Moderaterna har omvittnat skickliga strateger och deras välfärdsoffensiv skapar en oro hos socialdemokraterna, som än så länge ligger lågt med vilken politik de vill föra. Partiledaren Mona Sahlin har dock klivit fram på en för henne oväntad arena. Hon har slängt sig in i lokalpolitiken i Stockholm stad, som blivit ett skyltfönster för de båda politiska blockens olika syften. Slaget om vården kommer att handla mycket om hur bra eller dåligt den borgerliga politiken i Stockholm fungerar.

Privat eller offentligt – Stockholm är modell

I Stockholms stad styrs sjukvården av sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt, gift med statsminister Fredrik Reinfeldt. Mona Sahlin har kritiserats för att hon försöker komma åt Fredrik Reinfeldt genom att angripa hans hustru. Genom att attackera sjukvårdspolitiken i Stockholm kan Mona Sahlin måla upp en hotbild och ge en föraning om vad som komma ska i hela landet. I den senaste riksdagsdebatten med partiledarna talade Mona Sahlin om ett systemskifte, som innebär att fabriksarbetarens dotter och direktörens son i framtiden inte kommer att sitta i samma väntrum.

Bakgrunden är att den borgerliga majoriteten i Stockholm gjort genomgripande förändringar i sjukvården. De har infört ett system som kallas Vårdval Stockholm, som innebär att patienterna fritt kan välja husläkare och vårdcentral där det passar dem bäst. Samtidigt har de borgerliga partierna infört fri etableringsrätt för läkare som blir auktoriserade av landstinget.

Enligt den massiva kritiken har systemet medfört att klyftorna mellan fattiga och rika kommuner ökat och att vårdcentraler i Stockholms förorter lagts ned så att de som bor i utsatta områden får sämre vård än andra. En het diskussion har också uppstått efter beskedet att ett privat barnsjukhus och en privat cancerklinik ska öppnas i Stockholm.

Men frågan är hur stora skillnaderna är mellan regeringen och socialdemokraterna. Fredrik Reinfeldt menar att de två blocken är mera överens än vad Mona Sahlin vill medge. Konflikten handlar egentligen inte om privata sjukhus. Inget parti har hittills velat stoppa sjukhus som finansieras privat. Den politiska konflikten gäller istället om patienter med privata sjukförsäkringar ska få vård på offentligt finansierade sjukhus. Och om de stora akutsjukhusen ska kunna bli privatägda och drivas med skattepengar. Än så länge är det dock oklart i vilken omfattning de borgerliga kommer att driva igenom sådana förändringar. Men mycket pekar på att ett av Stockholms privata sjukhus kommer att få ta emot patienter med privata sjukförsäkringar. Samtidigt har socialdemokraterna gjort en försiktig positionsförflyttning när det gäller synen på privata entreprenörer inom sjukvården.

– Det fanns en tid då vi socialdemokrater såg rött för allt som var privat men det gäller inte längre, sa Mona Sahlin nyligen.

Tillgängligheten till vården dålig

Ett av den svenska sjukvårdens stora problem är tillgängligheten, köerna till vård och behandling är långa. Den vårdgaranti som infördes under den socialdemokratiska regeringens tid fungerar inte. Enligt den skulle patienten garanteras kontakt med läkare och få behandling inom ett visst antal dagar.  En rapport från Socialstyrelsen visar att 45 procent av patienterna får vänta längre på behandling än vad garantin utlovat. Det är i första hand svårt att få tid hos specialistläkare och de regionala skillnaderna i primärvården är stora. Orsakerna är bland andra ineffektiva arbetssätt och bristfälliga IT-system.

Regeringen vill nu förbättra förhållandena genom att underlätta för patienter att jämföra hur vården fungerar hos olika vårdgivare. Landstingen har fått mera pengar och regeringens förhoppning är att den ökade möjligheten till privatiseringar ska korta köerna.

Undersökningar visar att psykisk ohälsa blivit en av vår tids folksjukdomar. En tredjedel av dem som vänder sig till primärvården gör det på grund av psykiska besvär. Under lång tid har psykvården varit i fokus. Inte minst efter att nyutskrivna patienter från psykvården vid flera tillfällen begått allvarliga våldsbrott. Regeringen satsar nu en halv miljard kronor om året de närmaste åren på psykvården, som enligt studier från socialstyrelsen varit eftersatt under lång tid. En av förklaringarna till den dåliga kvalitén inom psykvården är att personalen inte har rätt utbildning.

En utredning pågår om att på olika sätt höja patientsäkerheten och stärka patienters rättigheter. Socialminister Göran Hägglund har bland annat aviserat att den viktigaste förändringen blir att vårdpersonal, som anmäler felaktigheter inom vården, ska kunna göra det anonymt. Och Apoteksanställda ska i framtiden bli skyldig att anmäla läkare och tandläkare som förskriver beroendeframkallande läkemedel på ett oseriöst sätt.

En stor och omdiskuterad fråga är att konkurrensen inom Apoteksmonopolet ska släppas fri.  Sverige är ett av få länder i världen som fortfarande har ett statligt Apoteksmonopol, som nu alltså slopas. Enligt planerna ska flera nya apotek kunna etablera sig på marknaden från den 1 januari nästa år.  Det ska även bli möjligt att handla vissa receptfria produkter i dagligvaruhandeln. Pensionärernas Riksorganisation har demonstrerat mot avmonopoliseringen. De befarar att en avreglering inte leder till någon mångfald utan till en oligopolmarknad. Glesbygdsverket hävdar att det finns en övertro på att ökad konkurrens ska leda till tillgänglighet i hela landet. Risken är, enligt verket, att den förbättrade tillgängligheten bara blir verklighet i tätorter.

Staten kommer dock även i fortsättningen att vara en aktiv ägare i Apoteket AB och behålla en dominerande ställning, vilket har inneburit en besvikelse för dem som hoppats på en mera omfattande avreglering. Regeringen var splittrad i frågan, framförallt folkpartiet bromsade de ursprungliga planerna på en större avveckling av statliga Apoteksmonopolet.

Innehållet i artikeln står för skribentens egen räkning