Föräldrapenning vid födsel och adoption

Föräldrapenning ska trygga inkomsten för föräldrarna i samband med födsel och adoption. Ett krav för att ha rätt till bidrag är att du är medlem i folketrygden och har varit yrkesaktiv med pensionsgrundande inkomst. Läs mer om medlemskap i folketrygden på NAVs webbplats.

Vem har rätt till föräldrapenning?

Du kan få föräldrapenning om du:

• är medlem i folketrygden,
• har varit yrkesaktiv
• och har haft en pensionsgrundande inkomst i minst sex av de tio senaste månaderna innan stödperioden inleds.

Årsinkomsten måste vara minst ett halvt basbelopp i folketrygden (G). Arbete i ett annat EES-land under intjäningstiden kan räknas samman med en senare arbetsperiod i Norge och man kan få rätt till föräldrapenning enligt de norska bestämmelserna även om man inte har arbetat i Norge under hela intjäningsperioden. Det är viktigt att komma ihåg att det endast är inkomsten från Norge som utgör grunden till beräkningen.

Jämställt med arbete är perioder då man fått dagpenning vid arbetslöshet, sjukpenning, bidrag vid barns sjukdom, föräldrapenning, havandeskapspenning, "arbeidsavklaringspenger" med mera. Se NAVs webbplats för närmare information om detta.

Hur får man föräldrapenning?

Du måste ansöka skriftligt till NAV om föräldrapenning. Detta gäller även om du får full lön från din arbetsgivare under stödperioden. Du hittar alla ansökningsblanketter i NAVs blankettsamling.

Efter att du har valt blankett kommer du till blankettguiden (skjemaveilederen). I guiden ska du kryssa för vilka bilagor och vilken typ av handlingar du ska bifoga ansökan.

För mer information om ansökningsprocessen, se NAVs webbplats.

Hur länge kan man få föräldrapenning?

Stödperioden för föräldrapenning från Norge är 47 veckor med 100 procents föräldrapenning eller 57 veckor med 80 procents full föräldrapenning (46 respektive 56 veckor om födseln ägde rum före den 1 juli 2011). Det val som görs när utbetalningen av stödet startar gäller för hela perioden och för båda föräldrarna.

En vecka utgör fem bidragsdagar. Inget bidrag betalas ut för lördagar och söndagar. Totalsumman som utbetalas för hela perioden när man tar ut 80 procent är lägre än om man tar ut 100 procent av bidraget.

Tre veckor före och sex veckor efter födseln är reserverade för mamman. Om barnet föddes före den 1 juli 2011 är den så kallade fedrekvoten tio veckor. Dessa veckor är reserverade för pappan och kan tas ut när som helst efter de sex första veckorna efter födseln. Om barnet föddes efter den 1 juli 2011 har pappan rätt till 12 veckors fedrekvote.

Resten av bidragsveckorna (26/36 veckor) kan delas mellan föräldrarna, men det finns särskilda villkor för pappans uttag. Mamman har rätt till bidrag under hela perioden om pappan inte har rätt till föräldrapenning.

Föräldrarna kan välja att göra ett flexibelt uttag av föräldrapenningen. Det innebär att de kombinerar arbete med föräldrapenning och kallas för graderte foreldrepenger (graderad föräldrapenning). Det gör det möjligt att förlänga stödperioden. Observera att föräldrapenningen måste tas ut innan barnet fyller tre år.

Se NAVs webbplats för mer information om vad flexibelt uttag är, vem som kan få det och hur länge man kan använda sig av det.

Hur mycket kan man få?

Föräldrapenningen beräknas utifrån mottagarens inkomst, men har ett övre tak. Som arbetstagare är det lönen man har då föräldraledigheten påbörjas som utgör grunden för beräkningen av storleken på bidraget. Pengarna betalas ut en gång per månad och räknas som beskattningsbar inkomst. På NAVs webbplats hittar du "foreldrepengeveilederen" (föräldrapenningguiden) där du kan räkna ut hur mycket du kan få.

