Nedan kan du läsa om flera av de olika typer av service och möjligheter till stöd som finns om du eller ditt barn har ett funktionshinder. I den här texten tar vi endast upp ett urval av de möjligheter som finns. Du bör därför kontakta din kommun för att ta reda på vad du har rätt till.

Du kan läsa mer på borger.dk, och du kan få vägledning hos danska handikapporganisationer.

Vuxna med funktionshinder

Kommunen kan stå för dina merkostnader

Om du är mellan 18 och 65 år kan du få ersättning för merkostnader som är direkt kopplade till ett varaktigt fysiskt eller psykiskt funktionshinder.

Det ska då handla om en varaktigt nedsatt funktionsförmåga som har genomgripande konsekvenser för vardagslivet och som innebär att man måste sätta in betydande hjälpåtgärder för att uppnå en någorlunda normal tillvaro.

Exempel på kostnader du kan få ersättning för:

• fritidsaktiviteter
• särskilda kurser
• kost, hygien och kläder
• extra hjälp med barnpassning
• hjälp med rengöring, snöröjning och liknande
• läkemedel
• transporter på fritiden samt till och från arbete/utbildning
• bidrag till hyresboende beviljat av kommunen

Du ska ansöka hos kommunen om bidrag för att täcka dina merkostnader. Kommunen gör en bedömning av huruvida du är berättigad till att ta emot bidraget.

Du kan få en ledsagare

Om du är mellan 16 och 67 år och har en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning kan du ansöka hos kommunen om ledsagarservice (ledsageordning).

Detta är en extra service som erbjuds personer med funktionshinder, och det kan därför inte ersätta annan hjälp som till exempel praktisk hjälp i hemmet.

Inom ramen för denna service kan du få 15 timmars ledsagning i månaden – i vilket syfte bestämmer du själv.

Du har rätt att själv utse en person som ska fungera som ledsagare. Kommunen måste emellertid godkänna och anlita personen. Din ledsagare ska helst ha intresse eller erfarenhet av att arbeta med personer med funktionshinder.

Du ansöker hos din kommun.

Du har rätt till hjälpmedel

Kommunen lånar ut hjälpmedel gratis eller ger bidrag så att du själv kan köpa hjälpmedel.

Det kan till exempel handla om en rullstol, en rullator eller en upphöjd toalettsits. Det kan också vara kroppsburna hjälpmedel, som en hörapparat, en peruk, ett bråckband, en stödkorsett, diabetiker- och stomihjälpmedel och liknande.

Om det handlar om hjälpmedel som är förskrivna som ett led i en sjukhusbehandling får man vanligtvis låna dessa av sjukhuset.

Om du ska använda hjälpmedel på ett utbildningsställe ska du kontakta utbildningsstället direkt. Detta ska helst göras i god tid innan läsåret eller terminen börjar.

Kontakta arbetsförmedlingen (jobcentret) om du ska använda hjälpmedel på din arbetsplats.

• Du kan läsa mer om reglerna för hjälpmedel i guiden från Den Uvildige Konsulentordning for Handikappede.
• I Socialministeriets vägledning kan du se de aktuella bidragen till hjälpmedel.

Man kan ansöka om stöd till bil

Om du har varaktigt nedsatt psykisk eller fysisk funktionsförmåga kan du ansöka hos kommunen om stöd till en bil.

Din funktionsnedsättning ska vara av så allvarlig grad att du är beroende av en bil för att:

• få eller ha kvar ett arbete
• genomföra en utbildning
• delta i aktiviteter

Kommunen gör en bedömning av din ansökan med utgångspunkt i en samlad bedömning av din hälsa, dina sociala förhållanden och till förmåga att ta dig fram, till exempel hur långt du klarar av att gå. Dessutom bedömer kommunen utvärdera om ditt transportbehov kan täckas på annat sätt, exempelvis genom så kallad individuel handikapkørsel (färdtjänst).

Du ansöker om stöd till bil hos din kommun. Stödet betalas ut i form av ett räntefritt lån.

Dina ekonomiska förhållanden har ingen betydelse för om du kan få stöd till köp av en bil eller för storleken på lånet. Men dina ekonomiska förhållanden har betydelse för hur stor del av lånet du ska betala tillbaka.

På Socialministeriets webbplats och i guiden från Den Uvildige Konsulentordning for Handikappede kan du läsa om reglerna för stöd till bil.

Om du har en hörselskada kan du få tolkhjälp

Du kan få hjälp av en tolk om du är svårt hörselskadad, döv eller vuxendöv. Du har rätt till:

• tidsobegränsad tolkassistans när du ska på jobbintervjuer, till läkaren och på förlossningsförberedelse, till bilbesiktningen, möte i rätten, deltagande i föreningsarbete och andra aktiviteter som är nödvändiga för att delta i samhällslivet
• tolkassistans under utbildning och på arbetet
• social tolkning i upp till 7 timmar per år (2010), till exempel vid familjefester.

Du kan läsa mer på den nationella tolkmyndighetens webbplats och i broschyrerna "Når du skal bruge tolk på uddannelsen" och "Når du skal bruge tolk til arbejdspladsen".

Barn med funktionshinder

Hjälp till den som har ett barn med funktionshinder

Om man har ett barn med funktionshinder är huvudprincipen i lagen att barnet i största möjliga mån ska kompenseras för följderna av sin nedsatta funktionsförmåga. Målet är att både föräldrarna och barnet ska kunna leva så normalt som möjligt trots den särskilda belastning som barnets funktionshinder leder till.

Hjälpen till familjen kan bland annat bestå av:

allmän och specialiserad rådgivning om att ha ett barn med funktionshinder

stöd i form av bland annat avlastning, dygnet-runt-service, ändringar i bostaden och liknande

ekonomiskt stöd i form av ersättning för merkostnader och förlorad arbetsinkomst.

Man kan också kontakta den nationella Videns- og Specialrådgivningsorganisation (VISO) eller söka hjälp hos handikapp- eller patientorganisationer.

• Danska handikapporganisationer
• Sjældne Diagnoser
• Socialministeriet om sociala tjänster för barn och ungdomar med handikapp.
• Socialministeriets broschyr "Forældre til et barn med handikap - guide til hjælp og støtte".

Man kan få sina merkostnader betalda om man försörjer ett barn med funktionshinder

Kommunen ska ersätta föräldrarna för nödvändiga merkostnader för att försörja ett barn under 18 år som har betydande och varaktigt nedsatt fysisk eller psykisk funktionsförmåga eller betydande kronisk eller långvarig smärta.

Man kan endast få bidraget om barnet bor hemma hos en. Det är också en förutsättning att merkostnaderna är en konsekvens av funktionsnedsättningen.

Man kan som familj med ett barn med funktionshinder till exempel ha merkostnader för:

• särskild kost
• läkemedel
• kläder
• extra tvätt
• fritidssysselsättningar
• kurser riktade till funktionshindrade och deras anhöriga.

Det kan också handla om kostnader för transport av barnet till utbildning, behandling och på fritiden.

Du kan läsa om reglerna på Socialministeriets webbplats.

Man kan få kompensation för förlorad arbetsinkomst

Om man är föräldrar till ett barn med funktionshinder kan man få ersättning för förlorad arbetsinkomst om en av föräldrarna själv tar hand om barnet.

Man ska uppfylla en rad olika kriterier för att beviljas ersättning för förlorad arbetsinkomst och det är din kommun som ska betala ut stödet.

Man kan få stödet i de fall då barnet ska tas omhand i hemmet och då det är mest ändamålsenligt att en av föräldrarna tar hand om barnet.

Barnets funktionshinder ska medföra en betydligt och varaktigt nedsatt funktionsförmåga eller så ska barnet ha en så kallad betydande kronisk eller långvarig smärta (indgribende kronisk eller langvarig lidelse).

Du kan läsa om reglerna på Socialministeriets webbplats.

Man kan ansöka om stöd till bil

Föräldrar och fosterföräldrar till ett barn med funktionshinder kan ansöka om stöd till köp av en bil på grund av barnets funktionshinder.

Föräldrarna/fosterföräldrarna kan ansöka om stöd till bil å barnets vägnar, men det är barnet som ska stå som sökande. Därför är det också barnets funktionsförmåga och behov av bli skjutsad som är avgörande för om man kan få stöd till köp av en bil.

På Socialministeriets webbplats och i guiden från Den Uvildige Konsulentordning for Handikappede kan man läsa mer om reglerna för stöd till bil.