Dokumentåtgärder

Befolkning

Ett pulserande huvudstadsliv, hög nativitet, välstånd och tillgång till vild och vacker natur är några av de många fördelar som den nordiska befolkningen har glädje av. Plats finns det nog av, och det är också många som gärna vill flytta till de nordiska länderna.

Den ökande urbaniseringen och bortflyttningen från utkantsområden är emellertid en utmaning för myndigheterna i flera av länderna.

Om fyrtio år kommer det enligt prognoserna att bo nästan tre miljoner fler människor i Norden. En aktiv regionalpolitik försöker göra det attraktivt att bo i de glest befolkade områdena i Norge, Island, Finland och Sverige.

Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt de tre självstyrda områdena Färöarna, Grönland och Åland har tillsammans mer än 27 miljoner invånare (2015).

Norden är en glest befolkad region. Det enda undantaget är Danmark som har 130 personer per km2. Sverige, Norge och Finland har mellan 16 och 21,8 personer per km2, Island har 3,2 medan det bara bor 0,14 grönländare per km2 i den isfria delen av Grönland (2014).

Folkmängden i Norden har ökat med mer än 3 miljoner invånare (13 procent) sedan 1990. På Island har befolkningen ökat med 28 procent, sedan följer Norge och Åland med 21 respektive 18 procent (2014).

Ökningen i befolkningsmängden förklaras av både flera födslar än dödsfall och större invandring än utvandring. Nettomigrationen hade år 2013 störst inverkan på befolkningsutvecklingen i Sverige. Detta gäller också Danmark, Finland och Norge.

Storstaden lockar

Befolkningsökningen i de nordiska huvudstadsområdena är högre än i länderna som helhet. Stockholm är störst med 2,2 miljoner innevånare, följt av Köpenhamn som har 1,3 miljoner. Oslo och Helsingfors har 1,2 miljoner respektive 1,1 miljoner innevånare (2015).

Reykjavík med sina 210 000 invånare har emellertid den starkaste tillväxten av alla huvudstäder; den har vuxit med hela 30 procent sedan 1990. Också Färöarnas huvudstad Tórshavn växer kraftigt.

Bortom nationsgränserna så är Öresundsregionen, som innefattar östra Danmark och det svenska landskapet Skåne inklusive den danska huvudstaden Köpenhamn och den svenska storstaden Malmö, den folkrikaste regionen i Norden.

En åldrande befolkning

Det blir allt fler äldre i förhållande till unga i Norden. Enligt de senaste befolkningsprognoserna
i Finland och på Åland förväntas det att personer över 65 kommer att utgöra 50 procent av den vuxna befolkningen år 2030.

Prognoserna tyder på att hela 8,6 procent av den nordiska befolkningen kommer att vara 80 år eller äldre år 2040. Medellivslängden ökar i alla nordiska länder och kvinnor i Finland kan förvänta sig att leva längst – 84 år (2014).

Att andelen äldre ökar beror både på att folk lever längre och att det föds färre barn än tidigare. Likväl har de nordiska länderna en relativt hög nativitet jämfört med nästan alla andra länder i Europa.

Olika syner på abort

Danska, svenska, norska och grönländska kvinnor kan själva bestämma om de vill ha abort tidigt under graviditeten. Lagstiftningen på Färöarna, Åland, Island och i Finland kräver däremot medicinska och/eller sociala kriterier för att få samtycke till abort. Därför är antalet aborter i dessa länder speciellt lågt.

Grönland har den högsta abortfrekvensen i Norden med 893 aborter per 1000 födslar. Sverige har den näst högsta frekvensen med 336 aborter per 1000 födslar. Färöarna har det lägsta antalet med 56 abortingrepp per 1000 födslar (2014).

Antalet aborter har sedan 2000 ökat i Danmark, på Åland och i Norge och gått ned i de övriga nordiska länderna (2014).

