Dokumentåtgärder

Natur och miljö

Vi har gott om orörd natur, rent vatten och frisk luft i Norden, men vi måste hålla ett vaksamt öga på miljön om kommande generationer också ska kunna ha glädje av detta. I de nordiska länderna finns det en lång tradition av att samarbeta om natur- och miljöfrågor.

Många goda resultat har redan uppnåtts, men i en globaliserad värld räcker inte det. Det handlar inte enbart om miljön i Norden, men i hög grad också om miljöfrågor i närområdena, Arktis, EU och resten av världen.

De nordiska ländernas samarbete på miljöområdet sträcker sig från miljö och hälsa till bland annat havsmiljö, friluftsliv och hållbarhet. Tanken är att miljöfrågor inte ska betraktas isolerat, utan att de är en del av en större helhet. Exempelvis när det gäller skadliga ämnen, så ser man inte på dem enbart utifrån hur de påverkar folkhälsan, men också utifrån hur de påverkar naturen.

Miljö och hälsa

Kemikalier och utsläpp är inte bara farliga för miljön – de påverkar också vår hälsa. Därför ska det år 2020 inte längre finnas produkter på marknaden eller produktionsutsläpp som innehåller kemikalier som är farliga för miljön och folkhälsan. Det är det ambitiösa målet för det nordiska miljösamarbetet om kemikalier. För att nå målet behövs det bland annat större kunskaper om alla de kemikalier som används i dag. Därför ska man utveckla bättre databaser och metoder för att kartlägga farliga ämnen. Resultaten ska användas både i Norden och som inspel i internationella forum som EU och FN.

Den luft vi andas in ska inte heller ha halter av förorenade ämnen som överstiger en nivå som skadar vår hälsa och miljön. Till följd av detta ska utsläppen av skadliga partiklar minskas, både från industrin, storstäderna och transportsektorn. De nordiska länderna kommer att komma med inspel till internationella avtal och direktiv från EU för att skärpa gränsvärdena för utsläpp som tar hänsyn till nordiska förhållanden.

Att friluftsliv och fysisk aktivitet har betydelse för en god hälsa anser nog de flesta, men nu ska det dokumenteras genom analyser. Här fäster de nordiska länderna särskild vikt vid aktuella kunskaper om barns och ungdomars fysiska aktivitet och vilken betydelse detta har för inläringsförmåga och motorik.

De nordiska länderna kommer också att följa upp arbetet med att skydda naturen och miljön i Arktis. Man ska upprätta en strategi för en insats som särskilt handlar om kvicksilver, klimat och de så kallade POP, som är en gemensam beteckning för många organiska miljögifter som är svårnedbrytbara.

Enligt en omfattande rapport från Arktiska rådet som kom år 2004 (ACIA) kommer sannolikt konsekvenserna av klimatförändringarna att vara särskilt skadliga för Arktis. Det gäller inte enbart miljön och djurlivet men också hälsa, byggnader, vägar och annan infrastruktur. Klimatet i Arktis ändrar sig snabbare än i resten av världen. Den genomsnittliga årstemperaturen i Arktis har stigit med omkring dubbelt så mycket som på lägre breddgrader de senaste tio åren och glaciärer och havssis smälter snabbare än man tidigare förväntade sig. Mindre havsis leder till att större vågor når in till kusterna och erosionen ökar. Urbefolkningarna kommer att märka av stora ekonomiska och kulturella förändringar till följd av klimatförändringarna. Därför kommer regeringarna i de nordiska länderna att undersöka dessa konsekvenser i nära samarbete med Barentsrådet och Arktiska rådet.

Miljön i havet

Enorma havsområden omger de nordiska länderna, från Polhavet och Nordishavet i norr till Östersjön och Västerhavet i söder. Alla länder i Norden är beroende av havet på ett eller annat sätt.

Att värna om och skydda livet i havet är därför av stor betydelse för alla de nordiska länderna.

De nordiska länderna har därmed också som mål att säkra en hållbar förvaltning av de levande resurserna i havet och minimera införseln av främmande organismer som kan skada ekosystemet i havet. Man kommer att arbeta aktivt för att stoppa tillförseln av miljöfarliga ämnen och begränsa miljöpåverkan från sjöfarten. I Östersjön, där algtillväxten är för stor på grund av syrebrist i havet, arbetar man för att minska mängden kväve och fosfor.

Arbetet med havsmiljön bedrivs i nära samarbete med internationella organisationer som EU och FN samt med inspel till internationella miljökonventioner.

Natur- och kulturmiljöerna – en resurs för Norden

I Norden finns det i dag mer än hundra nationalparker, där det är naturens lagar som gäller. Här måste vi människor vara extra noggranna med att ta oss fram på ett varsamt sätt utan att förstöra naturen. Danmark har 2008 fått sin första nationalpark på nordvästkusten på Jylland, och flera är på väg.

Men nationalparkerna utgör endast en ganska liten del av Nordens stora naturområden. Man måste skydda, bevara och eventuellt återställa långt fler områden för att den biologiska mångfalden ska kunna utvecklas också i framtiden, för i dag är utvecklingen negativ. Vi mister arter och bestånd inklusive deras livsmiljöer. De nordiska regeringarna samarbetar därför om att skaffa fram kunskaper och en kartläggning av hotade arter, och också om betydelsen av nya, aggressiva invaderande arter som till exempel kungskrabban. Målet är att utarmningen av den biologiska mångfalden ska bromsas senast år 2010, så det är bråttom.

Allemansrätten – medborgarnas fria tillgång till naturen – ska också gälla tillgång till natur- och kulturmiljön i och nära städerna. Nyttan av att skydda naturområden i de lokala samhällena i Norden ska därför dokumenteras.  Man kommer också att prioritera arbetet för en hållbar turism till gagn för utvecklingen i lokalområdena.

Hållbar konsumtion och produktion

Norden vill vara en föregångsregion i arbetet med att utveckla en resurseffektiv och ren produktion samt en hållbar konsumtion. Varor och tjänster får inte skada miljön och hälsan i hela cykeln från produktion till avfall.

En modern mobiltelefon orsakar inte längre så mycket föroreningar om vi kastar den direkt i soppåsen när den ska bytas ut. Men själva produktionen av en mobiltelefon ger upphov till 75 kg avfall. Med en genomsnittlig livscykel på ett och ett halvt år per telefon blir det flera miljoner ton avfall som ska hanteras varje år. Därför satsar mobiltillverkarna nu stort på återvinning och återanvändning av avfallsprodukter. Erfarenheterna visar nämligen att det är lönsamt att återvinna. ”Waste is money” har blivit ett centralt begrepp inom denna industri, som är särskilt stor i Sverige och Finland.

Exemplet med telefonerna är bara en av många satsningar från de nordiska ländernas sida för att främja en hållbar konsumtion. En annan satsning är att arbeta för att både den offentliga och den privata sektorn tar miljöhänsyn vid inköp. Norden kommer också att fortsätta med att stödja och vidareutveckla det gemensamma nordiska miljömärket Svanen.

De nordiska regeringarna kommer att arbeta för att uppfylla klimatkonventionens långsiktiga mål om att uppnå en stabilisering av växthusgaserna i atmosfären till en nivå som kan förhindra en farlig människoorsakad påverkan på klimatet i världen. Norden söker här ett brett samarbete med så många länder som möjligt, i synnerhet med Östersjöregionen och Ryssland.

Fotograf
Johannes Jansson/norden.org

Kontakt

Marita Hoydal
Telefon: 0045 29692915
E-post: