Den ökande urbaniseringen och bortflyttningen från utkantsområden är emellertid en utmaning för myndigheterna i flera av länderna.

Om fyrtio år kommer det enligt prognoserna att bo nästan tre miljoner fler människor i Norden. En aktiv regionalpolitik försöker göra det attraktivt att bo i de glest befolkade områdena i Norge, Island, Finland och Sverige.

Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt de tre självstyrda områdena Färöarna, Grönland och Åland har tillsammans 24,9 miljoner invånare (2007).

Norden är en glest befolkad region. Det enda undantaget är Danmark som har 127 personer per km2. Sverige, Norge och Finland har mellan 15 och 22 personer per km2, Island har 3,4 medan det bara bor 0,14 grönländare per km2 i den isfria delen av Grönland.

Folkmängden i Norden har ökat med omkring 1,6 miljoner invånare sedan 1990. Den starkaste befolkningsökningen har Island med 20 procent, sedan följer Norge och Åland med 10 procent.

Ökningen i befolkningsmängden förklaras av både flera födslar än dödsfall och större invandring än utvandring.  Nettoinvandringen var 2006 större än födelseöverskottet i alla de nordiska länderna utom Finland.

Storstaden lockar

Befolkningsökningen i de nordiska huvudstadsområdena är högre än i länderna som helhet.

Öresundsregionen med Köpenhamn och Malmö som kärna är det största stadsområdet i Norden med 2,3 miljoner invånare.

Av de enskilda städerna är Stockholm störst med 1,9 miljoner, följt av Köpenhamn med 1,6 miljoner. Oslo och Helsingfors har båda runt en miljon invånare.

Reykjavík med sina 200 000 invånare har emellertid den starkaste tillväxten av alla huvudstäder; den har vuxit med hela 30 procent sedan 1990. Också Färöarnas huvudstad Tórshavn växer kraftigt.

En åldrande befolkning

Det blir allt fler äldre i förhållande till unga i Norden. Antalet personer över 80 år var 2007 högst i Sverige; fem procent eller mer än 450 000 svenskar var 80 år eller äldre.

Prognoserna tyder på att hela åtta procent av den svenska befolkningen kommer att vara 80 år eller äldre 2040.

Att andelen äldre ökar beror både på att folk lever längre och att det föds färre barn än tidigare. Likväl har de nordiska länderna en relativt hög nativitet jämfört med nästan alla andra länder i Europa.

Olika syner på abort

Danska, svenska, norska och grönländska kvinnor kan själva bestämma om de vill ha abort tidigt under graviditeten.

Lagstiftningen på Färöarna, Åland, Island och i Finland kräver däremot medicinska och/eller sociala kriterier för att få samtycke till abort. Därför är antalet aborter i dessa länder speciellt lågt.

På Färöarna företas det bara fyra abortingrepp per 100 födslar, medan aborttalet i Finland och Island ligger på runt 20 procent av födslarna.

Grönland har den klart högsta abortfrekvensen i Norden med lika många aborter som födslar.

I Sverige är aborttalet en tredjedel av födelsetalet och i Danmark och Norge en fjärdedel.

In- och utvandring

En stor del av migrationen i Norden sker mellan de nordiska länderna. En fri arbetsmarknad, nära språkrelationer och gynnsamma regler för studieuppehåll gör det enkelt för nordiska medborgare att flytta mellan länderna.

Invandringen till Norden inkluderar både medborgare som flyttar tillbaka till hemlandet och medborgare från främmande länder som har fått uppehållstillstånd.

Sverige har den största andelen av invandrare. 13 procent av den svenska befolkningen är född i ett annat land.

I Danmark och Norge är procentandelen runt åtta procent och i Finland fyra procent. Tio procent av den isländska befolkningen är född i ett annat land.

Antalet utländska medborgare har ökat i hela Norden, bland annat på grund av flyttning till följd av politisk oro och krig.

De flesta utländska medborgare kommer från Irak, närmare bestämt 64 000, och halvparten av dem bor i Sverige.

År 2007 bodde mer än 46 000 polska medborgare i Norden, och 35 000 personer kommer från de baltiska länderna.

De allra flesta av de drygt 45 000 turkiska medborgarna i Norden bor i Danmark.

Av de 44 000 ryska medborgarna i Norden bor mer än hälften i Finland och de flesta andra i Norge och Sverige.

Flest asylsökande till Sverige och Norge

Ett sätt att få ett intryck av antalet utlänningar som önskar bosätta sig i Norden är att ta utgångspunkt i asylsökande.

Asylsökande är människor som har kommit till de nordiska länderna, men som inte har fått uppehållstillstånd. De ingår därför inte i den allmänna befolkningsstatistiken.

Från år 1990 till 2000 ökade antalet asylsökande varje år i alla länder utom i Sverige, som dock hade ett mycket stort antal sökande 1990–1992. Från år 2000 till 2006 har antalet asylsökande till Danmark minskat med 85–90 procent.

År 2006 ansökte 33 000 människor om asyl i Norden. Av dessa sökte åtta av tio om asyl i Sverige och Norge.

Mer än 5 000 var från Afrika, 4 000 kom från Ryssland, Vitryssland, Ukraina, Rumänien och Bulgarien. Bara från Irak kom det hela 10 300, och de allra flesta av dessa sökte asyl i Sverige.

Hur många bor här i framtiden?

De 24,9 miljonerna nordbor väntas öka till 27,8 miljoner fram till 2050. Denna prognos bygger på en rad förväntningar om nativitet, dödstal och ut- och invandring i de enskilda länderna.

De säkraste prognoserna har man om åldrande, eftersom dessa människor redan är födda.

Befolkningen i den västliga delen av Norden är yngst och ökar fortast.

De nyaste prognoserna för befolkningsökningen visar att folkmängden i Norge och Island kommer att öka med 15 procent fram til 2030, medan Danmark och Finland bara kan räkna med en ökning på fem och åtta procent. Samtidigt kommer det att finnas cirka tio procent fler svenskar 2030.

Befolkningsökningen i de nordiska länderna väntas minska efter år 2030.

Fler ska försörjas

I hela världen talar politiker och framtidsforskare bekymrat om försörjningsbördan, men vad betyder uttrycket egentligen?

Enkelt sagt vill det säga att vi har ett visst antal människor som jobbar, betalar skatt och avgifter och därmed kan försörja ett visst antal barn, unga, sjuka och gamla.

Ifall det blir en stor obalans mellan dem som försörjer och dem som ska försörjas finns det orsak till oro: kan vi behålla välfärdsstaterna sådana de är i dag?

Försörjningsbördan väntas växa i alla de nordiska länderna, men betydligt mindre än i nästan alla andra europeiska länder. Detta förklaras av den relativt höga nativiteten i Norden.

Denna börda ökar mest i Finland och på Åland under de kommande 25 åren.

I dag utgör invånare som är 65 år och äldre i Finland 25 procent av dem som är i arbetsför ålder. Men år 2030 kommer denna äldreandel att vara 50 procent, det sker alltså en fördubbling.

Sverige och Danmark kan förvänta en ökning av äldre till runt 40 procent, Norge 35 procent, medan Island verkar kunna hålla kvar positionen som ett ungt land med en låg äldreandel.