Nedan följer information om olika boendeformer i Norge. De kan delas in i följande huvudkategorier:

Hyra av bostad

Det finns en rad olika bostadsformer för den som vill hyra, till exempel hyra av enfamiljshus, hyra av lägenhet i hyreshus, boende i gemensamt boende (bofellesskap), hyra av rum (hybel) i privatbostad eller hyreshus, studentbostäder och tjänstebostäder. I vissa fall kan man också ha ett andrahandskontrakt (framleiekontrakt), det vill säga att man hyr av någon som själv har ett hyreskontrakt på bostaden. För att få hyra bostad krävs det ofta en depositionsavgift, och det rekommenderas att man har ett hyreskontrakt som anger hyresvillkoren. Om inget annat avtalats skriftligen eller muntligen är den ömsesidiga uppsägningstiden normalt en månad. Du hittar ett utkast till ett standardhyreskontrakt på norska konsumentverket, Forbrukerrådets webbplats.

Hyra och samägande av bostad

Denna boendeform finns hos bostadsrättsföreningar (borettslag) och bostadsaktiebolag (boligaksjeselskaper). Det innebär att man samtidigt som man hyr bostaden är samägare genom en andel eller aktie i föreningen eller bolaget.

Privatägt boende

Man kan också äga sin egen bostad (vara selveier). Man kan då äga en egen villa, lägenhet i ett radhus, ett parhus eller ett hyreshus.

Hitta bostad

Det finns olika sätt att skaffa boende i Norge.

• Man kan hitta annonser om lägenheter till salu och att hyra i de stora tidningarna, i lokaltidningarna och på webbplatser å internet som FINN, Hybel, Zett.
• Man kan kontakta en fastighetsmäklare (eiendomsmegler) eller en advokat som bedriver bostadsförmedling. De förmedlar bland annat försäljning av fast egendom.
• Sommarstugor eller fritidshus kan normalt hittas via annonser i tidningarna, på internet eller genom att kontakta en fastighetsmäklare.
• Man kan kontakta det lokala bostadsbolaget (boligbyggelag). Genom att anmäla sig hos bostadsbolaget ställs man i en bostadskö.
• Man kan kontakta den kommun man vill bo i. I en del kommuner är det bostadsbrist och det är långa bostadsköer. I dessa fall kan kommunen bara hjälpa dem som har störst behov av det.
• Studenter kan kontakta studentorganisationen (studentsamskipnaden) på studieorten för att ansöka om en studentbostad.

Det är normalt fritt fram för utländska medborgare och människor bosatta utomlands att köpa bostad eller egendom i Norge. Man bör dock vara uppmärksam på att det finns vissa krav på boplikt hos bostadsrättsföreningar. Koncessionslagen (konsesjonsloven) innehåller dessutom regler om boplikt för vissa egendomar.

Mer information om bostad i Norge, boplikt och koncessionslagen finns på den offentliga informationsportalen Norge.no under ”Bolig og eiendom” och Leieboerforeningens webbplats.

Finansieringsformer vid köp av bostad

Den norska husbanken erbjuder "startlån" och "grunnlån" till personer som inte kan få lån från privata banker eller som saknar eget kapital. Det kan vara barnfamiljer, ensamförsörjare, flyktningar och funktionshindrade. Bostaden måste uppfylla särskilda kriterier för att man ska få hjälp från Husbanken, och man ansöker om det i den kommun man bor i. Det är upp till kommunen att bestämma om man beviljas lån, och hur stort lånet blir. Läs mer på Husbankens webbplats.

De vanligaste stora privatbankerna erbjuder oftast följande lånetyper:

• Bolån med fast ränta
• Bolån med rörlig ränta
• Bolån med räntetak
• Amorteringsfria lån
• Första hem-lån

Läs mer om beviljande av lån och norska banker under ”Bankkonto i Norge”.

På Finansportalens webbplats hittar du en översikt över de olika bankerna i Norge och vad de erbjuder.

Bostadsbidrag

Bostadsbidrag (bostøtte) är ett statligt ekonomiskt stödsystem som administreras av Husbanken och kommunerna. Syftet med bostadsbidraget är att hjälpa personer med låga inkomster och höga boendekostnader att etablera sig eller få boende i en trygg och bra bostad.

Kommunernas bostadsbidragskontor, "bostøttekontor" (NAV eller kommunen) tar emot ansökningar och allmänna frågor om bostadsbidraget.
Läs mer om bostadsbidrag på Husbankens webbplats.

Regler för bostadsuthyrning

Hyrestagares och uthyrares rättigheter och skyldigheter regleras av den norska lagen om uthyrning av bostäder, husleieloven. I denna lag står det bland annat att det ska upprättas ett depositionskonto i hyrestagarens namn. Man ska alltså upprätta ett konto för varje hyresförhållande, och det är uthyraren ska stå för kostnaden för att upprätta ett depositionskonto. Både uthyrare och hyrestagare har också lagstadgad rätt att informeras innan banken betalar ut deposition till uthyraren, och omvänt.

Läs mer om regler för bostadsuthyrning på Forbrukerrådets webbplats.