In- och utvandring

En stor del av migrationen i Norden sker mellan de nordiska länderna. En fri arbetsmarknad, nära språkrelationer och gynnsamma regler för studieuppehåll gör det enkelt för nordiska medborgare att flytta mellan länderna.

Invandringen till Norden inkluderar både medborgare som flyttar tillbaka till hemlandet och medborgare från främmande länder som har fått uppehållstillstånd.

2013 hade Danmark och Norge största antalet utländska medborage med en procentandelen på 11,1 och 9,5 procent av befolkningen. Andelen icke-medborgare i den finländska befolkningen är liten jämfört med de andra nordiska länderna - 3,8 procent under 2013 men har ökat kraftigt under 1990-talet.

Antalet utländska medborgare har ökat i hela Norden, bland annat på grund av flyttning till följd av politisk oro och krig.

År 2013 invandrade mer än 21 000 polska medborgare till Norden och 19 600 personer från de baltiska länderna. Största delen av dessa bosatte sig i Norge (2014).

Flest asylsökande till Sverige och Norge

Ett sätt att få ett intryck av antalet utlänningar som önskar bosätta sig i Norden är att ta utgångspunkt i asylsökande.

Asylsökande är människor som har kommit till de nordiska länderna, men som inte har fått uppehållstillstånd. De ingår därför inte i den allmänna befolkningsstatistiken.

Antalet personer som har beviljats asyl i de nordiska länderna har växlat mellan 13 och 36 tusen per år under de senaste 5-6 åren. 2013 ansökte över 54 264 personer om asyl i Sverige och 24 498 beviljades asyl (2014).

Från år 1990 till 2000 ökade antalet asylsökande varje år i alla länder utom i Sverige, som dock hade ett mycket stort antal sökande 1990–1992. Från år 2000 till 2006 har antalet asylsökande till Danmark minskat med 85–90 procent.

Hur många bor här i framtiden?

De 27 miljonerna nordbor väntas öka till cirka 30,9 miljoner miljoner fram till 2050. Denna prognos bygger på en rad förväntningar om nativitet, dödstal och ut- och invandring i de enskilda länderna (2012).

De säkraste prognoserna har man om åldrande, eftersom dessa människor redan är födda.

De nyaste prognoserna för befolkningsökningen visar att folkmängden i Norge, Åland och Island kommer att öka med 28, 25 och 22 procent de kommande 25 åren. Danmarks befolkning beräknas öka mellan 7 och 8 procent fram till år 2035 medan Finland och Sveriges befolkning förväntas växa med 10 respektive 16 procent (2014). 

Fler ska försörjas

I hela världen talar politiker och framtidsforskare bekymrat om försörjningsbördan, men vad betyder uttrycket egentligen?

Enkelt sagt vill det säga att vi har ett visst antal människor som jobbar, betalar skatt och avgifter och därmed kan försörja ett visst antal barn, unga, sjuka och gamla.

Ifall det blir en stor obalans mellan dem som försörjer och dem som ska försörjas finns det orsak till oro: kan vi behålla välfärdsstaterna sådana de är i dag?

Försörjningsbördan väntas växa i alla de nordiska länderna, men betydligt mindre än i nästan alla andra europeiska länder. Detta förklaras av den relativt höga nativiteten i Norden.

Den demografiska försörjningsbördan förväntas ha starkast tillväxt i Finland och Åland. Idag finns det 3,3 personer i arbetsför ålder, d.v.s 2064-åringar, för varje person över 65 år. Enligt de senaste befolkningsprognoserna i Finland och Åland förväntas det att personer över 65 år kommer att utgöra 50 procent av den vuxna befolkningen år 2030 (2014).

Danmark och Sverige kan se fram emot en relativt blygsam ökning under de kommande årtiondena. Island och Norge behåller sina positioner med lägsta andelen äldre.

Kontakt

Marita Hoydal
Telefon: 0045 29692915
E-post: