Den ökande urbaniseringen och bortflyttningen från utkantsområden är emellertid en utmaning för myndigheterna i flera av länderna.

Om fyrtio år kommer det enligt prognoserna att bo nästan tre miljoner fler människor i Norden. En aktiv regionalpolitik försöker göra det attraktivt att bo i de glest befolkade områdena i Norge, Island, Finland och Sverige.

Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt de tre självstyrda områdena Färöarna, Grönland och Åland har tillsammans 25.1 miljoner invånare (2012).

Norden är en glest befolkad region. Det enda undantaget är Danmark som har 130 personer per km2. Sverige, Norge och Finland har mellan 16 och 23 personer per km2, Island har 3,5 medan det bara bor 0,14 grönländare per km2 i den isfria delen av Grönland (2012).

Folkmängden i Norden har ökat med omkring 2,6 miljoner invånare sedan 1990. Den starkaste befolkningsökningen har Island med 26 procent, sedan följer Norge och Åland med 17 procent.

Ökningen i befolkningsmängden förklaras av både flera födslar än dödsfall och större invandring än utvandring. Nettomigrationen hade år 2011 störst inverkan på befolkningsutvecklingen i Sverige.

Storstaden lockar

Befolkningsökningen i de nordiska huvudstadsområdena är högre än i länderna som helhet. Stockholm störst är med 2 miljoner, följt av Köpenhamn med 1,2 miljoner. Oslo och Helsingfors har båda runt en miljon invånare (2012).

Reykjavík med sina 200 000 invånare har emellertid den starkaste tillväxten av alla huvudstäder; den har vuxit med hela 30 procent sedan 1990. Också Färöarnas huvudstad Tórshavn växer kraftigt.

En åldrande befolkning

Det blir allt fler äldre i förhållande till unga i Norden. Enligt de senaste befolkningsprognoserna
i Finland och på Åland förväntas det att personer över 65 kommer att utgöra 50 procent av den vuxna befolkningen år 2030.

Prognoserna tyder på att hela 8,5 procent av den nordiska befolkningen kommer att vara 80 år eller äldre år 2040. Medellivslängden ökar i alla nordiska länder och kvinnor på Färöarna och på Åland kan förvänta sig att leva längst – mer än 84 år (2012).

Att andelen äldre ökar beror både på att folk lever längre och att det föds färre barn än tidigare. Likväl har de nordiska länderna en relativt hög nativitet jämfört med nästan alla andra länder i Europa.

Olika syner på abort

Danska, svenska, norska och grönländska kvinnor kan själva bestämma om de vill ha abort tidigt under graviditeten.

Lagstiftningen på Färöarna, Åland, Island och i Finland kräver däremot medicinska och/eller sociala kriterier för att få samtycke till abort. Därför är antalet aborter i dessa länder speciellt lågt.

På Färöarna företas det bara 56 abortingrepp per 1000 födslar, medan aborttalet i Finland och Island ligger på runt 20 procent av födslarna (2012).

Grönland har den klart högsta abortfrekvensen i Norden med 893 aborter per 1000 födslar (2012).

I Sverige är aborttalet en tredjedel av födelsetalet och i Danmark och Norge en fjärdedel.

In- och utvandring

En stor del av migrationen i Norden sker mellan de nordiska länderna. En fri arbetsmarknad, nära språkrelationer och gynnsamma regler för studieuppehåll gör det enkelt för nordiska medborgare att flytta mellan länderna.

Invandringen till Norden inkluderar både medborgare som flyttar tillbaka till hemlandet och medborgare från främmande länder som har fått uppehållstillstånd.

Sverige har den största andelen av invandrare. 13 procent av den svenska befolkningen är född i ett annat land.

I Danmark och Norge är procentandelen runt åtta procent och i Finland fyra procent. Tio procent av den isländska befolkningen är född i ett annat land.

Antalet utländska medborgare har ökat i hela Norden, bland annat på grund av flyttning till följd av politisk oro och krig.

År 2011 invandrade mer än 22 000 polska medborgare till Norden och 22 500 personer från de baltiska länderna. Största delen av dessa bosatte sig i Norge.

Flest asylsökande till Sverige och Norge

Ett sätt att få ett intryck av antalet utlänningar som önskar bosätta sig i Norden är att ta utgångspunkt i asylsökande.

Asylsökande är människor som har kommit till de nordiska länderna, men som inte har fått uppehållstillstånd. De ingår därför inte i den allmänna befolkningsstatistiken.

Antalet personer som har beviljats asyl i de nordiska länderna har växlat mellan 15 och 20 tusen per år under de senaste 3-4 åren. 2011 ansökte över 29 600 personer om asyl i Sverige och 9 000 beviljades asyl (2012).

Från år 1990 till 2000 ökade antalet asylsökande varje år i alla länder utom i Sverige, som dock hade ett mycket stort antal sökande 1990–1992. Från år 2000 till 2006 har antalet asylsökande till Danmark minskat med 85–90 procent.

Hur många bor här i framtiden?

De 24,9 miljonerna nordbor väntas öka till 27,8 miljoner fram till 2050. Denna prognos bygger på en rad förväntningar om nativitet, dödstal och ut- och invandring i de enskilda länderna (2012).

De säkraste prognoserna har man om åldrande, eftersom dessa människor redan är födda.

De nyaste prognoserna för befolkningsökningen visar att folkmängden i Norge och Åland kommer att öka med 28 och 25 procent fram til 2035, medan Danmark kan räkna med en ökning på nio procent. Finland och Sveriges befolkning beräknas öka med tio procent (2012).

Fler ska försörjas

I hela världen talar politiker och framtidsforskare bekymrat om försörjningsbördan, men vad betyder uttrycket egentligen?

Enkelt sagt vill det säga att vi har ett visst antal människor som jobbar, betalar skatt och avgifter och därmed kan försörja ett visst antal barn, unga, sjuka och gamla.

Ifall det blir en stor obalans mellan dem som försörjer och dem som ska försörjas finns det orsak till oro: kan vi behålla välfärdsstaterna sådana de är i dag?

Försörjningsbördan väntas växa i alla de nordiska länderna, men betydligt mindre än i nästan alla andra europeiska länder. Detta förklaras av den relativt höga nativiteten i Norden.

Denna börda ökar mest i Finland och på Åland under de kommande 25 åren. I dag utgör invånare som är 65 år och äldre i Finland 25 procent av dem som är i arbetsför ålder. Men år 2030 kommer denna äldreandel att vara 50 procent, det sker alltså en fördubbling.

Sverige kan se fram emot en relativt blygsam ökning under de kommande årtiondena. Island och Norge behåller sina positioner med lägsta andelen äldre.