Ett barn får isländskt medborgarskap från födseln om modern är isländsk medborgare eller om fadern är isländsk medborgare och gift med modern. Ett barn till en isländsk far och en utländsk mor som inte är gifta med varandra får automatiskt isländskt medborgarskap från födseln om det är fött i landet och faderskapet är fastställt enligt lagen om barn.

Om barnet är fött utomlands kan fadern ansöka om isländskt medborgarskap för barnet hos inrikesministeriet. Detta bör göras i samråd med barnet om det har fyllt tolv år. Om barnets föräldrar gifter sig och barnet inte redan har fått isländskt medborgarskap på något av de sätt som beskrivs ovan, blir det isländsk medborgare när föräldrarna ingår äktenskap. Detta gäller dock endast barn födda efter 1 oktober 1988. Närmare upplysningar finns på inrikesministeriets hemsida, och lagen kan studeras på Alltingets hemsida.

Att ansöka om isländskt medborgarskap

Inrikesministeriet tar emot ansökningar om isländskt medborgarskap. I allmänhet ska den sökande ha bott på Island i sju år för att få isländskt medborgarskap. Medborgare från de nordiska länderna behöver dock bara ha varit folkbokförda på Island i fyra år. Sökande ska ha vistats sammanhängande i landet de sista åren innan ansökan görs. Det finns dock möjlighet till undantag från regeln om sammanhängande vistelse.

Dessutom ställs följande krav:

• Man får inte ha tagit emot kommunalt försörjningsbidrag de sista tre åren.
• Den sökande får inte ha dömts till böter eller fängelsestraff, varken på Island eller utomlands, eller ha något pågående ärende i straffrättssystemet där han eller hon misstänks eller anklagas för straffbara handlingar enligt isländsk lag. Efter att en bestämd tid har gått är det dock möjligt att bortse från detta.
• Från och med 2009 måste sökande ha klarat ett prov i isländska som ordnas av Námsmatsstofnun. Undantag kan göras i vissa fall.
• Man ska ha betalat en särskild ansökningsavgift och även en avgift för provet i isländska.

Dubbelt medborgarskap

När en utländsk medborgare beviljas isländskt medborgarskap av Alltinget ställs inga krav på att han eller hon måste avsäga sig sitt tidigare medborgarskap. Lagstiftningen i det land där personen tidigare var medborgare kan dock innebära att han eller hon mister sitt medborgarskap där. Danmark och Norge tillhör de länder som inte tillåter dubbelt medborgarskap.

Isländska medborgare kan behålla sitt medborgarskap trots att de ansöker om medborgarskap i ett annat land. Isländska medborgare som ansöker om medborgarskap i ett annat land kan dock tvingas avsäga sig sitt isländska medborgarskap om det andra landets lagstiftning inte tillåter dubbelt medborgarskap. Detta gäller till exempel Norge och Danmark.

Närmare information om medborgarskap hittar du hos Inrikesministeriet.

Rösträtt

Endast isländska medborgare som har fyllt 18 år och är folkbokförda på Island får rösta i val till Alltinget och i presidentval. Man behåller sin rösträtt i åtta år om man flyttar från landet. Efter den tiden är det möjligt att ansöka om rösträtt via Hagstofa Íslands om man fortfarande är isländsk medborgare.

Medborgare från andra nordiska länder har rösträtt i kommunalvalen om de har fyllt 18 år och varit folkbokförda på Island i minst tre år.