Dokumentåtgärder

Näringsliv och ekonomi

De nordiska länderna har mycket gemensamt ur ekonomisk synvinkel. De är alla små, öppna ekonomier där utrikeshandeln har en stor ekonomisk betydelse. Länderna har också snabbt utvecklats från fattiga, agrart dominerade länder till moderna industrialiserade ekonomier som anses höra till de konkurrenskraftigaste i världen. Den ”nordiska modellen” intresserar därför både privatpersoner och beslutsfattare i andra länder. Man frågar sig hur dessa små länder, med en stor offentlig sektor, omfattande välfärdstjänster och hög beskattning lyckats så bra ekonomiskt.

Små öppna ekonomier är dock känsliga för internationella konjunkturväxlingar, något som krisen år 2008 åter en gång påvisade. Speciellt Island drabbades denna gång, men exempelvis Finland och Sverige genomgick djupa ekonomiska kriser i början av 1990-talet, och även Norge upplevde en bankkris då. Danmark genomled en allvarlig strukturell kris på 1980-talet som ledde till ett omfattande krisprogram, den s.k. ”kartoffelkuren”. 1990-talets kris framkallade likaså många strukturella förändringar i den svenska och finska ekonomin, medan Island som en följd av kraschen 2008 genomgår en smärtsam omvandlingsprocess.

Likheter – men också olikheter

De nordiska länderna industrialiserades sent, men snabbt. Den tidiga industrialiseringen baserade sig ofta på exploatering av rika naturresurser. I Finland och Sverige var det främst skogen som erbjöd möjligheter till ökad export, och i Sverige även stora malmfyndigheter som bidrog till den tidiga ekonomiska tillväxten. Det anses att världens äldsta ännu verksamma företag är svenskt, Stora Kopparberg, i dag en del av Stora Enso, vars rötter går tillbaka till 1200-talet.

Norge har utnyttjat sina många vattenfall för en omfattande kraftproduktion, men även oljefyndigheterna i Nordsjön har gjort den norska ekonomin stark. Norge och Island har också haft en omfattande fiskerinäring. I Danmark baserade sig den ekonomiska utvecklingen i hög grad på den bördiga jordbruksmarken, vilket medförde att lantbruket och livsmedelsindustrin varit centrala i den danska ekonomin.

De nordiska ländernas strukturomvandling har emellertid varit snabb, och under de senaste decennierna har industri baserad på modern teknologi och företag inom tjänstesektorn expanderat snabbt. Länderna anses som ytterst innovativa. Företag som Nokia och Ericsson hör i dag till de globala ledarna inom IKT-sektorn.

Under de senaste decennierna har det utländska ägandet också vuxit i Norden, vilket huvudsakligen haft gynnsamma effekter på de nordiska ekonomierna och framförallt för expansionen i de nya tillväxtsektorerna. Även om man oroat sig för de nordiska ländernas framtid i den globala omgivningen har länderna, liksom under tidigare perioder, effektivt anpassat sig till och utnyttjat de fördelar som globaliseringen medfört.

Olika förhållning till EU

De nordiska länderna har förhållit sig till den europeiska integrationen på olika sätt. Norge och Island har valt att ställa sig helt utanför EU, även om de är medlemmar av det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES. Danmark, Finland och Sverige är alla medlemmar i EU, men endast Finland är anslutet euroområdet.

Trots att länderna delvis förhållit sig på olika sätt till integrationsprocessen, har de nordiska länderna knutits starkare samman under de senaste decennierna. Integrationsprocessen och globaliseringen avspeglar sig ofta i en växande regional ekonomisk aktivitet. Det nordiska näringslivet integrerades snabbt genom företagsköp och fusioner mellan storbolag i två eller flera länder. Det bästa exemplet är kanske den nordiska bankkoncernen Nordea, men också Arla, Stora Enso, Tieto, TeliaSonera och Sampo Bank inom Den Danske Bank är resultat av nordiska allianser.

Då handeln mellan länderna också varit omfattande, uppfattas Norden ofta som en utvidgad hemmamarknad. Den ekonomiska växelverkan mellan länderna har emellertid redan tidigare varit betydande. Det har berott dels på ekonomiska och strukturella faktorer, men även på en likartad institutionell omgivning och på den historiska, kulturella och språklig närheten.

Välfärdsstaten gynnar ekonomin

De nordiska länderna har också följt relativt likartade institutionella utvecklingsmönster. I alla de nordiska länderna har statens roll och den offentliga sektorn i den ekonomiska sfären varit stor, främst genom investeringar i infrastruktur, utbildning och forskning samt i social välfärd. Även om beskattningen i alla länder varit tung har det ansetts att välfärdsstaten varit en av styrkorna i den ekonomiska utvecklingen.

Vid sidan av att välfärdsstaten gynnat hela befolkningen har den också haft gynnsamma effekter på ekonomin. Den offentliga sektorn och välfärdstjänsterna har bidragit till att länderna har en välutbildad arbetskraft och ett högt arbetskraftsdeltagande. I kombination med ett stabilt civilsamhälle, en stark demokratisk tradition och ett effektivt regelverk har det i Norden vuxit fram ett omfattande socialt kapital, en av de viktigaste hörnstenarna i de nordiska ekonomierna.

Kontakt

Marita Hoydal
Telefon: 0045 29692915
E-post: