Nästan 80 procent av Nordens befolkning har danska, norska eller svenska som modersmål. Detta är naturligtvis en fördel i många sammanhang, men det är viktigt att minnas att de nordiska länderna rymmer en språklig mångfald vid sidan av de skandinaviska språken.

Omkring 20 procent talar finska och därtill talas en lång rad minoritetsspråk.

Språkfamiljer

De flesta av Nordens språk hör till tre språkfamiljer:

Till den nordgermanska ”nordiska” grenen av de indoeuropeiska språken hör danska, färöiska, isländska, norska och svenska. Språken har utvecklats från ett gemensamt nordiskt språk, men under de senaste 1000 åren har de fjärmat sig från varandra. Det är dock fortfarande i hög grad möjligt för dansk-, norsk- och svensktalande att förstå varandra.

Inom den finsk-samiska grenen av de fenno-ugriska språken är finska det mest talade språket i Norden. Men också andra språk inom denna familj talas i Norden. I liten omfattning talas karelska i Finland, kvänska i Norge och meänkieli eller ”tornedalsfinska” i Sverige.

Grönländska eller ”Kalaallisut” hör till inuit-grenen av de eskimo-aleutiska språken och talas på Grönland. Språket tillhör samma familj som en rad språk som talas i norra Kanada och Alaska.

Läs mera om språk i Norden i boken ”Nordens språk med rötter och fötter”

Språk i de enskilda länderna

Danmark

Danska är officiellt språk. Tyska talas av en minoritet i Sönderjylland (Nordslesvig). Den tyska minoritetens kulturella och språkliga rättigheter skyddas genom de så kallade Köpenhamn-Bonn deklarationerna från 1955. Deklarationerna skyddar på motsvarande sätt den dansktalande minoriteten i Sydslesvig.

Finland

Finlands nationalspråk är finska och svenska.

Cirka sex procent har svenska som modersmål. De flesta svensktalande i Finland bor längs landets syd- och västkust.

I tre kommuner (Korsnäs, Närpes och Larsmo) är svenska det enda officiella språket. Samiska har officiell status i fyra kommuner: Enontekiö, Enare, Utsjoki och den nordliga delen av Sodankylä.

Samerna, romerna och andra grupper har rätt att bevara och utveckla sina språk och kulturer. Rätten att använda teckenspråk är fastslagen i den finska språklagen.

Island

Isländska är ett västnordiskt språk, men har därtill rätt många ord av keltiskt ursprung.

Största delen av det fornisländska ordförrådet och böjningssystemet har bevarats i det moderna språket. Därför är det förhållandevis lätt för nutida islänningar att läsa gamla texter, inte minst sagorna.

Islänningarna har länge varit övertygade om vikten av att bevara och upprätthålla språket, både för att det har en speciell historia och för att det ger tillgång till en mycket speciell litteratur.

Isländsk språkpolitik kännetecknas av att den undviker de flesta utländska låneord, som till exempel ”computer” och ”telefon”. Istället erätter man dem med isländska ord som ”tölva” och ”sími”.

Den isländska språknämnden lägger vikt vid att isländska ska vara det språk som används på alla områden i det isländska samhället, även om engelska blir allt mer dominerande i internationella sammanhang.

Norge

Flera språk har olika grad av officiell status: norska (två språkformer: bokmål och nynorska), samiska (tre skriftspråk: nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska), kvänska, romani, romanes och norskt teckenspråk.

Samiska är officiellt språk i kommunerna Kautokeino, Karasjok, Gáivuotna (Kåfjord), Nesseby, Porsanger, Tana, Tysfjord och Snåsa.

Läs om norsk språkpolitik i rekommendationen ”Mål och mening” från det norska kultur- och kyrkoministeriet.

Sverige

I enlighet med den svenska språklagen är svenska huvudspråk och det gemensamma språket i samhället. Det finns sex officiella minoritetsspråk: finska, meänkieli (tornedalsfinska), samiska, jiddisch, romani chib och svenskt teckenspråk.

Färöarna

Färöiska är primärspråket. Enligt hemstyreslagen ska omsorgsfull undervisning ges i danska och danska ska kunna användas i offentliga sammanhang.

Grönland

Grönländska är det officiella språket. Grönlands självstyrelselag från 2009 ställer inte krav på undervisning i danska eller på att danska ska kunna användas i offentliga sammanhang. Grönlands Självstyrelse erbjuder officiell information på danska.

Åland

Enligt Ålands självstyrelselag är landskapet Åland svenskspråkigt. Finska medborgare har rätt att för egen del använda finska i domstolar och i kontakten med andra myndigheter.

Andra språk i Norden

Vid sidan av de så kallade ”naturliga” språken används varianter av teckenspråk. Det isländska teckenspråket är avlett av det danska, medan det finska teckenspråket utvecklats mot bakgrund av den svenska varianten.

Sist men inte minst talas en lång rad invandrarspråk i de flesta nordiska länder.

De nordiska språken utanför Norden

Danska talas av en minoritet i den tyska delstaten Schleswig-Holstein, där språket har status av minoritetsspråk.

Svenska är vid sidan av estniska officiellt språk i estniska Nuckö (Noarootsi) kommun. Finska talas i nordvästryska Karelska Republiken. Omkring 2 procent av befolkningen är finsktalande och republikens officiella nätsida erbjuder information på finska.

De nordiska språken används i olika grad som utvandrarspråk i Nord- och Sydamerika. Språken har ingen officiell status och det är svårt att bedöma i vilken grad de används i praktiken.

Det nordiska språket norn talades under medeltiden både i nordskotska Caithness och på ögrupperna Orkney och Shetland. Språket, som var nära besläktat med färöiska, har få lämningar. Det dog ut runt år 1800, men ord och uttryck förekommer fortfarande i flera nordskotska dialekter. Danska, finska och svenska är officiella språk i Europeiska unionen.

De nordiska språken i det nordiska samarbetet

I det officiella nordiska samarbetet används danska, norska och svenska som arbetsspråk. Vid möten i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet sker tolkning vid behov mellan finska, isländska och skandinaviska, men inte mellan de skandinaviska språken.

De nordiska länderna har ingått flera avtal om nordiskt språksamarbete.