Dokumentåtgärder

Befolkning

Stolta städer med historiska byggnader och ny spännande arkitektur. Stora naturområden fulla av frisk luft och välbehövlig ro. Hög nativitet, solid ekonomi och goda levnadsvillkor. Nordens befolkning har mycket att glädjas över, och det är också många som vill flytta till de nordiska länderna.

Fotograf
Yadid Levy / Norden.org

De glittrar och gnistrar i hamnens spegelblanka vatten. Nya, stora byggnader har uppförts i gamla hamnområden i många av Nordens storstäder. Den moderna arkitekturen bidrar till att signalera framgång, ekonomisk utveckling, kreativitet och innovation. Alla dessa faktorer är viktiga i Norden där storstäderna i dag upplever en enorm befolkningstillväxt som inte har setts maken till sedan industrialiseringen i slutet av 1800-talet.

Samtidigt står det övergivna hus och fallfärdiga ruckel som väntar på att rivas på landsbygden. Lokala butiker stänger och skolor slås ihop. Befolkningen minskar drastiskt i glesbygden där bostadspriserna inte har stigit lika mycket som i storstäderna och där levnadsstandarden generellt inte är lika hög. Det är en ekonomisk och social utmaning som myndigheter och politiker i de nordiska länderna ser med allvar och oro på.

Om 40 år kommer det enligt prognoserna att bo nästan 3 miljoner fler människor i Norden. Genom en aktiv regionalpolitik försöker man göra det attraktivt att bo i de minst befolkade områdena i Finland, Norge, Sverige och på Island. Här finns massor av utrymme, och i motsats till de stora städerna har glesbygden något som i en hektisk och intensiv värld blir allt mer attraktivt: tystnad, frisk luft och en natur som både erbjuder aktiva upplevelser och kan leverera råvaror som svamp och bär till hushållet.

De nordiska länderna samt Färöarna, Grönland och Åland har tillsammans fler än 27 miljoner invånare. Ändå är Norden en glest befolkad region med stora orörda naturområden som huvudsakligen består av skogar, ängar, berg och vatten. Det enda undantaget är Danmark som har 130 invånare per kvadratkilometer och som därmed tillhör de mest tätbefolkade länderna i Europa. Sverige, Norge och Finland har mellan 16 och 21,8 invånare per kvadratkilometer, Island har 3,2, medan det bara bor 0,14 invånare per kvadratkilometer på de isfria delarna av Grönland, främst längs den sydvästra kusten.

Folkmängden i Norden har ökat med mer än 3 miljoner invånare (13 %) sedan 1990. På Island har folkmängden ökat med 28 %, följt av Norge och Åland med 21 % respektive 18 %. Ökningen av folkmängden beror både på flera födslar än dödsfall och på större invandring än utvandring.

Storstäderna lockar

Gamla industriområden har omvandlats till attraktiva bostadskvarter. Tråkiga hamnområden har fått ett nytt liv med spännande höghus, och historiska stadskärnor har bevarats och renoverats. De nordiska städerna är attraktiva samlingspunkter där tillväxten är stor och där det finns en hög puls och kreativitet.

Befolkningstillväxten i de nordiska huvudstadsområdena är större än i länderna som helhet. Stor-Stockholm är Nordens största stad med 2,2 miljoner invånare, följt av Stor-Köpenhamn med 1,3 miljoner. Stor-Oslo och Stor-Helsingfors har 1,2 miljoner respektive 1,1 miljoner innevånare.

Stor-Reykjavik med 215 000 invånare har dock den största befolkningstillväxten av alla huvudstäder. Den har vuxit med hela 30 % sedan 1990. Även Färöarnas huvudstad Torshamn växer kraftigt och har drygt 20 000 invånare, om förorterna räknas.

Bortom nationsgränserna har vi Öresundsregionen, som innefattar östra Själland och Skåne inklusive Köpenhamn och Malmö, den folkrikaste regionen i Norden. År 2000 öppnade Öresundsbron som binder samman Skåne och Själland.

En åldrande befolkning

Det blir allt fler äldre i förhållande till unga i Norden. Enligt de senaste befolkningsprognoserna i Finland och på Åland förväntas det att personer över 65 år kommer att utgöra 50 % av den vuxna befolkningen år 2030. Befolkningen blir äldre, men samtidigt måste man betona att många pensionärer i Norden lever hälsosamt och aktivt och kan klara sig själva.

Prognoserna tyder på att hela 8,6 % av den nordiska befolkningen kommer att vara 80 år eller äldre år 2040. Medellivslängden ökar i alla nordiska länder, och kvinnor i Finland kan förvänta sig att leva längst. Den genomsnittliga livslängden för dem är 84 år.

Att andelen äldre ökar beror både på att folk lever längre och att det föds färre barn än tidigare. Likväl har de nordiska länderna en relativt hög nativitet jämfört med nästan alla andra länder i Europa.

In- och utvandring

En stor del av migrationen i Norden sker mellan de nordiska länderna. En fri arbetsmarknad, nära språkrelationer och gemensamma regler för studieuppehåll gör det enkelt för nordiska medborgare att flytta mellan länderna.

Invandringen till Norden inkluderar både medborgare som flyttar tillbaka till hemlandet och medborgare från främmande länder som har fått uppehållstillstånd.

Den 1 januari 2017 hade Åland och Norge den högsta andelen utlänningar, 10,6 % av befolkningen. Därefter kom Island med 8,9 %, Sverige med 8,5 % och Danmark med 8,4 %. Minst antal utlänningar hade Finland med 4,4 %, Färöarna med 2,9 % och Grönland med endast 1,8 % av befolkningen.

Antalet utlänningar har ökat i hela Norden, bland annat på grund av flytt till följd av politisk oro och krig i Afrika, Mellanöstern och Asien, särskilt i Syrien.

2016 invandrade fler än 18 500 personer från Polen till Norden och knappt 13 000 personer från de baltiska länderna. De flesta av dessa bosatte sig i Norge (2016).

Flest asylsökande till Sverige och Norge

En indikation på antalet utlänningar som vill bosätta sig i Norden är antalet asylsökande.

Asylsökande är människor som har kommit till de nordiska länderna, men som inte har fått uppehållstillstånd. De ingår därför inte i den allmänna befolkningsstatistiken.

Antalet personer som beviljats asyl i de nordiska länderna har varierat mellan 13 000 och 36 000 per år under tiden för inbördeskriget i Syrien. 2015 sökte 162 877 personer asyl i Sverige. Av dessa beviljades 67 258 personer asyl under 2016. Jämförelsevis var antalet bara 24 498 under 2014.

Från 1990 till 2000 ökade antalet asylsökande varje år i alla länder utom i Sverige, som dock hade ett mycket stort antal asylsökande 1990–1992. Från 2000 till 2006 minskade antalet asylsökande till Danmark med 85–90 %.

Hur många bor här i framtiden?

Folkmängden i Norden förväntas öka från 27 miljoner till cirka 30,9 miljoner fram till 2050. Denna prognos bygger på ett antal förväntningar om nativitet, dödstal och ut- och invandring i de enskilda länderna.

De säkraste prognoserna gäller åldrande, eftersom dessa människor redan är födda.

De nyaste prognoserna för befolkningstillväxten visar att folkmängden i Norge, Sverige och på Island kommer att öka med cirka 20 % fram till 2040. Danmarks befolkning beräknas öka med cirka 9 % och Finlands med cirka 7 % (2017).

Fler ska försörjas

I hela världen talar politiker och framtidsforskare bekymrat om försörjningsbördan, men vad betyder uttrycket egentligen?

Kort sagt betyder det att vi har ett visst antal människor som jobbar och betalar skatt och avgifter och som därmed kan försörja ett visst antal barn, unga, sjuka och gamla.

Om det blir en för stor obalans mellan dem som försörjer och dem som ska försörjas finns det anledning till oro. Kan vi till exempel bevara välfärdsstaterna sådana som de är i dag?

Försörjningsbördan förväntas öka i alla nordiska länder, men betydligt mindre än i nästan alla andra europeiska länder. Det beror på den relativt höga nativiteten i Norden.

2040 kommer 27,3 % av befolkningen på Åland att vara över 65 år enligt de senaste prognoserna från 2017. För Finland är siffran 26,3 %. Siffrorna för Färöarna, Danmark, Norge och Sverige är bara något lägre, medan siffran för Grönland är på endast 14,8 %. Om man tar hänsyn till antalet barn och unga mellan 0 och 19 år som också ska försörjas av de arbetsföra mellan 20 och 64 år, så kommer antalet medborgare som ska försörjas att vara uppe på cirka 50 % av befolkningen år 2040.

Kontakt

Marita Hoydal
Telefon: 0045 29692915
E-post: