Fotograf

Johannes Jansson/norden.org

I Finland ger man många olika typer av stöd till boende. Det finns både indirekta (till exempel räntestöd till byggherrar) och direkta (bostadsbidrag, räntestöd för lån, skattelättnader och stöd till förstagångsköpare) stöd. Man bör noggrant ta reda på vilka olika stödformer som finns och villkoren för dessa innan man fattar beslut om vilken typ av bostad man ska skaffa sig.

Ägarbostad

I ett bostadsaktiebolag betalar andelsägarna bostadsvederlag varje månad. Förutom det pris man betalar för bostaden när den köps måste köparen ha pengar för att betala överlåtelseskatten. I Finland är förstagångsköpare mellan 18 och 39 år befriade från överlåtelseskatt.

Köp av lägenhet eller hus finansieras vanligtvis via besparingar och banklån. Det vanligaste sättet att finansiera köp av en ägarbostad är att ta ett bostadslån. Kostnaderna för bostadslån påverkas av den allmänna räntenivån, amorteringssätt, lånetid och hur mycket egna besparingar man har, säkerheternas kvalitet och vilket förhållande man har med banken som kund (när det gäller särskilda förmåner med mera). I dagens läge finns det många olika lånealternativ och man bör be flera olika banker att lämna offert. Man bör särskilt ställa bankerna mot varandra när det gäller bolåneränta (i slutet av 2010 var 0,8 % en vanlig räntesats som erbjöds). Bostadsbyggnadsföretagen och bankerna har även tillsammans lanserat nya modeller för att skaffa bostad som gör det möjligt att bli ägare till en bostad även om man har ett begränsat startkapital.

Som ett alternativ till ägarbostad kan köparen ansöka om statligt räntestödslån och få en så kallad delägarbostad, vilket innebär att bostadsinnehavaren betalar 20–30 procent av försäljningspriset och senare kan lösa ut resten av bostaden. Mer information hittar du på Miljöministeriets webbplats.

En fastighet eller aktiebostad i Finland och de inkomster man får in på dessa ska alltid deklareras i Finland. Finland behöver man inte betala någon inkomstskatt på en bostad som man använder själv, men om bostaden eller fastigheten hyrs ut är skatten på hyresinkomsterna 28 procent. Mer information får du från skattemyndigheten.

Särskilda regler för Åland

Enligt självstyrelselagen för Åland får endast de som har hembygdsrätt besitta fast egendom i landskapet. Mer information om hembygdsrätten hittar du under avsnittet Att bo på Åland.

Bostadsrättslägenhet

Bostadsrättslägenhet är ett alternativ till att bo i hyresbostad och till att köpa en lägenhet. Den som vill ansöka om en bostadsrättslägenhet med statligt lån eller räntestöd måste uppfylla vissa villkor. Ägare till hus som byggts med annan finansiering kan själv besluta om val av boende.

Man betalar en bostadsrättsavgift för lägenheten och dessutom ett bruksvederlag varje månad. Bostadsinnehavaren får förvalta sin bostadsrättslägenhet på samma sätt som en lägenhet som han eller hon själv äger, men en bostadsrättslägenhet kan aldrig helt gå över i bostadsinnehavarens privata ägo. När bostadsinnehavaren flyttar ut ur lägenheten får han eller hon tillbaka bostadsrättsavgiften korrigerad enligt index.

De bostadsrätter som byggts med statligt stöd ägs av kommunerna, allmännyttiga sammanslutningar och bostadsrättsföreningar. De som byggts med annan finansiering kan även ägas av aktiebolag eller stiftelser. För att ansöka om en bostadsrättslägenhet kontaktar man kommunens bostadskontor samt ägaren till den fastighet i vilken man vill ansöka om bostadsrättslägenhet. Kontaktuppgifter till Finlands kommuner hittar du på kommunernas söktjänst.

Hyresbostad

I Finland är det möjligt att hyra lägenheter på den fria marknaden eller ansöka om statsunderstödda hyreslägenheter med hyra som regleras och som man väljer hyresgäster till enligt behov. För studenter finns det även så kallade studentbostäder, som presenteras närmare i avsnittet Studera. Utbudet på hyresbostäder och hyresnivåerna varierar betydligt mellan olika delar av Finland. Om man flyttar till Finland i arbetet bör man också ta reda på möjligheten att få en hyreslägenhet som ordnas av arbetsgivaren.

De kommunala hyreslägenheterna har i regel en något lägre hyra än de privata. De lägenheterna ägs förutom av kommunerna även av så kallade allmännyttiga bostadssamfund (de största är VVO och Sato) Man ansöker om hyreslägenhet av ägaren och lägenheterna delas i allmänhet ut enligt behov samt på grundval av inkomst och förmögenhet. Privata hyresbostäder hittar man i annonser i tidningar och på internet. En heltäckande förteckning över dagstidningar som ges ut i olika landskap finns bland annat på Tidningarnas förbunds webbplats. Bostadssökande kan även sätta in en egen annons eller använda sig av mäklare för hyresbostäder.

Köpa en tomt

När man köper en tomt bör man titta på hur den är planerad och på byggloven för tomten samt användningssyftet, det vill säga hur mycket, hur och i vilket syfte man får bygga på tomten. På gravationsbeviset, utdraget ur fastighetsregistret och kartan framgår det om lägenheten belastas av inteckning, om rättigheter till gemensamma mark- och vattenområden ingår i tomten, tomtens ytareal och tomtgränserna. Man bör även kontakta lantmäteriet och ta reda på om den väg som leder till stugan är allmän eller privat. Man får inte regelbundet köra bil på privatvägar utan användarrättigheter.

När man överlåter tomten betalar man en överlåtelseskatt, som uppgår till 4 procent av köpesumman. I samband med köpet överlämnas även anvisningar om lagfart och blanketter för ansökan om bygglov till köparen.

Det är kommunen som beslutar om bygglov, och på kommunens generalplan framgår det om området är avsett för permanentbostäder eller semesterbostäder.

Enligt självstyrelselagen för Åland får endast de som har hembygdsrätt besitta fast egendom i landskapet. Mer information om hembygdsrätten hittar du under avsnittet Att bo på Åland.

Hyra en tomt

Man kan även hyra en tomt. Hyresavtal kan ingås med flera olika instanser, exempelvis kommunerna och Forststyrelsen.

Sommarbostäder

Utöver permanenta bostäder kan man i Finland också köpa en semesterbostad i ett glesbygdsområde, det vill säga en stuga. Flest stugor finns det i Egentliga Finland samt i landskapen Birkaland och Södra Savolax. Fastighetsskatten för semesterbostäder är i de flesta kommuner högre än beskattningen av byggnader som används för permanent boende (även om fastighetsskatten är tämligen låg i Finland).

Att bygga en ny stuga är inte alltid det bästa eller det enda alternativet. Man kan även få en bra stuga genom att renovera en gammal eller genom att hyra en.

Enligt självstyrelselagen för Åland får endast de som har hembygdsrätt besitta fast egendom i landskapet. Mer information om hembygdsrätten hittar du under avsnittet Att bo på Åland.

Sommarbostad som permanent bostad?

För att få använda en sommarbostad som permanent bostad behöver man ett undantagslov om det inte finns någon plan över området eller det inte redan är fastställt enligt planen att tomten är avsedd som en plats för en permanent bostad. Den som planerar att flytta permanent till en sommarbostad bör först ta kontakt med byggnadsinspektionskontoret i kommunen, som ger anvisningar om hur det går till att skaffa tillstånd och preliminära uppgifter om de eventuella ändringar man måste göra på byggnaden.