Gymnasieutbildning

Gymnasieskolan är en avgiftsfri och frivillig skolform för 16–20-åringar som de kan välja att genomföra efter avslutad grundskola.

Nästan alla ungdomar fortsätter till gymnasiet efter avslutad grundskola. Gymnasieskolan består av nationella program, specialutformade program och introduktionsprogram för den som saknar behörighet i några ämnen.

Föräldrar och elever kan fritt välja vilken skola barnen ska gå i. Du kan välja mellan en kommunal eller en fristående skola. Till en del fristående skolor kan man behöva stå i kö några år för att få en plats. På Skolverkets sida Utbildningsinfo.se kan du se vilka skolor du eller ditt barn kan söka till.

Gymnasieprogrammen är alla 3-åriga, och med olika inriktning. Gymnasieskolor drivs både i kommunal och i fristående regi. Vissa inriktningar finns bara på ett fåtal orter i landet. Vill du veta mer hittar du information på Skolverket.

Nordiska gymnasieavtalet innebär bland annat att du har en möjlighet att utföra dina gymnasiestudier i ett annat nordiskt land med likadana villkor som i ditt eget hemland och får inte kosta någonting för dig eller din familj.

För barn med särskilda behov finns särskola och specialskola. På Skolverkets webbplats hittar du mer information om skolformerna särskola och specialskola.

Du som kommer från ett annat nordiskt land vill läsa ett av dina gymnasieår i Sverige kan stanna ett år i landet utan att folkbokföra dig i landet.

Folkhögskola

Det går även att läsa in sina gymnasiebetyg på en folkhögskola. Folkhögskolan är en annorlunda skolform med många olika inriktningar. Läs mer om vilka folkhögskolor som finns på Folkhögskolornas hemsida.

Språkkunskaper

När en elev från ett annat nordiskt land vill börja i en skola i Sverige, gör den svenska skolan en bedömning av elevens kunskaper i det svenska språket. Detta görs för att avgöra om eleven har tillräckligt goda språkkunskaper för att kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Om eleven inte har tillräckliga kunskaper erbjuds hon eller han undervisning i svenska som andra språk.

Det ställs krav på att elever som går på svenskt gymnasium förstår så mycket svenska att de kan tillgodogöra sig utbildningen samt att de uppfyller de allmänna antagningskraven inom matematik och engelska.

Modersmålsundervisning

En elev som har en vårdnadshavare med annat modersmål än svenska har rätt till modersmålsundervisning i detta språk, förutsatt att språket talas dagligen i hemmet och eleven har grundläggande kunskaper i språket. Om en vårdnadshavare har ett nationellt minoritetsspråk som modersmål ska eleven erbjudas modersmålsundervisning även om språket inte talas dagligen i hemmet. Till de nationella minoritetsspråken hör finska, meänkieli (tornedalsfinska), samiska (samtliga dialekter), romani chib och jiddisch. På sidan minoriet.se som har producerats av Sametinget på uppdrag av Sveriges regering, går det att läsa mer om Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Utländska betyg

På gymnasienivå jämförs elevens tidigare utbildning och språkkunskaper med den nivå som finns inom den svenska skolan på motsvarande årskursnivå. Det finns två möjligheter att validera de utländska betygen. Det ena alternativet är att elevens kunskaper i de svenska kurserna prövas. Den andra möjligheten är att rektorn ger eleven betyget Godkänt om det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven har sådana kunskaper som krävs för betyget Godkänt. Rektorn kan inte ge något högre betyg än Godkänt. Läs mer i 7 kap. 16 § i gymnasieförordningen.

Studiestöd

Om du flyttar till Sverige och har fått permanent uppehållstillstånd har du normalt rätt till studiestöd. Läs på Centrala studiestödsnämndens hemsida om du uppfyller villkoren. CSN kan vanligtvis bara ge dig rätt till svenskt studiestöd om du har flyttat till Sverige av en annan anledning än att studera här. Du som är gäststuderande måste finansiera dina studier själv. Mer information och blanketter kan hämtas på CSN:s hemsida.

Högskolekompetens

Läs mer vad som krävs för att läsa vidare på högskolan på vår sida om högre utbildning.