Man kan också få föräldrapenning vid adoption och som egenföretagare och frilansare, läs mer om det på NAVs webbplats.

Engångsstöd vid födsel och adoption

Om du inte har rätt till föräldrapenning kan du få ett engångsstöd vid födsel och adoption. Du måste vara medlem i folketrygden vid barnets födsel eller adoptionen för att ha rätt till engångsstöd. Ansökan skickas skriftligen till NAV.

Se NAVs webbplats för mer information om ansökningsblankett, hur man ansöker och när pengarna betalas ut.

Fedrekvote

Fedrekvoten (period med föräldrapenning förbehållen pappan) är 12 veckor av den totala stödperioden om barnet är fött efter den 1 juli 2011 (fedrekvoten är tio veckor om födseln skedde före den 1 juli 2011). Om pappan inte utnyttjar veckorna faller de bort.

Pappan har rätt till fedrekvote när båda föräldrarna har rätt till föräldrapenning. Om pappan inte har haft inkomstbringande arbete under sex av de tio senaste månaderna överförs veckorna till mamman. Om födseln skedde före den 1 juli 2010 måste båda föräldrarna ha haft rätt till föräldrapenning genom inkomstbringande arbete i minst sex av de tio sista månaderna och mamman måste ha intjänat rätten till föräldrapenning genom att ha varit anställd på 50 procent eller mer. Om födseln skedde efter den 1 juli 2010 faller kravet om att mamman ska ha arbetat 50 procent bort.

Se NAVs webbplats för mer detaljerad information om när man har rätt till fedrekvote, hur man kan ansöka om det och hur pappan kan använda sig av fedrekvoten.

Observera att det är ett villkor för fedrekvoten att både mamman och pappan har intjänat rätt till föräldrapenning i Norge. Om det endast är pappan som har arbetat i Norge och varit medlem av den norska folketrygden har han som regel inte rätt till fedrekvote.

Den andra mamman

Bestämmelserna i lagen eller andra bestämmelser som gäller för en pappa gäller på samma sätt för den andra mamman ("medmor"). De regler för föräldrapenning som gäller pappan ska tillämpas på motsvarande sätt för den andra mamman. En andra mamma har alltså samma rättigheter som en pappa till föräldrapenning och samma skyldighet att ta ut fedrekvote. Se Barne-, likestillings- og inkluderingsdepartementets webbplats för mer information om så kallat "medmorskap".

Föräldrapenning vid flytt till ett annat nordiskt land

Vid flytt till ett annat nordiskt land/EES-land har du rätt till föräldrapenning från NAV om villkoren i övrigt uppfylls.

Om man har rätt till föräldrapenning från Norge och flyttar innan födseln eller utbetalningen har påbörjats kan man få föräldrapenning från Norge. Detta förutsätter att man inte arbetar i det land man flyttar till före födseln. Om man börjar jobba i det land man flyttar till ska man ha rätt till föräldrapenning enligt inflyttningslandets lagstiftning och inte den norska.

Kontakta alltid ditt NAV-kontor för vägledning och information om du är gravid/tar emot föräldrapenning och planerar att flytta utomlands.

Föräldrapenning under studier

Om du får studiestöd från Lånekassen kan du få "fødselsstipend" (födselstipendium) från Lånekassen i upp till 44 veckor. Detta innebär att beloppet som normalt betalas ut som lån och stipendium betalas ut som stipendium. Villkoret för att få fødselsstipend är att man uppfyller följande villkor:

• Man har antagits till en utbildning
• Man har rätt till stipendium och lån de sista sex månaderna före födseln/adoptionen
• Att en sambo eller en äkta make/maka samtidigt tar emot föräldrapenning från folketrygden.

Se Lånekassens webbplats för mer detaljerad information om rätt till fødselsstipend.