Olika slags inkomst

I Danmark skiljer skatteväsendet mellan olika typer av inkomst:

A-inkomst

A-inkomst är till exempel lön, dagpenning, pension, honorar, semesterersättning och statens studiestöd.

När A-inkomst utbetalas till dig har din arbetsgivare eller den offentliga myndigheten som utbetalar beloppet skött om att det har betalts A-skatt av beloppet.

Om du är allmän löntagare, betalar du också skatt på personlig inkomst som till exempel underhållsbidrag och på kapitalinkomst, till exempel ränteintäkter och hyresinkomster, tillsammans med A-skatten.

B-inkomst

B-inkomst är till exempel honorarintäkter från föredragsverksamhet. När B-inkomst utbetalas till dig, får du hela beloppet.

Skattepliktig inkomst

I skatteberäkningen ingår både den personliga inkomsten och kapitalinkomsterna. Dessutom beaktas olika avdrag, som till exempel utgifter för fackföreningsavgift eller till A-kassan och utgifter för arbetsresor. Utöver det beräknar skattemyndigheten SKAT automatiskt ett förvärvsavdrag (beskæftigelsesfradraget).

Personlig inkomst

Personlig inkomst består av lön, dagpenning, pension, stipendier från SU-styrelsen, honorar, legat, underhållsbidrag samt värdet på fri bostad, telefon, firmabil och andra personalförmåner.

Från den personliga inkomsten kan man dra av upp till 46 000 kr (2009 och 2010) för de bidrag och premier som betalas till kapitalpensionsförsäkringar som man själv har tecknat. Bidrag till pensionsprogram som arbetsgivaren administrerar har redan dragits av från den lön som står på upplysningssedeln.

Upplysningssedeln får du en gång om året av din arbetsgivare eller från det ställe som betalar ut dina pengar.

Kapitalinkomst

Kapitalinkomst består av både intäkter och utgifter. Du ska betala skatt på intäkterna.

Dessa är till exempel ränteinkomster på pengar som du har på banken, ränteinkomster på obligationer och pantbrev, uthyrning av egendom, nettohyresinkomster för uthyrning av sommarhus och rum samt fördelning från investeringsföreningar.

Utgifter är bland annat ränteutgifter på skuld till realkreditinstitut, penninginstitut, pantbrev, studielån och övriga skulder. Dem kan man dra av i beskattningen.

Dina ränteutgifter är antecknade i skattebeslutet.

Skatten i Danmark

I Danmark är skattesystemet progressivt. Det vill säga att ju mer du tjänar, desto högre procentandel betalar du i direkt skatt.

Skatten består av statsskatterna:

• Grundskatt (bundskat): Grundskatten är 3,67 procent (2010) av det du tjänar över personavdraget som är 42 900 kr om du är över 18 år (2010). Grundskatten beräknas av den personliga inkomsten.
• Toppskatt (topskat): Toppskatten är 15 procent. Du betalar toppskatt på den del av din inkomst som överstiger 389 900 kr. (2010).
• Hälsobidrag (sundhedsbidrag): Hälsobidraget utgör 8 procent och beräknas utifrån den skattepliktiga inkomsten.
• Arbetsmarknadsbidrag (arbejdsmarkedsbidrag): Arbetsmarknadsbidraget är 8 procent och dras av din löneinkomst innan de övriga skatterna beräknas.

Utöver de statliga skatterna finns det:

• Kommunalskatt: Skatten varierar från kommun till kommun. Kommunalskatten beräknas på din skattepliktiga inkomst. Den genomsnittliga kommunalskatten är 24,9 procent (2010).
• Kyrkoskatt om du är medlem i Folkekirken.
• Egendoms- och egendomsvärdeskatt om du äger en bostad.

Skattebeslut (årsopgørelse)

SKAT gör upp skattebeslutet utifrån information från din arbetsgivare, penninginstitut och realkreditinstitut, men också upplysningar från dig själv, om du har infört något via “Tidlig indberetning” i tjänsten TastSelv mellan den 1 och 18 februari.

Om du vill göra ändringar i informationen i ditt skattebeslut, ska du meddela dem till SKAT. Därefter får du ett nytt skattebeslut.

Läs mer

Läs mer om skatt i Danmark på SKATs webbplats.

Läs om skatt i de nordiska länderna och om nordiska skatteavtal på den nordiska skatteportalen Nordisk eTax.