.  Prognoserna om den framtida demografin visar, precis som i övriga Europa, att befolkningen blir allt äldre och de unga allt färre. Det gör att alla partier numera är ense om att arbetskraftsinvandring kommer att behövas. De är dock inte eniga om hur det ska gå till.

Redan nu rapporterar fler och fler företag om att de har brist på arbetskraft. I Konjunkturinstitutets barometer för maj månad angav vart tredje byggföretag att de har problem med att hitta folk. Även industrin söker kvalificerade svetsare, verktygsmakare och lastbilsmekaniker. Den offentliga sektorn är i behov av fler förskollärare och transportsektorn ropar efter folk runt om i hela landet. Den bransch som rapporterar om störst brist på personal är IT-sektorn. Enligt Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, har efterfrågan på arbetskraft inte varit så stor sedan 1990-talet. Prognoschefen på AMS säger att det finns anledning att befara att rekryteringsproblemen leder till lägre tillväxt eftersom tillgången på arbetskraft är en så viktig komponent i hur BNP utvecklas.

Regeringsförslag möter kritik

Det förslag till arbetskraftsinvandring som regeringen lägger fram för riksdagen före sommaren innebär inte att invandringen blir helt fri. Enligt det aviserade lagförslaget kommer två vägar att öppna sig för arbetskraftsinvandring. Dels ska arbetsgivare själva kunna rekrytera invandrare från hela världen. Villkoren som ska vara uppfyllda är att invandraren ska få samma villkor på arbetsmarknaden som de som redan är här. Dessutom ska det råda brist på arbetskraft i just den sektorn som arbetsgivaren vill rekrytera till. Det andra alternativet är att ta sig hit på egen hand på ett särskilt visum, som gör det möjligt att söka jobb under en viss tid, det talas om ett halvår.

En kontroversiell fråga är vem som ska avgöra om det finns behov att rekrytera arbetskraft utanför Sverige. Socialdemokraterna och LO vill att arbetsmarknadens parter tillsammans med AMS ska bestämma om en arbetsgivare ska få ta in utländsk arbetskraft. Men den borgerliga regeringen anser att arbetsgivaren ska stå fri i sitt beslut att rekrytera utomlands. Migrationsminister Tobias Billström har tidigare retat upp LO när han sagt att facket inte ska ha någon vetorätt i denna fråga.

En annan omstridd del i regeringens förslag, som först ska gå ut på remiss innan det slutligen klubbas av riksdagen, är om de som kommer hit för att söka asyl ska kunna byta kö under tiden som de väntar på besked om uppehållstillstånd. En asylsökande kan alltså bli en arbetskraftsinvandrare om han får jobb men inte asyl. Kritikerna anser att det kan undergräva asylsystemet. Redan nu finns en utbredd uppfattning att de som kommer till Sverige för att söka asyl inte är ”riktiga flyktingar”. Det invandrarfientliga partiet Sverigedemokraterna, som ökade kraftigt i senaste valet, har gjort det till sin huvudfråga att kritisera asylinvandringen till Sverige. De kan nu få vatten på sin kvarn om reglerna ändras i enlighet med regeringens förslag. Det sista de etablerade partierna önskar är att Sverigedemokraterna ska kunna utnyttja läget och växa sig ännu större.

Synen på invandrare ska förändras

Regeringens ambition med förslaget att öppna gränserna är att utvidga möjligheterna för utländska medborgare att komma till Sverige, idag är asylvägen i praktiken den enda.  En annan förhoppning är att arbetskraftsinvandring ska leda till att synen på invandrare förändras. Idag beskrivs ofta invandrare som problem och arbetslösheten bland människor med rötter i andra länder är högre än i den övriga befolkningen. En av orsakerna till det är att invandrare diskrimineras på arbetsmarknaden. Förväntan är att arbetskraftsinvandrare ska komma ut i arbetslivet med en gång och att det ska underlätta integrationen för invandrare som redan bor här. Enligt justitiedepartementet, som arbetar med migrationsfrågorna, är det ett krav från länder i syd att Sverige tillåter arbetskraftsinvandring. På Filipinerna är det till exempel en hel industri att skicka ut människor för att arbeta utomlands. Landets BNP utgörs till en stor del av pengar som skickas hem från medborgare i exil.

I valrörelsen talade den borgerliga alliansen återkommande om det de kallade utanförskapet. Ett av skälen till att alliansen vann valet var att framförallt moderatledaren Fredrik Reinfeldt gjorde det trovärdigt att de hundratusentals människor som är sjuka, förtidspensionerade eller arbetslösa skulle kunna arbeta om jobben bara fanns. Den nye finansministern, Anders Borg, har erkänt att det inte var så lätt att hitta metoder att underlätta för dem, som varit utanför arbetsmarknaden i många år, att få ett jobb. Det betyder att Sverige har en hög arbetslöshet samtidigt som vi har brist på arbetskraft i flera sektorer. Om den situationen består när arbetskraftsinvandring blir tillåten kan det leda till spänningar mellan olika grupper.

Och redan innan de utökade möjligheterna att invandra till Sverige har blivit verklighet går Dansk Folkeparti gått till attack mot svensk flyktingpolitik. Enligt Sören Espersen, Danska Folkepartis talesman i nordiska frågor, är svensk asylpolitik ”extremt” generös. Det kan leda till så stora påfrestningar på det svenska välfärdsamhället att en folkvandring från Sverige till Danmark över Öresundsbron kan sättas i rörelse i framtiden, menar Espersen. Han vill därför avskaffa en av grundbultarna i det nordiska samarbetet: rätten till fri bosättning inom Norden och tillgång till det sociala skyddsnätet. Migrationsminister Tobias Billströms svar är att Dansk Folkepartis utspel är ett sätt att få uppmärksamhet.

Innehållet i artikeln står för skribentens egen räkning

Kontakt

Michael Funch
E-post:

Sök i Analys Norden